Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns. Här kommer till exempel också fördelar och nackdelar med en diagnos att studeras.  Studien visade bland annat på att lärarens bemötande har stor betydelse för elevens inlärning och självförtroende. Att ge eleven positiv feedback och uppmuntran visade sig vara viktigare än olika undervisningsstrategier. Det visade sig också att skolan som studerats verkar kommit långt när det gäller arbetet med läs- och skrivsvårigheter och att man arbetar väldigt individanpassat. Däremot förstod vi också att det är långt ifrån alla skolor som arbetar på detta sätt.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan.

Idag är forskningen kring barnfrihet till skillnad från barnlöshet begränsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sällan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna välja barnfrihet, vilket vi i denna studie närmare beskriver utifrån en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nå genom att göra en fenomenologisk fallstudie där vi genom två intervjutillfällen med en kvinna kunnat få en djupgående berättelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lång tid varit säker på att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det. Denna starka känsla står i kontrast till samhällets syn på kvinnan som moder. Hennes upplevelser präglas därför av konsekvenser som uttrycks i form av nedvärderande och ifrågasättande bemötanden, förväntningar som sätter press på henne att skaffa barn, en oro kring att bli ensam samt en känsla av att inte vara normal.

Zugl.: Bielefeld, Univ., Diss., 2008

Tübingen, Univ., Diplomarb., 2002.

Regensburg, Univ., Diss., 2009.

Zugl.: Bielefeld, Univ., Diss., 2008.

Bamberg, Univ., Diss., 2004.

Nürnberg, Universiẗat, Diss., 2000--Erlangen. / Lizenzpflichtig.

<p>The society today, reflects a high welfare, where the human being has a better financial position than before. This has generate that more money is spend on pleasure and events. A result of that can be the development of a new line of business; The industry of experience.</p><p>This kind of branch is fast growing in the Swedish labour market. The characteristics of this branch are, depending of trends, continuous variations and integrated education.</p><p>A new phenomenon within this branch is “Centre of experience”. It can be compared to a shopping mall which offers different types of attractions, there the experience is the primary. The supply of this centre is relative limited in Sweden.</p><p>This background made the subject interesting and that is how our presentation of the problem arose; Are there to be found representative variables of success within center of experience?</p><p>The aim of this essay is to analyse the concept, offer and strategies of Heron City and Kista Galleria. The result will be compared to the opinion of the consumer. Why has Kista Galleria reached a bigger success than Heron City?</p><p>The examination is based on a case study.</p><p>Today there are many articles about experiences in the news which create our interest to examine what the public demand.</p><p>The essay was described from both a company and customer perspective. For basis of the analysis was theories used about global factories and service marketing, which mean global guard, supplies and internal- and external marketing. The conclusion tells that there are over all success variables in centre of experience. Those variables are; effective internal communication, right version of marketing channel, the geography location and to offer an up date selection. Today should centre of experience commit oneself to provide shopping and restaurants. Besides from the over all success variables, we are conscious there are more variables which decide centre of experience success but those variables can be different from case to case.</p>