<p>This is a study of the phenomenon <em>enterprise education</em> in a Swedish school. Enterprise education is a rather new concept in Swedish schools, and it has yet to be clearly defined and sufficiently studied. In order to investigate the various aspects of the education properly an analysis of the language used by its proponents needs to be performed. The authors have used discourse analysis from a perspective provided by Laclau and Mouffe. This is for the purpose of determining how the phenomenon is expressed by four teachers in the school mentioned previously. A critical perspective has been adopted in analyzing the results. A few key elements in the analysis have appeared to justify the education: reality, projects and receiver. Other important concepts are motivation, interest, responsibility, creativity, activity and enterprising. The didactic implications are that one should be aware of the potential pitfalls in the strong rhetoric employed to justify the education.</p>

This is a study of the phenomenon enterprise education in a Swedish school. Enterprise education is a rather new concept in Swedish schools, and it has yet to be clearly defined and sufficiently studied. In order to investigate the various aspects of the education properly an analysis of the language used by its proponents needs to be performed. The authors have used discourse analysis from a perspective provided by Laclau and Mouffe. This is for the purpose of determining how the phenomenon is expressed by four teachers in the school mentioned previously. A critical perspective has been adopted in analyzing the results. A few key elements in the analysis have appeared to justify the education: reality, projects and receiver. Other important concepts are motivation, interest, responsibility, creativity, activity and enterprising. The didactic implications are that one should be aware of the potential pitfalls in the strong rhetoric employed to justify the education.

<p>Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan. Vid sidan av de skriftliga dokumenten förs även informella samtal med medlemmar i elevrådet samt pedagoger vid skolan. Materialet väljs ut och valideras i förhållande till teorier kring demokratins form, innehåll och värde. Därefter belyses elevrådets arbete vid den specifika skolan, utifrån en pedagogisk teori om deliberativ skoldemokrati, grundat på dialog och samförstånd mellan både elever och lärare. Det är de främsta argumenten som ska föregå lärarens auktoritet eller andra statusaspekter. Det företagsamma lärandet är en relativt ny pedagogik och elevrådets arbete utvärderas utifrån en rad sociala färdigheter, som kan sammankopplas med elevernas möjligheter att demokratisera sig själv och övriga elever vid skolan, genom elevrådsverksamheten. Resultatet visar på de pedagogiska metodernas avgörande betydelsen för att implementera demokratiska värderingar och arbetsmetoder hos eleverna, som möjliggör uppnåendet av en elevdemokratiserande skolutveckling. Därifrån kan elever, lärare och skolledning arbeta integrerat, vid sidan av varandra för en skolutveckling utifrån ett elevperspektiv.</p>

Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan. Vid sidan av de skriftliga dokumenten förs även informella samtal med medlemmar i elevrådet samt pedagoger vid skolan. Materialet väljs ut och valideras i förhållande till teorier kring demokratins form, innehåll och värde. Därefter belyses elevrådets arbete vid den specifika skolan, utifrån en pedagogisk teori om deliberativ skoldemokrati, grundat på dialog och samförstånd mellan både elever och lärare. Det är de främsta argumenten som ska föregå lärarens auktoritet eller andra statusaspekter. Det företagsamma lärandet är en relativt ny pedagogik och elevrådets arbete utvärderas utifrån en rad sociala färdigheter, som kan sammankopplas med elevernas möjligheter att demokratisera sig själv och övriga elever vid skolan, genom elevrådsverksamheten. Resultatet visar på de pedagogiska metodernas avgörande betydelsen för att implementera demokratiska värderingar och arbetsmetoder hos eleverna, som möjliggör uppnåendet av en elevdemokratiserande skolutveckling. Därifrån kan elever, lärare och skolledning arbeta integrerat, vid sidan av varandra för en skolutveckling utifrån ett elevperspektiv.