<p>Studiens syfte var att få en ökad förståelse för varför människor väljer att bli verksamma som familjehem samt att få en fördjupad kunskap om hur relationerna inom kärnfamiljen påverkas och förändras av att ett barn som de tidigare inte har någon kännedom om placeras hos dem. Studien var av kvalitativ karaktär och sex stycken familjehemsmödrar intervjuades. Under intervjuerna ställdes bland annat frågor om hur parrelationen mellan familjehemsföräldrarna förändrats, hur deras egna barn påverkats av uppdragen samt om hur familjehemmet upplevde kontakten med ett placerat barns egna föräldrar och släktingar. Intervjuerna analyserades utifrån tidigare forskning och med hjälp av två teorier, systemteori samt anknytningsteori. Resultaten visade att familjehemsföräldrar vanligtvis hade flera motiv till att vilja bli familjehem och att familjehemsuppdrag påverkar parrelationen mellan familjehemsföräldrarna på flera sätt, både positivt och negativt. Familjehemsföräldrarnas egna barn påverkas också av att deras föräldrar är familjehem eftersom de inte får lika mycket uppmärksamhet av föräldrarna längre samt att de måste anpassa sig till de nya uppfostringsmetoder som ett placerat barn kan kräva. Resultaten visade även att kontakten med ett placerat barns föräldrar i vissa fall påverkat familjehemmen och ibland även kärnfamiljen. Några föräldrar till placerade barn hade blivit som vänner till familjehemsföräldrarna medan en av familjehemsföräldrarnas dotter hade blivit hotad av ett placerat barns mamma. Delar av studiens resultat gick även att hitta i tidigare forskning kring ämnet.  <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för varför människor väljer att bli verksamma som familjehem samt att få en fördjupad kunskap om hur relationerna inom kärnfamiljen påverkas och förändras av att ett barn som de tidigare inte har någon kännedom om placeras hos dem. Studien var av kvalitativ karaktär och sex stycken familjehemsmödrar intervjuades. Under intervjuerna ställdes bland annat frågor om hur parrelationen mellan familjehemsföräldrarna förändrats, hur deras egna barn påverkats av uppdragen samt om hur familjehemmet upplevde kontakten med ett placerat barns egna föräldrar och släktingar. Intervjuerna analyserades utifrån tidigare forskning och med hjälp av två teorier, systemteori samt anknytningsteori. Resultaten visade att familjehemsföräldrar vanligtvis hade flera motiv till att vilja bli familjehem och att familjehemsuppdrag påverkar parrelationen mellan familjehemsföräldrarna på flera sätt, både positivt och negativt. Familjehemsföräldrarnas egna barn påverkas också av att deras föräldrar är familjehem eftersom de inte får lika mycket uppmärksamhet av föräldrarna längre samt att de måste anpassa sig till de nya uppfostringsmetoder som ett placerat barn kan kräva. Resultaten visade även att kontakten med ett placerat barns föräldrar i vissa fall påverkat familjehemmen och ibland även kärnfamiljen. Några föräldrar till placerade barn hade blivit som vänner till familjehemsföräldrarna medan en av familjehemsföräldrarnas dotter hade blivit hotad av ett placerat barns mamma. Delar av studiens resultat gick även att hitta i tidigare forskning kring ämnet.

Studien undersöker familjehemsföräldrars upplevelser och erfarenheter av familjehemsuppdrag och socialtjänstens samarbete och stöd. Undersökningen riktar in sig på tre frågeställningar med fokus på hur familjehemsföräldrarna upplever sitt uppdrag, om det finns tillräckligt med stöd och samarbete från socialtjänsten för att kunna hantera uppdraget och vad som behövs förbättras från socialtjänsten sida för att bidra till ett välfungerande familjehemsuppdrag. I denna undersökning har fem familjehem intervjuats med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet som samlats in har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tolkats med teoretiska perspektiv som New Public Management och utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet visar att familjehemsuppdraget är ett svårt och ansvarsfullt uppdrag, men samtidigt väldigt givande och stimulerande. Med relevant stöd och hjälp från socialtjänsten är det mycket lättare att utföra uppdraget. Resultaten visar däremot att det finns brister i stödet till familjehemmet. I resultaten kommer det även fram förslag till förbättringar vilka socialtjänsten kan göra och en del åtgärder som ligger mer på nationell nivå. / <p>2019-01-17</p>

Familjehemsvården är i fokus, forskning avseende de familjehemsplacerade barnen visar att de har större svårigheter än andra elever att klara av skolgången med godkända betyg i årskurs nio och slutförd gymnasieutbildning. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars tankar kring skolgången för familjehemsplacerade barn. Fyra familjehemsföräldrar utvaldes genom strategiskt urval. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju med var och en. Resultatet visar att de intervjuade familjehemsföräldrarna har goda insikter om skolans avgörande betydelse för barnets framtid. Alla fyra intervjuade familjehemsföräldrar tar sin roll på stort allvar, samtliga anser att de har ett stort ansvar i att barnet når kunskapsmålen och slutför en gymnasieutbildning. De har en positiv inställning till de placerade barnens möjligheter att klara skolgången. Dessa familjehemsföräldrar menar att de placerade barnens skolförmåga inte är sämre än andra elever, men att det kan krävas mer tid och kraft för att hämta ikapp förlorad skoltid. Studien visar samstämmighet kring familjehemmens tankar om de placerades möjligheter att klara skolan, och ger en bild av att dessa familjehem har en positiv förväntan om att placerade barn kan klara av en fullgod skolgång med slutbetyg i gymnasiet.

<p>Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet.</p>

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av stödet som ges till familjehem via en konsulentstödd verksamhet. Frågorna för studien var hur familjehemsföräldrarna och personalen upplever stödet. Tre familjehemskonsulenter och två familjehemsföräldrar intervjuades. Med en kvalitativ metod och en fenomenologisk inriktning kunde upplevelsen av konsulentstödet studeras. För att få en förståelse för intervjumaterialet användes två olika analys perspektiv i form av systemteorin och utvecklingsekologin. Resultatet visade i likhet med tidigare forskning att viktiga delar i stödet var tillgänglighet, information, relationer, utbildning, handledning och träffar med andra familjehem. Resultatet visade att båda familjehemsföräldrarna i studien var nöjda med konsulentstödet överlag. I studien framkom dock att verksamheten inte kunde erbjuda nya familjehem utbildning innan en första placering görs vilket familjehemsföräldrarna framhävde som väsentligt. Verksamheten hade även sämre möjligheter att erbjuda en bra kontinuerlig utbildning i form av föreläsningar. Studiens resultat tillsammans med tidigare forskning visade även att upplevelsen av ett bristande nätverk finns hos familjehemsföräldrar. / The purpose of this study was to investigate the experience of the support given to the family home through a consultant supported activities. The questions for the study was how the foster parents and staff feel the support. Three family advisers and two foster parents were interviewed. With a qualitative method and a phenomenological focus could be the experience of consultant support are studied. To get an understanding of the interviews, two different analytical perspectives in the form of systems theory and the development of ecology. The results showed, as in previous research that the key elements in supporting the accessibility, information, relationships, training, tutorial and meet with other foster homes. The results showed that both the foster parents in the study were satisfied with consultant support overall. The study showed, however, that the business could offer new foster training before an initial investment made which foster parents mattered significantly. Operations were also less able to offer a good continuous education in the form of lectures. The study's results together with previous research also showed that the perception of a lack of available network of foster parents.

The aim of this study was to gain a better understanding of possible foster families’ views on fostering a child and what they consider to be important factors for deciding whether or not to become a foster family. The studys result is based on five semi-structured interviews with persons whom have an interest for becoming foster families and the findings were analyzed by using a norm theory. The way that the interviewed people described their views on fostering a child could in the analysis be seen as a result of different norms and they often described the ideal foster family based on either their own family or the nuclear family.

Syftet med den här studien var att ta reda hur familjehemsföräldrar upplever sitt uppdrag och det ansvar som uppdraget medför, vad som ger familjehemsföräldrar drivkraften att fortsätta med uppdragen, samt vilken känslomässig relation familjehemsföräldrar upplever att de får till de placerade barnen. Studien består av sex intervjuer med olika typer av familjehem, varav fem enskilda intervjuer och en parintervju. Det insamlade materialet analyserades med innehållsanalys. Tre teman framträdde i resultatet vilka var: Uppdraget som familjehem, varför familjehem och vardag som familjehem. Resultatet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt Antonovskys begrepp känsla av sammanhang, KASAM, och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visade att familjehemmen har olika synsätt beroende på hur länge de har varit familjehem, vilken typ av placeringar de haft och har, men framförallt av vilken anledning familjehemmet blev familjehem från början. / The purpose of this study was to figure out how foster parents view their task and the responsibilities that the task entails, what gives foster parents motivation to continue with the mission, as well as what kind of emotional attachment the foster parents experience they get to the placed children. This study consists of six interviews, of which five of them were individual and one pair interview. The gathered material was analyzed from content analysis. Three themes emerged in the results which were: The mission as a foster family, why foster family and the everyday of foster families. The results were then analyzed through previous research along with Antonovskys concept sense of coherence, SOC and Bowlbys attachment theory. The results showed that foster families have different views depending on how long they have been foster families, what kind of children they’ve had but above all, what motivated them to start a foster family.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon – Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom. Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts : Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur? Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar. Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten. Upplevelserna av att fungera som familjehem är av både positiv och negativ karaktär där förlorad tid med föräldrar samt goda och nyttiga kunskaper är exempel på sådana. Samtliga informanter tror att någon form av gruppverksamhet skulle vara ett bra forum för de biologiska barnen. / This essey "living with bonus siblings- Biological children’s situation within their family’s work as a foster family" have been written and executed by Annie Dahlbom. The purpose of this essay is to understand the biological situation within their family’s work as a foster family. How will the biological children react on their family’s mission? I want to gain knowledge about how these children’s participation takes place within the separate parts of their family’s work. Is there a need for shoring and help for foster homes own children according to their situation? The following questions have been asked to fulfill the purpose of this study: How do foster parents and professionals describe the biological children's participation and role? What experiences have biological children in the family's mission? Have biological children need support and help for their own part, and if so, how? This study is qualitative in nature and based on semi-structured interviews with professionals and foster parents.The results demonstrate that the biological children of the foster family have a significant role in the mission and is heavily involved in the daily care of the child is placed. The foster family’s own children have no involvement in meetings or in contact with social services. The experiences of serving as foster homes are both positive and negative character where lost time with parents as well as good and useful knowledge is examples of such. All respondents believe that some form of group activity would be a good forum for the biological children.