Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ungefär 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av barncancer är leukemier samt tumörer i hjärna och ryggmärg. 80% av barnen idag överlever sin barncancer. Men alla familjer har inte samma tur och ibland kan barnet inte botas och avlider.  Syfte: Syftet var att undersöka familjers upplevelser av att leva med ett barn som är obotligt sjukt i cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Via sökning i databaser har författarna funnit relevanta vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats. Författarna tog del av artiklarnas resultat som sedan sammanställdes via en integrerad analys.  Resultat: Studien visade att familjer och framför allt föräldrar vars barn vårdas palliativt tvingades leva med pressen att fatta svåra beslut. Besluten handlade om huruvida den palliativa vården skulle införas i ett tidigt skede och därmed tvingades familjen ge upp hoppet om bot. Familjer upplevde en förändrad vardag med en distansering socialt och inom familjen vid barnets slutskede i livet.  Slutsats: Familjers upplevelser av palliativ vård innefattar att fatta svåra beslut och ta ställning till vilka som ska inkluderas i processen. Familjer tenderar att distansera sig från omvärlden och från sina närmaste familjemedlemmar. Familjen behöver stöd vid svåra beslutstaganden för att inte isolera sig från omvärlden när de genomgår sin hittills största prövning i livet.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen diabetes typ 1 har under 2000- talet ökat i västvärlden. Diabetes typ 1 kan drabba alla människor i alla åldrar men uppstår främst hos barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år. Förhållningssättet familjefokuserad omvårdnad används inom vård och omsorg för att fokusera på den betydelse som en familj har för individens upplevelse av sjukdom och ohälsa.Syfte: Beskriva familjens upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1.Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 stycken kvalitativa artiklar.Resultat: Fem kategorier har utvecklats utifrån vad föräldrar och syskon upplever i vardagslivet tillsammans med barnet som lever med diabetes typ 1. Dessa kategorier är Skuld och sorg, Oro, rädsla och brist på kontroll, Tvivel och känsla av kunskap, Frustration och orättvisa samt Acceptans. Slutsats: Resultatet visar att det finns många upplevelser och känslor som framkommer hos en familj som lever med ett barn som har diabetes typ 1. Det kan som familj vara svårt att anpassa sig till en helt ny livssituation, bibehålla kontrollen över situationen samt att veta hur egenvård ska utföras utifrån barnets bästa. / Background: The chronic disease diabetes has increased during the 21st century in the western countries. Diabetes type 1 can affect everyone but mostly it can be seen in children and youth between ages 0-18 years. Family focused care is an approach which are used in the healthcare. This approach is focused on the family influence of the individual perception of sickness and unhealth.Aim: Describe the family’s experiences when living with a child with diabetes type 1.Method: A literature study, made out of 10 qualitative studies.Results: Five categories have been developed based on what parents and siblings experienced in the daily life with a child diagnosed with diabetes type 1. These categories are Guilt and grief, Worry, fear and lack of control, Doubts and feeling of knowledge, Frustration and injustice and Acceptance.Conclusions: A lot of different emotions and experiences are seen within the family who lives with a child diagnosed with diabetes type 1. It can be difficult for the family to adjust to a completely new life which involves to remain in control over the situation and to know how self-care shall be executed regarding the child best interest.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är vanligast bland tonåriga flickor och unga kvinnor. Sjukdomen har den högsta dödlighetsgraden av alla psykiatriska störningar. Familjer till personer med ätstörning är kända för att drabbas av svårigheter som stress och de är i stort behov av hjälp. Syftet var att belysa familjens upplevelser när en familjemedlem drabbats av AN. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats genomfördes. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, därefter gjordes en innehållsanalys av 14 artiklar. Resultatet visade att familjemedlemmar upplever sjukdomen AN och dess påfrestningar på olika sätt. Följande fyra kategorier presenterades i resultatet: Sjukdomens påverkan på familjen, emotionell påverkan av sjukdomen, syskons upplevelser och upplevelse av vården samt vägen tillbaka. Diskussionen kom fram till att resultatet i denna litteraturöversikt visade att familjen kände sig hjälplösa och saknade strategier att hantera situationen de drabbats av. Teorin KASAM ansågs kunna beskriva varför en familj påverkas som den gör. Hur familjen mår och hur sjukdomen påverkar familjen. Slutsatsen blev att litteraturöversiktens resultat ansågs vara överförbar till andra situationer. Oavsett vilken sjukdom ett barn drabbas av drabbas hela familjen. Det finns relativt mycket forskning om olika behandlingar men betydligt mindre om omvårdnaden. Resultatet i denna litteraturöversikt beskriver upplevelsen av hur det är att leva med en dotter som har drabbats av AN, vidare forskning gällande upplevelsen av att ha en son som drabbats av AN efterfrågas. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-23</p>

<p>När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras.</p> / <p>When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.</p>

När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras. / When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.