I denna kandidatuppsats, skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, studeras relationer inom reklambranschen. Syftet med studien är att undersöka hur reklambyråns storlek påverkar dess möjligheter till långvariga kundrelationer. Studien är utformad som en fallstudie där två reklambyråer av olika storlek undersöks utifrån sina kundrelationer. Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med representanter från byråerna samt med representanter från deras kunder. Den insamlade informationen har, tillsammans med en teoretisk referensram innehållandes ett livscykelperspektiv och teori kring energibevarande, analyserats utifrån en, för studien, anpassad analysmodell. Studien kommer fram till att det är möjligt att betrakta kundrelationer inom reklambranschen utifrån ett livscykelperspektiv samt att ju större reklambyrå, desto lättare är det att arbeta med långsiktiga kundrelationer. Studien har även visat att en reklambyrås storlek påverkar byråns förmåga att snabbt föra relationen till livscykelns mognadsfas och bevara den där.

In this interview study I have examined eleven Swedish advertisers and professional communicators and their view of ethics in the advertising industry. The purpose of the study was to shed light on how they see their ethical responsibilites, as well as trying to understand how they reason in regard to ethics as a whole. The main research questions regard the distinction between business and economic responsibilities towards their clients and societal ethical responsibilities, which ethical questions are of importance to them, and how they believe the industry should be regulated. The theoretical framework of the study uses media ethics, social responsibility theory, media accountability theory, and stockholder and stakeholder theory as its base. The study was performed using a qualitative method through interviews and the interpretation of these. The results of the study finds that the consulted advertisers have set opinions of what they themselves would decline to work with for ethical reasons, and has also been able to identify five main categories of ethical issues that they attach great importance to. The advertisers state a strong sense of ethical responsibility, but also that they may have a hard time exercising that sense if their clients offer resistance, as the economical implications of losing a client often is a strong incentive to let the client have their way. The study also found that the advertisers thought the current system of regulation of the industry to be invisible and toothless, and instead they sought more public discussion as a form of regulation. In conclusion I have been able to ascertain that the consulted advertisers have a generally high grade of self-reflection in regards to ethical matters, although they can feel restricted about how well they are able to exercise the responsibility they feel towards society as a whole.

Den här studien undersöker sociala mediers inverkan på svenska reklambyråers arbetssätt. I syfte att utreda vilka förändringar sociala medier har medfört har sju svenska reklambyråer baserade i Stockholm intervjuats. För att få ut så mycket djupgående information som möjligt är intervjuerna semi-strukturerade, och följer en framtagen intervjuguide. Informationen som samlats in från respondenterna sammanställs och analyseras sedan utifrån medieforskaren Mark Deuzes kartläggning av reklambranschens medielogik. Deuzes ramverk består av fyra typer av funktioner som han menar måste analyseras för att förstå den förändring som digitaliseringen har medfört, nämligen institutionella, teknologiska, organisatoriska och kulturella funktioner. Detta ramverk har sedan applicerats för att undersöka hur reklambyråerna använder sig av sociala medier idag, samt hur byråernas arbete har förändrats i takt med sociala mediers framväxt. Studiens resultat visar att sociala medier i flera avseenden har förändrat sättet som svenska reklambyråer arbetar mot sina uppdragsgivare, men att användandet av byråernas egna sociala konton är begränsat. De förändringar som sociala medier har medfört inkluderar utökade, mer digitala, arbetsuppgifter för kreatörer och produktionsledare, vars kompetens flera byråer är måna om att bevara istället för att rekrytera yngre arbetskraft. Sociala medier har även medfört ett lättare system för trafikmätningar samtidigt som kraven på effektivt innehåll har ökat. Slutligen har sociala mediers framväxt även resulterat i vagare gränser dels mellan yrkesrollerna inom byråerna, men även i viss grad mellan olika byråtyper.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören. Ett outforskat område är dock hur tjänsteleverantören uppfattar kunden och dennes värderingar i en relation med tjänsteleverantören. Detta leder oss också till vår problemformulering: Hur resonerar tjänsteföretagens beslutsfattare med löpande kundkontakt kring kundrelationens centrala aspekter? Vidare är syftet med vår studie att undersöka och identifiera eventuella skillnader hur olika tjänsteleverantörer i branschen resonerar och värderar de för kunden centrala aspekterna i relationen. Utöver detta är syftet att kunna bidra till en ökad förståelse tjänsteleverantör och kund emellan och därigenom möjliggöra för tjänsteleverantören att leverera tjänster av ännu högre kvalitet. Vi har i studien valt att anta tjänsteleverantörens perspektiv och valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med en kunskapssyn av hermeneutisk karaktär och en konstruktionistisk vetenskapssyn. Den teoretiska referensramen, vilken har utgjort grunden i denna studie, består av teorier och forskning kring, framförallt, hur kunden värderar centrala aspekter i en relation med tjänsteleverantören. Vi beaktar i denna referensram bland annat teorier kring kundrelationer i konsultbranschen, värdeskapande, fundamentala faktorer samt kundpyramiden. Vi har med hjälp av intervjuer samlat in det empiriska materialet. Åtta intervjuer har hållits med respondenter ifrån fyra olika aktörer i branschen. Samtliga respondenter i studien har en beslutsfattande position. Valet av respondenter har strategiskt gjorts, men med inslag av en så kallad snöbollseffekt. Vid analys av insamlat empiriskt material har vi identifierat en stark korrelation mellan tjänsteleverantörens värderingar och kundens, som utgjorts av vår teoretiska referensram. Utifrån analys kan vi dra den slutsats att tjänsteleverantören uppfattar förtroende vara den absolut viktigaste faktorn i syfte att lyckas bygga långsiktiga, hållbara och goda kundrelationer. Vad gäller skillnader mellan aktörer i branschen har vi endast lyckats identifiera mycket små differenser, vilka oftast varit skillnader mellan de mindre aktörerna och de större.

The purpose of this study is to investigate underlying factors that create and maintain homogeneity in the advertising industry, and how those who produce advertising relate to this. The study is based on an intersectional perspective in order to reach a deeper understanding of how inequality is created in the advertising industry. The study's empirical data has been collected based on six qualitative interviews with women who work at different advertising agencies in Stockholm. Our results show that high financial, social and cultural capital affects the work opportunities favourably, and contributes to the industry's homogeneity. The term habitus has been used to locate and create an understanding of how homogeneity is created and reproduced. Furthermore, current norms and values ​​within the industry have been identified and have created an understanding for the appearance of the homogenity. The result also shows that the advertising as a product, and the informants' experiences of their own workplace are affected by the industry's homogeneity, which has led to the argumention for a greater diversity among the employees. Advertising has a position of power in today's consumer society where they have influence over people's self-identities, which has led to the argument for a greater diversity among employees would had been favorable for everyone in order to be to feel represented, but also that the homosocial reproduction where men currently possess positions with more power should be broken in order to create a more equal industry which in turn can be a step towards a more equal society. / Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka processer som samverkar i skapandet och upprätthållandet av homogenitet i reklambranschen, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Studiens empiri har samlats in utifrån sex kvalitativa intervjuer med kvinnor som arbetar på olika reklambyråer i Stockholm. Vårt resultat visar på att det krävs ett högt ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital för att få jobb inom branschen. Begreppet habitus har används för att lokalisera och skapa en förståelse kring hur homogenitet skapas och reproduceras. I uppsatsen har det också identifierats att de olika könen befinner sig inom olika makt- och möjlighetsstrukturer inom branschen, vilket bland annat förklarats utifrån homosocial reproduktion. Resultatet visar att reklamprodukten och informanternas upplevelser av den egna arbetsplatsen påverkas av branschens homogenitet. Uppsatsen har skapat en insikt om att reklamskaparna har en maktposition i dagens konsumtionssamhälle där de besitter inflytande över människors självidentiteter. Därmed har det argumenterats för att det krävs en större mångfald bland de anställda för att bekämpa stereotypiserad reklam och låta alla känna sig representerade. Det har också framkommit att den homosociala reproduktionen där män i dagsläget besitter positioner med mer makt behövs brytas för att skapa en mer jämställd bransch som i sin tur kan vara ett steg mot ett mer jämställt samhälle.

På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen. Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten. Syftet med denna studie är att utifrån kognitiv organisationsteori och teori kring strategiskt förhållningssätt förstå strategiskt tankesätt i reklambranschen. I enlighet med detta syfte studeras föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, för att finna mönster både på individ- och branschnivå. Vi studerar även de uttryck föreställningarna får i strategiskt förhållningssätt. Denna studie är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med både reklambyråledare och andra aktörer inom reklambranschen. Genom en empirisk analys på både individ- och branschnivå, samt en teoretisk analys har vi kunnat besvara vårt syfte. Studien visar att det, utifrån en samlad bild av rådande föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, är möjligt att förstå det strategiska tankesättet i en bransch. Vi har därigenom funnit gemensamma mönster i strategiskt tankesätt inom reklambranschen på både bransch- och individnivå.

<p>På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen.</p><p>Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten. Syftet med denna studie är att utifrån kognitiv organisationsteori och teori kring strategiskt förhållningssätt förstå strategiskt tankesätt i reklambranschen. I enlighet med detta syfte studeras föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, för att finna mönster både på individ- och branschnivå. Vi studerar även de uttryck föreställningarna får i strategiskt förhållningssätt.</p><p>Denna studie är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med både reklambyråledare och andra aktörer inom reklambranschen. Genom en empirisk analys på både individ- och branschnivå, samt en teoretisk analys har vi kunnat besvara vårt syfte.</p><p>Studien visar att det, utifrån en samlad bild av rådande föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, är möjligt att förstå det strategiska tankesättet i en bransch. Vi har därigenom funnit gemensamma mönster i strategiskt tankesätt inom reklambranschen på både bransch- och individnivå.</p>

<p>Målet med uppsatsen är att hjälpa reklambyråers ägare och ledning att förstå vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbättra dess konkurrenskraft och på så sätt överleva på den hårt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrås värde består av de personer som arbetar där och det är således genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har därför den interna organisationen fått stå i fokus när konkurrensstrategier har studerats.</p><p>Genom fallstudier på tre Stockholmsbaserade reklambyråer har författarna ämnat analysera och utvärdera byråernas konkurrensstrategier med hänsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har därför genomförts med anställda på byråerna för att få en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsättningar för att skapa värden har sedan ställts emot en undersökning av vad de tillfrågade reklaminköpande företagen värdesätter hos sin leverantör, för att se om reklambyråerna arbetar för att tillgodose kundernas behov.</p><p>De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyråer ska lyckas förbättra sin konkurrenskraft är flera. En av de mest framträdande har visat sig var förmågan att skapa långsiktiga kundrelationer som medger en djupare förståelse mellan kunden och byrån. Långa och nära samarbeten leder till att byrån och kunden lär känna varandra och att värden kan skapas tillsammans. Undersökningen har även visat att det är en klar fördel om byråns ledning har förmåga att motivera sina anställda, då människorna i organisationen är avgörande för den tjänsteutvecklingen som krävs i denna bransch. Kompetent personal har också visat sig vara väsentliga, men den kundspecifika kompetensen är sannolikt högst värdesatt.</p>

Målet med uppsatsen är att hjälpa reklambyråers ägare och ledning att förstå vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbättra dess konkurrenskraft och på så sätt överleva på den hårt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrås värde består av de personer som arbetar där och det är således genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har därför den interna organisationen fått stå i fokus när konkurrensstrategier har studerats. Genom fallstudier på tre Stockholmsbaserade reklambyråer har författarna ämnat analysera och utvärdera byråernas konkurrensstrategier med hänsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har därför genomförts med anställda på byråerna för att få en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsättningar för att skapa värden har sedan ställts emot en undersökning av vad de tillfrågade reklaminköpande företagen värdesätter hos sin leverantör, för att se om reklambyråerna arbetar för att tillgodose kundernas behov. De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyråer ska lyckas förbättra sin konkurrenskraft är flera. En av de mest framträdande har visat sig var förmågan att skapa långsiktiga kundrelationer som medger en djupare förståelse mellan kunden och byrån. Långa och nära samarbeten leder till att byrån och kunden lär känna varandra och att värden kan skapas tillsammans. Undersökningen har även visat att det är en klar fördel om byråns ledning har förmåga att motivera sina anställda, då människorna i organisationen är avgörande för den tjänsteutvecklingen som krävs i denna bransch. Kompetent personal har också visat sig vara väsentliga, men den kundspecifika kompetensen är sannolikt högst värdesatt.

<p>Problem</p><p>Det är viktigt att som reklambyrå ha duktiga medarbetare, eftersom värdet för kunderna ligger i medarbetarnas kreativitet, kunskap och skicklighet. För mindre byråer och byråer utanför Stockholm kan det vara ett problem att hitta duktiga medarbetare med erfarenhet. En förutsättning för att kunna attrahera denna grupp är att veta vad de anser viktigt vid val av arbetsplats.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka olika variabler som påverkar arbetsval hos kreativa arbetstagare, med avgränsning till dem som varit eller är anställda vid reklambyråer i Stockholm, samt att undersöka vilka variabler som skulle kunna få denna grupp att överväga att arbeta på en reklambyrå utanför Stockholm.</p><p>Metod</p><p>Undersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter, vilka samtliga hade minst två års erfarenhet som strateg eller kreatör vid en reklambyrå i Stockholm samt varit tillgängliga för intervju mellan den 6 november och den 27 december 2007.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet i utredningen beskriver målgruppens uppfattning gällande variabler som påverkar val av arbetsplats. I slutsatserna diskuteras vad utredningens resultat innebär för en reklambyrå som arbetsgivare. Utredningen visar på att det för byråer utanför Stockholm kan bli svårt att rekrytera människor som byggt upp sin karriär i Stockholmsområdet och hunnit rota sig där. Möjligheten finns dock om en byrå visar sig stark på de variabler som framkommit som viktiga för respondenterna. I denna utredning blev följande variabler högst rankade som viktiga nog att kunna påverka respondenterna att arbeta på annan ort än i Stockholm: Utmaning i arbetet som helhet, ekonomisk kompensation, professionell utveckling samt arbetsuppgifterna.</p> / <p>Problem</p><p>The greatest asset for an advertising agency is the creativity, knowledge and skill of their workforce. This is what creates value for the agency’s customer. Therefore it is of great importance for the agency to have skilled coworkers. It can be a problem for small advertising agencies and for agencies outside of Stockholm to find employees who are skilled and experienced. In order to attract skilled employees it is of essence to know what these people consider to be important in the job choice decision.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is to survey different variables that affect the job choice decision among creative employees and to examine which variables that would make them consider working at an advertising agency outside of Stockholm. The survey was limited to people that were or are employed at advertising agencies in Stockholm.</p><p>Method The survey was conducted through semi-structured interviews. The twelve interviewees all had at least two years of experience at an advertising agency in Stockholm and were available for interview between the 6th of November and the 27th of December 2007.</p><p>Result</p><p>The result of the survey describes the perception of the interviewees on the variables that affect the job choice decision. The conclusions discuss the impact that the results have on an advertising agency as employer. The survey shows that it might be difficult for advertising agencies outside of Stockholm to recruit employees who have built up their career in the Stockholm area. There is however a possibility to succeed if an agency can prove themselves solid when it comes to the variables that the interviewees perceived as important. The following variables were the ones that obtained the highest score regarding the importance when it comes to making the interviewees considering working outside of Stockholm: Challenge in the work, economic compensation, professional development and the work tasks.</p>