The aim of this study is to enhance the understanding of the possibilities and limitations of using the swedish law; SoL 5 kap. 2 §, among child- welfare workers and social workers within foster- care. The purpose of this law is to be able to prohibid or limitate inadequate foster-homes from taking care of foster-children. Qualitative interviews were conducted with three child-welfare workers and three social workers within foster-care, from three different municipalities. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material and the theoretical framework of the study consists of Michael Lipskys theory about street-level bureaucracy. We also took part of previous research and other relevant literature in the field of foster-care to analyze the material. The result we found was that the knowledge and use of the law; SoL 5 kap. 2§ was limited. Some of our respondents had never heard about the law and none of our respondents had experience of using the law in their cases. Our respondents then, started to resonate about why they think that they have little knowledge about the law, and connected it to that there are deficiencies within the organization that create limitations in the social secretary's work in foster-home care. This limitations results in the social-workers having little knowledge about the law and not using it, even though they have high discretion in their everyday- job. To limitate inadequate foster-homes from having- and receiving placements, the social workers moved the child from the foster-home, and later gave negative references if other municipalities called, when they were thinking of placing a child in that specific foster-home. Our results show that this was not an optimal way of trying to limitate inadequate fosterhomes. Our respondents had experiences of other municipalities placing children in fosterhomes that they had given bad references about.

Inledning: Studien syftar till att undersöka och lära av familjehemsplacerade ungdomars upplevelser och erfarenheter av bra relationer med sina familjehemsföräldrar. Många barn och ungdomar placeras i familjehem varje år, och avbrott och oplanerade avslut är relativt vanligt. Samtidigt vittnar många ungdomar om att tiden i familjehemmet varit avgörande för hur de kunnat bemästra komplicerade familjeförhållanden och nå ett fungerande vuxenliv. Frågeställningar: Vilka erfarenheter och upplevelser uppmärksammar familjehemsplacerade ungdomar som tycker att de har en bra relation till sina familjehemsföräldrar? Hur kan man förstå ungdomarnas upplevelser och erfarenheter? Metod: Kvalitativ intervjuundersökning Resultat: Studien visar på betydelsen av bland annat trygghet och tillhörighet som centrala teman och att detta skapas bland genom frånvaron av utskällningar och de ”pratvanor” som etableras i familjehemmen. Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat utifrån ett systemiskt perspektiv och ett anknytningsteoretiskt perspektiv. / Introduction: The study aims to understand and learn from the experiences of foster children with good relationships with foster parents. Many children and youth are placed in foster homes every year, and disruptions and unplanned terminations of care are common. At the same time, many youth give evidence that the time in the foster home has been crucial for their possibilities to master difficult family relationships and reach a functional life. Research questions: What experiences do foster children pay attention to when telling about their good relationship with foster parents? How can their experiences be explained and understood? Research method: Qualitative study using semi-structured interviews with five teenagers in foster care. Results: The study shows the significance of safety and belonging for the youth, and that the experiences are created from, among other, absence of conflicts and scolding, and from the conversational practices established in the foster home. Discussion: The results are discussed in the light of attachment theory and a systemic perspective.

The aim of this study was to increase the understanding of how foster parents of unaccompanied children and youths build and maintain relations with the foster placed children. Furthermore, this study highlights the foster parents’ view of being a foster parent and the effects of the commitment of being a foster home. The empirical material data has been collected by interviews with seven foster parents’ in Sweden and the theories that have been used for the analysis of the result are systems theory and a concept from the attachment theory, called internal working models. The conclusions of this study are that foster parents of unaccompanied children and youths have an ability to establish a valuable relationship with said children, however they experience cultural and linguistic difficulties in the process of establishing a relationship with the youths and children. Another conclusion is that the foster parents’ family lives have changed in positive terms while being a foster home.

Denna uppsats handlar om biologiska barn och hur deras delaktighet, utifrån barnkonventionen och begreppet ”barnets bästa”, beaktas av yrkesprofessionella som handhar ärendet när deras familj åtagit sig uppdrag att vara familjehem. Syftet med vår studie är att undersöka hur socialtjänsten beaktar biologiska barns bästa vid en familjehemsplacering, utifrån biologiska barns delaktighet. Ett steg till att undersöka deras delaktighet är att ta reda på om det finns rutiner för hur yrkesprofessionella inom familjehemsvård i deras arbete gör biologiska barn i familjehem delaktiga under en familjehemsplacering. Genom en kvalitativ metod som metodval har vi med hjälp av en semistruktuerad intervju genomfört intervjuer med fyra familjehemssekreterare inom familjehemsvård på socialtjänsten samt fyra externa familjehemsutredare på uppdrag av socialtjänsten. Urvalsgruppen arbetar inom och på uppdrag av olika kommuner i Sverige och har olika års erfarenhet inom yrket. Tidigare forskning både internationellt och nationellt har bland annat studerat om placerade barns upplevelser i familjehem samt familjen som helhet i familjehem. När det gäller biologiska barn i familjehem visar det sig att det är ett ytterst begränsat forskningsområde. Resultat i studien visar att trots de yrkesverksammas olika bakgrund så beskriver majoriteten av urvalsgruppen att biologiska barns delaktighet inte har en direkt given plats i processen då rutiner för det saknas och föräldrarna förväntas förmedla vidare information till sina barn. Samtliga i urvalsgruppen ger en beskrivning av att biologiska barns delaktighet i en familjehemsplacering bör förstärkas. Det finns behov av att lyfta och tillämpa biologiska barns rätt till delaktighet vid en familjehemsplacering. Resultatet visar på att frågan är angelägen att få besvarad och behöver undersökas närmare med ytterligare forskningsstudier. / This essay is about biological children and how their participation, based on the Convention on the Rights of the Child and the concept of "the best interests of the child", is considered by professionals who handle the case when their family has undertaken the task of being a foster family. The purpose of this study is to investigate whether there are routines for how professionals in foster care units in their work make biological children in foster families involved during a family home placement. The study intends to make visible how the participation of biological children is considered at all stages of a foster care placement, i.e., from the beginning, during the time and at the end. Through a qualitative method as a method choice, we have, with the help of a semi-structured interview, conducted interviews with four foster care secretaries in family home care at the social services and four external foster care investigators on behalf of the social services. The selection group works within and on behalf of various municipalities in Sweden and has different years of experience in the profession. Previous research both internationally and nationally has, among other things, studied the experiences of placing children in foster families and the family in family homes. Regarding biological children in family homes, however, research shows that it is an extremely limited area of ​​research. Results in the study show that despite the professionals' different backgrounds, most of the sample group describes that biological children's participation does not have a directly given place in the process as routines for it are lacking and parents are expected to pass on given information to their children. A description from everyone in the selection group shows that biological children's participation in a family home placement should be strengthened. It summarizes the need to raise and apply biological children's right to participation in a family home placement. The results show that the question is important to get answered and need to be investigated further. Further research is needed to examine biological children's experience of participation and its significance.

När ett barn inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar måste samhället ingripa för att trygga barnet, ansvaret vilar då på socialtjänsten. En vanlig åtgärd är att barnet blir placerat i ett familjehem, dock är det fortsatt socialtjänsten som ansvarar för att barnets behov blir tillgodosedda under placeringen. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av socialtjänstens stöd och kontakt i relation till barnets bästa. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod och materialet har transkribets, kodats, samt tematiserats i enlighet med Interpretativ fenomenologisk analys. Studien utgår ifrån utvecklingsekologin och anknytningsteorin vid tolkningen av materialet. Resultatet visar att familjehemmen upplever att socialtjänstens stöd brister när det gäller kontakten och kontinuiteten i stödet. Det framgår även att organisatoriska svårigheter som exempelvis handläggarbyten är en bidragande faktor till att stödet upplevs som bristande. Det resultat som var mest framträdande är att familjehemmen önskar ett större fokus på matchning och kemi från socialtjänstens håll för att de ska få de bästa förutsättningarna för en lyckad placering. Information och möjligheten att träffa barnet innan placeringen är två faktorer som identifieras som essentiella för att kunna förbereda sig inför en placering. Därför betonas vikten av en välgrundad placering för att minska risken att barnet behöver omplaceras på grund av att familjehemmet inte har kapaciteten att ta hand om barnet efter barnets behov. Att de biologiska föräldrarnas rätt ofta går före barnets rätt är även ett genomgripande problem inom arbetet med familjehemsplaceringar placerade barn, enligt deltagarna. Familjehemsföräldrarna upplever därför att det behöver ske ett förbättringsarbete inom socialtjänsten för att alltid tillgodose familjehemmen med stöd i from av kontinuerlig kontakt och information om barnets behov samt tillgodose barnets bästa genom att lyssna på barnet vid beslut och se till barnets bästa i främsta rum.

Syftet med den här studien har varit att undersöka familjehemsföräldrars relation till placerade barns biologiska föräldrar, det stöd familjehemsföräldrar upplever att de får eller saknar i relationen till de biologiska föräldrarna samt hur det stödet påverkar de placerade barnen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med 14 familjehemsföräldrar från 11 familjehem, från olika kommuner i Södra delen av Sverige, för att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har sedan analyserat empirin och det resultatet visar är att majoriteten av familjehemsföräldrarna i vår studie är positiva till att ha en relation till de biologiska föräldrarna men att de saknar stöd i den, ofta svåra, relationen. Det som också framkommer i vårt resultat är att familjehemsföräldrarna är överens om vilket stöd de skulle önska för att få till en fungerande relation och att relationen till de biologiska föräldrarna fungerar bättre för de familjehemsföräldrar som har stor erfarenhet av att vara familjehem. Som teoretisk utgångspunkt för vår analys av intervjuerna har vi valt ekologisk systemteori och socialkonstruktionism. / The purpose of this study has been to research foster parents' relationship to the biological parents of foster children, the support foster parents receive or lack from the social workers in the relationship to the biological parents and how that support affects the children. We have used a qualitative method with semi-structured interviews with 14 foster parents from 11 foster homes, from different municipalities in the southern part of Sweden, to get answers to our purpose and our questions. We have then analyzed the empirical data and the results show that the majority of the foster parents in our study are positive about having a relationship with the biological parents but that they lack support in the, often difficult, relationship. What also emerges in our result is that the foster parents agree on what support they would like to have in a functioning relationship and that the relationship with the biological parents works better for the foster parents who have extensive experience of being a foster home. As a theoretical starting point for our analysis of the interviews, we have chosen ecological systems theory and social constructionism.

Many children live in foster homes because their biological parents cannot take care of the child's needs. Previous studies have shown that children placed in foster homes have major risks of mental illness. This study examines how children in adulthood talk about their mental health while growing up in foster care and have a relationship with their biologicalparents. The data was collected through five autobiographies with theirown experiences of living in family homes and having a relationship with their biological parents at this time. The mental health of foster carechildren is affected by their foster care parents approach and attitude towards the children's needs. The better adaptation to the child's needs thebetter mental health the child could get. The majority of children from the autobiographies also stated that the relationship with their biological parents was positive for their wellbeing. Consequences in the relationshipto the biological parents were to make it easier to keep contact with otherfamily members and increase the child's understanding of their placementin foster homes. Placements in foster homes can help the child’s development, although the majority of children were stigmatized and bullied at school.

Sekundär traumatisk stress definieras som ett psykiskt tillstånd som uppstår när en individ berörs av en annan individs trauma. Syftet med föreliggande studie var attundersöka socialarbetares kunskap och erfarenheter av sekundär traumatisk stress bland familjehemsföräldrar. Därtill ämnade studien utforska vilken generell kunskap socialarbetare har om sekundär traumatisk stress, vilken förekomst av sekundär traumatisk stress som socialarbetare som arbetar med familjehem ansåg att det fannsbland familjehemsföräldrar samt vilka metoder och potentiella strategier socialarbetare har för att bemöta sekundär traumatisk stress bland familjehemsföräldrar. Studien har en kvantitativ ansats för att samla in data från socialarbetare i Värmlands och Örebro län. Studiens resultat visade att en majoritet av de tillfrågade socialarbetarna: (1) Var bekanta med termen sekundär traumatisk stress. (2) Ansåg att familjehemsföräldrar riskerade att drabbas av sekundär traumatisk stress. (3) Använde vissa strategier och metoder för att bemöta sekundär traumatisk stress hos familjehemsföräldrar, men att majoriteten saknade en empiriskt beprövad metod. / Secondary traumatic stress is defined as the emotional distress that occurs when an individual learns about another individual's trauma. The aim of this research was to investigate what knowledge and experiences social workers have about secondary traumatic stress among foster care parents. It also aims to explore what general knowledge social workers have about secondary traumatic stress, to what extent social workers perceive that secondary traumatic stress occurs among foster care parents and what methods and strategies social workers have for prevention and intervention. The research design uses a quantitative approach to collect data from social workers in the Swedish counties of Värmland and Örebro.The findings of the study were that most of the social workers in the study: (1) Were familiar with the term secondary traumatic stress. (2) Thought that foster care parents were at risk of being affected by secondary traumatic stress. (3) Used certain strategies and methods for prevention and intervention, but that the majority lacked an empirically tested and approved method.

The most usual form of out-of-home care for children in Sweden is foster care. The responsibility lies with the municipalities' social services, while implementation can be handed over to independent foster care agencies, IFA. The purpose of this thesis is to examine the unit managers’ experiences with IFA, with a focus on support towards the foster parents. The thesis was conducted through semi-structured interviews with eight unit managers from various parts of the country and analyzed through qualitative thematic analysis. The results showed that the quality of the service varied between different providers, and that most municipalities wanted to become independent again with the management of foster homes, due to excessive costs and a lack of transparency. The result also showed that support such as high availability of the consultant could be a contributing factor when engaging the service, especially in more difficult cases. The unit managers often experienced a competition for the few available foster homes, while at the same time they believed that the recruitment work of private actors was deficient as they approved unsuitable foster homes. This result creates uncertainty about whether the children's needs are met in a legally secure manner.

Uppsatsens syfte är att genom familjehemsföräldrars berättelser få en ökad kunskap och fördjupad förståelse för hur eftervården tillämpas i praktiken gällande ungdomar i åldern 18 - 23 år som varit placerade i familjehem. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsansats använts och det empiriska materialet har framtagits genom kvalitativa intervjuer. Inom studien genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med totalt åtta familjehemsföräldrar. Under intervjuerna var temaområden vägledande: familjehemsföräldrars bild av dagens "stöd och hjälp efter avslutad  placering”/ eftervård, familjehemsföräldrars upplevelse av ungdomarnas behov av eftervård, samt familjehemsföräldrars syn på sin funktion i eftervården. Utifrån Meads symboliska interaktionism samt Bowlbys anknytingsteori analyserades det empiriska materialet. Resultatet visar att familjehemsföräldrarna ser behovet av ett långvarigt stöd för denna målgrupp, men anser att det som idag finns inte kan kallas eftervård. Vår slutsats är att det finns stora brister i eftervården för ungdomar som har varit placerade i familjehem, samt att insatser som finns inte är funktionellt utformade för denna målgrupp. För att detta ska kunna förändras krävs att ungdomarnas och familjehemsföräldrarnas behov i eftervården blir synliga. Familjehemsföräldrars uppdrag i eftervården behöver även utvecklas och förstärkas. / The purpose of the essay is to gain an increased knowledge and in-depth understanding of the use of aftercare in the practice of adolescents aged 18 - 23, who have been placed in a family home, through foster parents stories. To achieve the aim of the study, a qualitative research approach has been used and the empirical material has been developed through qualitative interviews. The study was conducted by six semistructured interviews of eight foster parents in total. During the interviews, thematic areas were indicative: foster parents view of “support and help after leaving care” a.k.a. aftercare, foster parents perception of adolescent need for aftercare and the foster parents view of their function in the aftercare. The empirin was analyzed based on concepts within Mead´s symbolic interactionism and Bowly´s theory of attachment. The result shows that foster parents see the need for a long term support for this target group, but believes that the existing support after leaving care cannot be called aftercare. Our conclusion is that there are major shortcomings in the aftercare of adolescents who have been placed in foster families, and that efforts that are available are not functionally designed for this target group. In order for this to change, it is necessary that the adolescents and foster parents needs of the aftercare are highlighted. The foster parents assignments in the aftercare need also to be developed and strengthened.