Bakgrund: Vid bipolär sjukdom är de framträdande symtomen perioder av manier och depressioner och risken för suicid kan vara hög. Forskning har visat att när en person drabbas av bipolär sjukdom påverkas inte bara individen utanäven deras närstående. I familjefokuserad omvårdnad inkluderas närstående i vården och ses som en viktig resurs i återhämtningen. Det behövs mer kunskap inom den psykiatriska vården om närståendesupplevelser och deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med personer som har bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats där Thomas och Hardens metod för tematisk analys använts vid datanalysen. Primärpublikationer söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Fjorton artiklar med kvalitativ ansats inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen av inkluderade studier utmynnade i tre teman med tillhörande subteman. Teman var ”Ett förändrat liv, ”Kontakten med sjukvården” och ”Att överleva själv”. Slutsats: Slutsatsen är att närstående till personer med bipolär sjukdom upplever att livssituationen påverkas av sjukdomen. En ständig oro, känsla av ensamhet och att sätta sina egna behov åt sidan kan leda till att den egna hälsan riskeras. För att minska på bördan har närstående behov av att känna sig delaktiga i vården och behöver stöd från både sjukvården och andra i deras omgivning. Sjukvården behöver därför bjuda in närstående och ge adekvat information och erbjuda anpassat stöd. / Background: The prominent symptoms in bipolar disorder are periods of mania and depression, and the risk of suicide can be high. Research has shown that when someone suffers from bipolar disorder, others close to them are also affected. In family-focused nursing relatives are included and are seen as an important resource in the recovery process. More knowledge is needed in psychiatric care about family experiences and their needs. Aim: The aim was to describe family experiences of living with people who have bipolar disorder. Method: Qualitative literature review with a systematic approach where Thomas and Harden's method for thematic analysis was used. Primary publications were searched in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. 14 qualitative studies were included in the result. Results: The analysis of included studies resulted in three themes and associated subthemes. The themes were “An altered life”, “The contact with healthcare” and “To survive oneself”. Conclusion: The conclusion is that family to persons with bipolar disorder experience that the disease can have a substantial impact on life. Constant worry, a feeling of loneliness and putting one's own needs aside can lead to one's own health being risked. To reduce the burden, family members need to feel involved in the care and need support from both health services and others around them. Therefore, healthcare professionals need to invite those close to the patient and provide adequate information and offer customized support.

Bakgrund:  Ett jämställt föräldraskap är något som är bra för såväl barnet som för båda föräldrarna. Enskilt föräldrasamtal med mamman har funnits sedan flera år. Med syfte att främja en jämställd vård infördes under år 2018 ett enskilt föräldrasamtal med pappan/den icke födande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet, och forskning kring ämnet är relativt begränsad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av det enskilda samtalet med pappan/den icke födande föräldern enligt barnhälsovårdens nationella program. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor med erfarenhet av enskilt samtal med pappan/den icke födande föräldern. Data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys resulterade i 5 kategorier och 7 underkategorier. Kategorierna var; Samtalet öppnar upp för positiv kontakt, Hur pappan/den icke födande bjuds in till samtal har betydelse, Samtalet identifierar pappans/den icke födandes mående, Samtalet tydliggör båda föräldrarnas betydelse, Samtalet kräver erfarenhet och utbildning hos den som utför dem Slutsats: Resultatet visar att båda föräldrarna är lika viktiga för barnet och föräldraskapsstöd i form av enskilt samtal kan bidra till ökad jämställdhet i föräldraskapet. BHV-sjuksköterskans erfarenhet av enskilt samtal är att det ökar inkluderingen av den icke födande föräldern och kan på så sätt stärka den familjecentrerade vården vilket har gynnsamma effekter på barnets utveckling. Resultatet visar att det krävs erfarenhet och utbildning av att hålla samtal där samtalstekniken förbättras efterhand. / Background: Equal parenting is beneficial, both for the parents and the children. Individual parental conversations with the mother has existed for several years.  In 2018, with the aim of promoting equal care, a one-on-one  parental conversation with the father/non-birthing parent was introduced in to the swedish child health services (CHS) national program, and research on the subject is relatively limited. Aim: The aim of the study was to describe the CHS nurse´s experiences of the individual conversation with the father/non-birthing parent according to the child health care's national program. Method: The method used was semi-structured interviews with six CHS nurses with experience of individual conversations with the father/non-birthing parent. Data were analyzed using Graneheim and Lundman's (2004) description of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in 5 categories and 7 subcategories. The categories were; The conversation opens up for positive contact, How the father/non-birther is invited to a conversation matters, The conversation identifies the father's/non-birther's well-being, The conversation clarifies the importance of both parents, The conversation requires experience and education on the part of the person who performs them. Conclusion: The result shows that both parents are equally important to the child, and parental support in the form of individual conversations can contribute to increased gender equality in parenting. The CHS nurse's experience of one-on-one conversation is that it increases the inclusion of the non-birthing parent and can thus strengthen family-centered care, which has beneficial effects on the child's development. The result shows that experience and training are required to hold conversations and the conversation technique improves gradually.