Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av.

Each year, millions of small businesses are established, and individuals that engage in entrepreneurial activities continue to increase significantly. In order for small businesses to be able to grow, external financing is required. Previous research has primarily focused on how financial literacy impacts performance and enables access to finance. This study intends to develop Maxwell and Lévesque's (2014) reasoning about trustworthiness. This paper aims to investigate how entrepreneurs generate trust through their financial literacy in regard to capital contribution. The findings intend to develop a framework for how businesses can nurture trustful communication with the financier and increase their opportunity for financing. Subsequently, this paper has, in detail, explored how entrepreneurs in small businesses, in Sweden, have communicated their financial literacy in connection with capital contribution.   The qualitative methodological reasoning has, in extension of being interpretative, emanated from an inductive nature, to foster the respondent’s experience. The empirical data includes interviews with respondents consisting of 13 entrepreneurs from 11 small Swedish businesses. To fulfill the purpose of this paper, previous research in the field has been collected to, among other, conform the study's self-constructed analysis model which was united with qualitative thematic content analysis to enable a framework for trustful communication.   The result of this paper shows that in the process of conveying entrepreneurs' financial literacy, two main themes, based on time, was identified. Before the meeting and during the meeting with the financier. The majority of the entrepreneurs experience difficulties obtaining the necessary capital, and the relationship with the financier is critical for the company's growth. Before the meeting, the preparatory activities, such as the composition of the team and pitch deck, are of great importance to increase legitimacy and trustworthiness. During the meeting, the entrepreneur can instead focus on generating a successful presentation, a compelling story containing financial information, the business journey, and the team. The study also reveals the importance of having a financier’s orientation, meaning an understanding of the financier and their preferences. Based on this research, we provide guidance for small business entrepreneurs and contribute with a framework, facilitating the financing process by emphasizing how financial literacy can be conveyed. Furthermore, the result makes it possible to distinguish which trust behaviors are the most prevalent before and during the meeting with the financier. Lastly, the signaling theory is not considered sufficient to create an understanding of the financing decision. / Titel: Konsten att förmedla finansiell kompetens genom förtroendeskapande kommunikation – En kvalitativ studie om att erhålla extern finansiering Problemformulering: Hur förmedlar entreprenörer sin finansiella kompetens i samband med kapitaltillskott genom förtroendeskapande kommunikation? Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskap och förståelse för hur entreprenörer i svenska småföretag förmedlar sin finansiella kompetens genom förtroendeskapande kommunikation i samband med kapitaltillskott. Till följd av en ökad förståelse för förmedlingen av entreprenörers finansiella kompetens ämnar studien att utveckla ett ramverk för hur företag kan skapa en förtroendefull kommunikation tillsammans med finansiären för att öka finansieringsmöjligheterna.  Metod: Studiens forskningsansats utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har huvudsakligen varit i linje med en induktiv karaktär. För att besvara studiens forskningsfråga och uppfylla studiens syfte har tidigare forskning på området studerats och presenteras under den teoretiska referensramen. Den empiriska data omfattades av semistrukturerade intervjuer med 13 entreprenörer från 11 svenska småföretag. Den analysmetod som används i studien utgår från uppsatsens analysmodell tillsammans med en kvalitativ tematiserad innehållsanalys.  Slutsats: Studiens resultat visar att processen av förmedling av entreprenörers finansiella kompetens kan delas in i två övergripande kategorier med hjälp av ett tidsperspektiv: inför mötet och under mötet med finansiären. Inför mötet blir de förberedande aktiviteterna, såsom sammansättning av team och pitch deck med mera av stor vikt för att kunna öka legitimiteten och trovärdigheten under mötet med finansiären samt att bidra till att företaget blir investeringsredo. Under mötet kan entreprenören fokusera på att presentera en tydlig story innehållande finansiell information, företagsresa och teamet. Studien visar också på betydelsen av att ha en finansiärs inriktning, innebärande en förståelse för finansiären och dess preferenser. Studien bidrar med ett ramverk som avser underlätta finansieringsprocessen genom att framhäva hur den finansiella kompetensen kan förmedlas. Därtill kan vi baserat på studiens resultat och analys urskilja vilka förtroendebeteende som är de mest förekommande inför och under mötet med finansiären. Slutligen anses inte signaleringsteorin som tillräcklig för att på egen hand skapa förståelse för finansieringsbeslutet och dess teoretiska resonemang avslås.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur socialarbetare inom socialtjänsten ser på och arbetar med förtroende gentemot unga lagöverträdare. Studien har sin utgångspunkt i fyra kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med socialarbetare som arbetar behandlande eller med insatser gentemot unga lagöverträdare inom Södertäljes kommuns socialtjänst. Bearbetningen av empirin har sin utgångspunkt i en tematisk analys med en hermeneutiskt-fenomenologisk analysmetod. Resultaten har analyserats med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: Anknytningsteori och systemteori. Studien visar att socialarbetarna behöver vara självmedvetna avseende sina egna föreställningar och sin egna hållning som en utgångspunkt. Genomgående träder genuinitet, ärlighet och transparens fram som viktiga aspekter för att skapa förtroende. Socialarbetaren behöver försöka förstå och vara medveten om den unge lagöverträdarens historia för att sedan använda olika förhållningssätt för att skapa förtroende. Att se bortom den unge lagöverträdarens beteende och visa på ett engagemang genom att finnas där när ungdomen behöver socialarbetaren, gynnar förtroendeskapandet. Socialarbetaren behöver därtill hitta sätt att navigera i sin organisation och använda sig av sina kollegor som stöd i detta komplexa arbete när det kommer till att skapa förtroende gentemot unga lagöverträdare. / The purpose of this study is to give a picture of how social workers in the social service look at and work with trust towards young offenders. The study has its starting point in four qualitative semistructured focus group interviews with social workers who work treating or with interventions towards young offenders within Södertälje municipality's social services. The processing of the empirical data has its starting point in a thematic analysis with a hermeneutic-phenomenological analysis method. The results have been analyzed using two theoretical starting points: Attachment theory and system theory. The study shows that social workers need to be self-aware of their own beliefs and their own attitude as a starting point. Throughout, genuineness, honesty and transparency emerge as important aspects for building trust. The social worker needs to try to understand and be aware of the young offender's history and then use different approaches to build trust. Looking beyond the young offender's behavior and showing a commitment by being there when the young person needs the social worker, benefits the building of trust. The social worker also needs to find ways to navigate their organization and use their colleagues as support in this complex work when it comes to building trust with young offenders.