I denna uppsats undersöks hur fyra svenska företag, med hjälp av retoriska strategier, kommunicerar förtroendeingivande under sina “Om oss”- kategorier på respektive webbsida. Detta med hjälp av att studera och tolka vilka topiker som blir synliga samt vilken effekt dessa har för en förtroendeingivande process. Vidare undersöks förekomsten av retorikens pisteis (ethos, logos och pathos) samt dess funktion för att inge ett förtroende för det aktuella företaget. Analysen genomförs vidare med hjälp av en komparativ ansats där fokus ligger på jämförelsen av de studerade materialen samt de framkomna resultaten. Objekt för studien är följande företag: Com Hem, IKEA, Jula och Scandic Hotels Group.

Det har skett en kraftig ökning kring intresset för hållbarhet de senaste två decennierna hos konsumenter. Företag har även insett att nyttjande av marknadsföring där de hållbara aspekterna lyfts fram lett till en ökad lönsamhet. I takt med att fler företag marknadsför grönt har det lett till att konsumenter översköljs av information kring hållbara tjänster, produkter och företag. Konsumenter vet inte längre vilket alternativ som är mest hållbart eller vilket företag de kan lita på. Uppmärksammade fall av felaktig grön marknadsföring har också bidragit till det sänkta förtroende hos konsumenter. Syftet med uppsatsen är därför att öka förståelsen kring utformandet av förtroendeingivande grön marknadsföring. För att uppfylla uppsatsens syfte har litteratur, artiklar och rapporter kring ämnet förtroende i grön marknadsföring samlats in. Teorin kompletterades med semistrukturerade intervjuer där personer på marknadsföringsbyråer med bred kompetens och erfarenhet inom grön marknadsföring valdes ut. Inom marknadsföring definieras förtroende som konsumenters tillförlitlighet och välvilja till ett varumärke. När konsumenters förtroende för ett varumärke ökar så minskar även deras oro samt osäkerhet och därför stärks varumärket som helhet. För att genomföra grön marknadsföring som inger förtroende är strategierna cause marketing, influencer marketing samt grön demarketing frekvent återkommande.  Uppsatsen visar att faktorerna transparens, trovärdighet samt faktabaserade påståenden var grundläggande för förtroendeingivande grön marknadsföring. Den visar också att användandet av cause marketing kräver ett högt förtroende hos konsumenter samt en image som är i linje med problemet som ska bistås. I användandet av influencer marketing krävs även här ett befintligt högt förtroende, men också en analys av influencerns sociala medier och värderingar. Inom grön demarketing behövs också ett högt befintligt förtroende hos konsumenter, men också en tydlighet i budskapet samt en image som tillåter en skämtsam jargong. Sammanfattningsvis tyder uppsatsen på att företag med lågt förtroende hos konsumenter inom hållbarhet initialt bör fokusera på de grundläggande faktorerna för att bygga en förtroendegrund att stå på innan marknadsföringskampanjer utformas.

När barn i åldrarna 0-18 år råkar ut för en hastigt påkommen sjukdom eller skada tvingas de i många fall uppsöka akutsjukvård på en akutmottagning. Akutsjukvård innebär inte sällan korta och snabba vårdmöten, där akutsjuksköterskan behöver ha goda kunskaper kring hur en god vård ska bedrivas. Vissa barn som inkommer till akutmottagningen upplever oro och rädsla införbesöket. De möts av en miljö som de inte är van vid och människor som barnen inte har någon relation med. Syftet med den här studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande vad som påverkar förutsättningarna att skapa förtroendeingivande vårdrelationer med barn som är i behov av akutsjukvård. Metoden var en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar ingick. Fyra kategorier framträdde; Bekanta sig med det obekanta, Tid och information från akutsjuksköterskan, Barnens delaktighet i sin vård och Vikten av ett professionellt bemötande. Resultatet visade att akutsjuksköterskan borde inge trygghet och vara empatisk. Barnen önskade få känna sig delaktiga och få information och undervisning på ett sätt som var anpassat för deras ålder och förutsättningar. Barnen uttryckte även behov av en anpassad vårdmiljö med tillgång till leksaker, samt behov av att ha närståendehos sig. Det visade sig också att akutsjuksköterskan påverkas av organisatoriska faktorer såsom bristande bemanning och tid i mötet med barn som söker vård på akutmottagning.

Arbetet handlar om vilka aspekter, grafiska såväl som kringliggande faktorer, som användare anser inger förtroende för en e-handelswebbsida. Då mycket litteratur kring förtroendeingivande aspekter och designriktlinjer är tio till 20 år gamla, är syftet med detta arbete att tillhandahålla en grund för framtida forskning inom området att utgå ifrån då det är viktigt att designriktlinjer hålls uppdaterade och det därför krävs forskning inom området. Vilka aspekter som inger förtroende hos användarna undersöktes genom intervjuer och enkäter med studenter som deltagare för respektive datainsamlingsmetod. Resultaten från studien visar att det är många olika aspekter som påverkar förtroendet, däribland företagets rykte, vilken information som finns på sidan samt hur webbsidan ser ut. Dessa tre aspekter nämndes även av litteraturen som förtroendeingivande, vilket visar på en viss överensstämmelse mellan de gamla designriktlinjerna och svaren som studiens deltagare tillhandahöll.