Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) är en långsamt förlöpande neurodegenerativ sjukdom som leder till bortfall av kroppens rörelsefunktion och icke-motoriska symtom. Huvudsymtomen vid PS är tremor, rigiditet, bradykinesi samt en ostadig kroppshållning. Utvecklingen av sjukdomen går att dela upp i fem olika stadier där stadie 1 innebär lindriga symptom och stadie 5 innebär fullständig invaliditet. Sjukdomen är idiopatisk och kan enbart symtomlindras med läkemedel som kan innebära oönskade och besvärliga biverkningar. I Sverige uppskattas det att det finns omkring 20 000 personer med PS som ökar i takt med en åldrande befolkning. Symtomen ökar och förändrar karaktär allt eftersom sjukdomen fortgår, vilket leder till att personen med PS får det svårare att klara basala aktiviteter i dagligt liv självständigt. Detta betyder att personen med PS kommer att behöva stöd i vardagen för att uppleva välmående. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Författarna analyserade tio olika vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tre underkategorier vilka var: Vårdandets utmaningar - Psykisk och fysisk påverkan, Relationsförändringar - När närstående blir närståendevårdare, Närståendevårdarens anpassning till familjemedlemmars sjukdomstillstånd - Att hantera sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade den belastning närstående upplever vid vårdandet av en familjemedlem med PS. Det fanns olika typer av utmaningar, både fysiska och psykologiska för närståendevårdare samt förändringar i förhållanden och även förändringar i det dagliga livet för att kunna hantera och vårda familjemedlemmen med PS.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att ge stöd till patienten och anhöriga under och efter vårdtiden. De ”6 s:n” är en arbetsmodell inom palliativ vård där patienten har rätt till självbestämmande och att upprätthålla sina sociala relationer, även stöd till anhöriga ingår. Anhöriga har en betydelsefull roll i den palliativa vården, deras närvaro skapar möjlighet för den döende att vara hemma i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ vård i hemmet under livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från fem olika länder med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades kopplade till anhörigas upplevelser: Palliativa teamets inträde i hemmet, anhörigas vårdansvar, den medicintekniska utrusningens inverkan på vardagslivet, känslor och konsekvenser för anhöriga samt förbättringsmöjligheter och anhörigas uppfattning om palliativ vård. Slutsats: Anledningen till anhörigas vårdansvar var löftet att få dö hemma, uppgiften upplevdes krävande och gav konsekvenser på sömnen och deras fysiska och psykiska mående. Detta var genomgående i hela litteraturöversikten. Vården i hemmet sågs som den rätta platsen att dö på för alla parter, endast en anhörig uttryckte avsky för situationen. Enligt anhöriga var stödet bra dock fanns det ett ökat behov av mer resurser för fullständig trygghet. / Background: Palliative care is about providing support to both the patient and family during and after the time of care. The “6 s:n” is a working model in palliative care where the patient has the right to self-determination and to maintain their social relationships, which includes support to relatives. Relatives have an important role in palliative care, their present creates opportunity for the dying person to be at home in the final stages of life. Aim: The aim of this study was to describe relative’s experiences of palliative home care during the final stage of life. Methods: A literature review based on 15 scientific articles from five different countries with a qualitative approach. Results: Five categories were identified related to relatives experiences: The entry of palliative home care, relatives caring role, the impact of medical technology on everyday life, feelings and consequences for relatives and also improvement opportunities and relatives comprehend about palliative home care. Conclusions: The promise was the reason for relatives caring role, the caring role was an demanding task and gave impacts on their sleep and their physical and mental needs. This was consistently throughout the whole literature review. For all parties the home was seen as the right place to die, only one relative expressed disgust for the situation. According to relatives the support was good, but to complete full security for them it was an increased need for more resources.

Bakgrund: Generell anestesi och operation kan skapa oro för familjen. Förståelsen för familjens upplevelser under sitt barns anestesi är essentiell för att den anestesiologiska omvårdnaden skall kännas trygg för hela familjen. Barnet verkar känna oro över den okända miljön och osäkerheten den kan bidra till, trygghet för barnet verkar grunda sig i att ha familjemedlemmar närvarande. Familjemedlemmar har således sannolikt en stor inverkan på barns sjukvård och med rätt förutsättningar kan de skapa en trygghet i en annars otrygg och steril miljö, för barnet och för varandra. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser i samband med barns anestesi. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med familjefokuserad omvårdnad (FFO) som teoretisk referensram. Analysen är gjord enligt Bettany-Saltikov och McSherrys metod. Tolv artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: Faktorer som delaktighet, information innan och under operation, väntetiden och anestesisjuksköterskans förmåga att anpassa miljön och informationen till familjen var starkt kopplade till upplevelsen av anestesi. Information om vad som ska hända, när och hur ter sig vara viktigt för en ökad trygghetskänsla för familjen. Slutsats: Studien gav ökad förståelse för familjens betydelse för varandra och familjens betydelse för den anestesiologiska omvårdnaden. En fördjupad insikt i eventuella förbättringsmöjligheter för att vården skall bli så bra som möjligt. Anestesisjuksköterskor bör se familjen som en självklar del i den anestesiologiska omvårdnaden. / Background: General anesthesia and surgery can create a concern for the family Understanding the family's experiences during their child's anesthesia is essential so that the anesthesiologic care feel safe for both the whole family. The child seems to worry about the unknown and the uncertainty it contributes to. The child’s sense of security often seems to be based on having members of the family present. Family members are therefore likely to have a major impact on children's healthcare and with the right conditions, the family can create a security in an otherwise unsafe and sterile environment. Purpose: The purpose of the study was to describe the family's experiences in connection with children's anesthesia. Method: The study is a systematic literature review with family-focused nursing (FFO) as a theoretical frame of reference. The analysis is done according to Bettany-Saltikov and McSherry's method. Twelve articles were included after quality appraisal. Result: Factors such as participation, information before and during surgery, the waiting time and the ability of the anesthesiologist to adapt the environment and information to the family were strongly linked to the experience of anesthesia. Information about what will happen, when and how seems important for an increased sense of security for the family. Conclusion: The study gave a deeper understanding of the importance of the family for each other and the importance of the family for the health care system. An in-depth insight into possible improvement opportunities to make the care as good as possible. The anesthetist should include the family as a natural part of anesthesiologic care.