Der Forschungsbericht stellt anhand einer Fallstudie mit dem Unternehmen Spreadshirt die Einsatzmöglichkeiten von Social CRM vor. Es werden die genutzten Social Media, unterstützten CRM Prozesse und eingesetzten Technologien vorgestellt und aus der Perspektive des integrierten Social CRM vorgestellt.

Der Forschungsbericht stellt anhand einer Fallstudie mit dem Unternehmen Spreadshirt die Einsatzmöglichkeiten von Social CRM vor. Es werden die genutzten Social Media, unterstützten CRM Prozesse und eingesetzten Technologien vorgestellt und aus der Perspektive des integrierten Social CRM vorgestellt.:Inhaltsverzeichnis III Abbildungsverzeichnis V Tabellenverzeichnis VI Abkürzungsverzeichnis VII 1 Einleitung 3 1.1 Hintergrund der Fallstudie 3 1.2 Zielstellung 3 1.3 Methodik 4 1.4 Danksagung 5 2 Ausgangslage 6 2.1 Unternehmen 6 2.2 Geschäftsmodell 6 2.3 Bedeutung des Social CRM 8 3 Rolle von Social Media im Unternehmen 9 3.1 Grundprinzipien im Einsatz von Social Media 9 3.2 Aufgaben und Verwendung der wichtigsten Social Media 9 3.2.1 Interne Social Media 9 3.2.2 Unternehmenseigene Social Media 10 3.2.3 Freie Social Media 11 3.2.4 Restricted Social Media 11 3.3 Rolle und Bedeutung von Postings 12 3.4 Erfahrungen im Einsatz von Social Media 12 3.5 Zukünftige Herausforderungen 13 4 Organisation und Nutzung von Social CRM 14 4.1 Einbettung in die Organisation 14 4.1.1 Unterstützung durch eine zentrale Social Media-Abteilung 14 4.1.2 Zusammenarbeit und Abstimmung mit anderen Abteilungen 14 4.1.3 Verhältnis zu anderen Kommunikationskanälen 14 4.2 Nutzung von Social Media in CRM-Prozessen 15 4.2.1 Marketing 15 4.2.1.1 Kampagnenmanagement 15 4.2.1.2 Produkt- und Innovationsmanagement 15 4.2.1.3 Markenmanagement 15 4.2.2 Vertrieb 16 4.2.2.1 E-Commerce-Shop 16 4.2.2.2 Facebook-Shop 17   4.2.3 Service 17 4.2.3.1 Produkt- und Serviceanfragen 17 4.2.3.2 Servicemanagement 18 4.2.3.3 Community Support 19 4.3 Zukünftige Herausforderungen 19 5 Softwareunterstützung 21 5.1 Infrastrukturüberblick 21 5.2 Infrastruktur in Social CRM-Prozessen 21 5.3 Zukünftige Herausforderungen 21 6 Zusammenfassung 23 6.1 Einordnung von Social CRM bei Spreadshirt 23 6.1.1 Social CRM bei Spreadshirt 23 6.1.2 Charakteristika des Social CRM-Ansatzes 23 6.1.3 Handlungsbedarf im Social CRM 24 6.2 Prozesse und Gestaltungsbereiche 25 6.2.1 Unterstützung von CRM-Prozessen 25 6.2.2 Unterstützung der Social CRM-Gestaltungsbereiche 26 6.2.3 Interne Social CRM-Dienstleistungen 26 6.3 Ausblick 27 7 Fazit 28 Literaturverzeichnis 29

No description available.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran över hur en skola i en kommunal verksamhet är organiserad för att förebygga att elever får matematiksvårigheter. Hur är specialundervisningen organiserad för elever i matematiksvårigheter och vilket per-spektiv råder för elever i svårigheter? Studiens strategi är konstruerad som en fallstudie och utgår utifrån en skola i en medelstor kommun i Sverige. Undersökningsmetoden består av en dokumentstudie av vissa av fallstudieskolans åtgärdsprogram samt en semistrukturerad inter-vjustudie med anställda inom kommunens olika verksamheter inom barn, utbildning och kul-tur (BUoK). Detta möjliggör kartläggningen av huvudmannens tolkning av de statliga styrdo-kumenten och hur denna tolkning påverkar verksamheten på olika nivåer i det kommunala systemet, ner till SUM-eleven. Verksamheten i klassrummet påverkas av olika ramar och förut-sättningar som kan vara begränsande för läraren och påverkar både processen och resultatet. Överst på formuleringsarenan formulerar politiker och tjänstemän på statlig och kommunal nivå ramarna för verksamheten och dessa beslut får konsekvenser på realiseringsarenan där SUM-eleven befinner sig. Skolledaren och de intervjuade lärarna har en ambition att alla ele-ver ska få tillhöra sin klassgemenskap. Men på grund av olika anledningar undervisas vissa elever i rum utanför klassrummet. I de undersökta elevdokumenten betonas elevens problem och inte miljön och organisationen.

No description available.

The purpose of this study is to analyze different aspects of a portraying of individuals from a time past. It is concentrated around questions about why it is important to show the people’s stories in, for example, exhibitions and under which conditions this would serve as a good use of history according to different theories about history and the portraying of it. I have chosen the theories of Freidrich Nietzsche and Georg Simmel as a tool to analyze different aspects of the portraying of people from the past. Nietzsche’s theory about the different ways in which we use the past and Simmels theory about the meeting between a viewer and a cultural experience. In this study I have used a case-study as an example of the stories that can be found in different archives and used in exhibitions. My study is called The case of Anna and is about Anna, who lived in the Swedish village of Bankekind in the 1820’s. My conclusions after analyzing my case-study and the differences theories about the portraying of the past is that a portraying of the “ordinary” people and their stories can be interesting and relevant for those who see it. They can provide a new view of a historical event and interest us thorough different themes that people of today have in common with people, like Anna, from the past. / Syftet med denna uppsats är att analysera olika aspekter av ett gestaltande av enskilda människor från förr. Uppsatsen är centrerad kring frågor som varför det är viktigt och givande att låta enskilda män- niskor från förr ta plats i exempelvis utställningar samt hur detta skulle kunna genomföras. Jag har i denna uppsats valt att arbeta med Freidrich Nietzsche och Georg Simmels teorier för att på så sätt närma mig de undersökta frågorna. Nietzsches teorier kring olika typer av historieanvändning och Simmels teori kring mötet med kulturella yttringar har varit viktiga. Jag har använt mig av en fallstudie, som jag valt att kalla fallet Anna, som ett exempel på en berättelse från arkiven som kan bli intressant att gestalta. Studien handlar om Anna, som lever i Bankekind på 1820-talet. Mina slutsatser efter en analys av min fallstudie och de studerade teorierna är att ett gestaltande av vanliga människor från förr kan vara intressant och relevant för den som kommer i kontakt med den. Dessa gestaltningar kan bidra med en ny vinkling av ett historiskt skeende och intressera oss genom de allmängiltiga inslag som vi idag har gemensamt med människor, som Anna, från förr.

No description available.

Sammanfattning Specialpedagogens uppdrag är bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lärandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lärares strategier med att skapa en stimulerande lärandemiljö, med fokus på lärarens didaktiska val. Undersökningen bygger på en fallstudie där jag samlat data genom deltagande observation i lärarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kännetecknar den här lärarens lärandemiljö och didaktiska val är att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frågor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och läraren har förmåga att se varje individ men med tydligt fokus på hela gruppen. Resultatet visar också att av de didaktiska val som läraren har att förhålla sig till var det hur läraren väljer att undervisa som här tycks ha större betydelse för lärandemiljön än valet av ämnesinnehåll. I diskussionen problematiseras bland annat specialpedagogens uppdrag med att utveckla och undanröja hinder i lärandemiljön i relation till mitt resultat.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar. Anseende strategival i undervisningen uppfattas hoppstrategierna och att kunna tabellen som lovande eftersom de har hög effektivitet samtidigt som räkne- och talsortsstrategier, vilka båda har låg effektivitet, bör ifrågasättas.

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier. Informellt elevinflytande är det inflytande elever har över den rena undervisningssituationen och formellt inflytande är det inflytande vari eleverna som grupp har representanter i skolråd och liknande, samt ett elevråd.Undersökningen bygger på en enkätundersökning, som tagit avstamp i olika kategorier av informellt och formellt inflytande, vari eleverna tagit ställning till vilken position dom anser att deras åsikter har i de olika kategorierna. I det formella inflytandet har eleverna svarat utifrån kategorierna: Skolans fysiska utformning; inköp av material; skolans kurs- och programutbud; avstängning av studerande; avstängning av lärare; anställning av lärare. Och i det informella inflytandet: Val av temaområden; enskilda lektioners utformning; val av arbetsformen; val av läromedel/kunskapskälla; val av examinationsform. I dessa kategorier har jag gjort en indelning av olika nivåer av vilken ställning elevernas åsikter anses ha utifrån den svarandes syn. Nivåerna är en omarbetning av Kjell Jormfeldts modell gällande elevinflytande. Mina inflytandenivåer utgår från elevernas åsikters ställning inför fattande av beslut i de specifika kategoriernas frågor. Dessa nivåer är: För informellt inflytande obefintligt, läraren bestämmer alternativ, läraren tar intryck, avgörande. För formellt inflytande: obefintligt, de lyssnar, de tar intryck, avgörande.I den undersökta skolan har det visat sig att eleverna har en hög nivå av inflytande. Till synes så är det informella inflytandet dock mer utvecklat och ligger på en högre nivå än det formella. I samtliga kategorier av det formella inflytandet så visade det sig att elevernas åsikter, till största delen var i nivån av att de lyssnades på. I kategorierna gällande anställande och avstängande av lärare samt avstängning av elever så finns det klara brister då eleverna i en väldigt stor utsträckning ansåg att deras åsikter hade en obefintlig ställning i dessa frågor. I det informella inflytandet var det väldigt få elever som ansåg att deras inflytande var obefintligt. Tonvikten hos elevernas åsikt, i samtliga kategorier, var att lärarna inte bara lyssnar på elevernas åsikter utan även att de tar intryck av dessa!I jämförelsen mellan de manliga och kvinnliga eleverna har jag inte kunna finna några helhetstäckande mönster, i det informella inflytandet. De få saker jag fann var till exempel att det var en större procent hos den manliga än den kvinnliga gruppen som ansåg att inflytandet var obefintligt gällande kategorierna inom informellt inflytande. Men i det stora hela var det i vissa kategorier som kvinnorna åsikter pekade på ett högre inflytande än hos männen, och i andra kategorier var det helt tvärtom. Gällande formellt inflytande var det dock tydligt att det fanns större andelar kvinnor som ansåg att inflytandet var obefintligt i jämförelse med männen, och på ett liknande sätt ansåg färre av kvinnorna att deras åsikter hade en avgörande ställning i formella frågor jämfört med männen. Jag har därför konstaterat att kvinnorna som grupp anser att inflytandet är lägre i jämförelse med vad männen anser att det är, ifråga om formellt inflytande!