No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Artificiella sötningsmedel används istället för vanligt socker i tandkräm men vanligast är att de används i lättprodukter samt livsmedel utan tillsatt socker som exempelvis läsk. Användandet av sötningsmedel ökar och det beror dels på att det är lämpligt för diabetespatienter och överviktiga men det är även populärt bland den övriga befolkningen då det inte innehåller någon energi. Det första artificiella sötningsmedlet upptäcktes redan 1879 och sedan dess har flera olika artificiella sötningsmedel påfunnits. När sötningsmedlen introducerades på marknaden uppkom misstankar om att de skulle ha cancerogena bieffekter. Nu har det klargjorts vad de har för inverkan på hälsan, och nu ligger fokus på om sötningsmedel påverkar miljön och hur. De sötningsmedel som undersöks i den här studien är acesulfamkalium, aspartam, steviosid samt sukralos. Syftet med studien är att se om dessa sötningsmedel bryts ner av ultraviolett ljus för att få en uppfattning om sötningsmedlen kan ha en negativ verkan på miljön. Laborationen utfördes genom att bestråla prover med UV-ljus, efter bestrålningen undersöktes proverna för att se om mängden substans minskat, genom att använda analysinstrumentet UV-spektrofotometer. Sju mättider valdes ut och för vardera tidpunkt och ämne utfördes i tre replikat. Resultaten analyserades och redovisas med hjälp av diagram och tabeller, resultaten blev inte som jag förväntade mig. Resultaten visade inte på någon nedbrytning av sötningsmedlen då de belystes med UV-ljus i den här studien. Resultat förklaras med hjälp av andra studier på samma område och en sak alla är överens om är att det är ett viktigt område som behöver mera forskning.

Introduktion När läkemedel säljs följer det med en bipacksedel som användaren uppmanas att läsa i sin helhet. Denna bipacksedel är obligatorisk och baseras på produktresumén som är en sammanfattning av läkemedlet, och krävs för att läkemedlet ska kunna godkänns. När läkemedelsbehandlingar blir långvariga, tex vid hypertoni, kan olika generika inom samma utbytbarhetsgrupp expedieras på apoteket när kunden kommer för att hämta sin medicin. Apoteket erbjuder den förpackning som Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket utsetts till att vara periodens vara. Trots att förpackning och utseende kan variera är läkemedlen likvärdiga och har samma indikation och biverkningsprofil. När bipacksedeln läses igenom kan det uppfattas som att detta inte stämmer, i synnerhet när biverkningar och varningar läses. Enalapril som är ett läkemedel mot hypertoni och hjärtsvikt, har för närvarande tio generika som betraktas som utbytbara. Sedan 1998 finns det inom EU gemensamma riktlinjer för hur en bipacksedel ska utformas och mallar att följa. Bland annat anges där vilka rubriker som ska vara med och i vilken ordning de ska komma. Läkemedelsverket ansvarar för översynen av innehållet i bipacksedeln i Sverige. Trots gemensamma regler och harmoniseringsprocesser som ska göra informationen mer enhetlig, kan skillnader förekomma i texten och det kan se ut som om till exempel biverkningsprofilen är annorlunda. Syfte Detta arbete studerar om det finns skillnader i hur den skriftliga informationen som följer med generika kan skilja sig åt och vad det kan bero på. Metod Undersökningen är en kvalitativ studie av bipacksedlars text hos 10 generika av enalapril som ingår i samma utbytbarhetsgrupp. Resultat Det förekommer skillnader i både innehåll och placering av text. Den största skillnaden beror dock på att ordvalen skiljer sig åt vilket gör att det kan tolkas som olika varningar eller biverkningar. Diskussion När medicinska termer används utan förklaring i en text finns risken att det uppfattas som olika biverkningar. Ett exempel är när man väljer att använda den medicinska termen anorexi istället för aptitförlust. Det förekommer också att information hamnar på olika platser i olika dokument eller att information helt uteblir. Slutsats De flesta skillnader mellan innehållet i bipacksedlarna för enalapril berodde på att ordvalen varierade samt att informationens placering inte alltid var enhetlig. Det behövs ytterligare förenkling i språket i många bipacksedlar samt en mer enhetligt utformad text för att den ska upplevas utbytbar. Dessutom skulle information vad gäller etniska skillnader behöva en egen rubrik så att det är mer överskådligt i texten.

Bakgrund: Man har länge vetat att vitamin D har grundläggande funktioner för vår kropps välbefinnande. Det finns två källor för att ta till oss D-vitamin, via endogen produktion och via födointag. Till en större del får vi vårt D-vitamin-behov genom den endogena processen, men på grund av färre UV-B strålar under vissa säsonger eller geografiska platser så kan denna process bli otillräcklig. Vilket gör oss tvungna att konsumera specifik mat eller kosttillskott för att ej få D-vitaminbrist. Detta har blivit ett stort problem för länder uppe i norr, på grund av att perioden utan tillräckliga mängder UV-B strålning är lång. Vissa länder till exempel Sverige försöker motverka detta genom att berika vissa livsmedel, bland annat mjölk, ost och smör, med D-vitamintillskott. Dock verkar detta mestadels inte vara tillräckligt. Då flera studier har visat ett mönster mellan D-vitaminbrist och lägre sinnesstämning, så har studier angående D-vitamin-påverkan på både kroppens mentala och fysiska tillstånd blivit allt viktigare. Syfte: Syftet med detta arbete är att granska D-vitamins gynnsamma effekt och om den kan klassificeras som läkemedel vid behandling av vinterdepression. Metod: Fem litteraturstudier med fokus på D-vitaminforskning och dess motverkande effekt av seasonal affective disorder (SAD) eller negativ sinnesstämning har granskats. Dessa studier valdes från databaserna; PubMed, Sciencedirect och OneSearch. Resultat: Studierna visade en svag koppling mellan D-vitamin och sinnesstämning. Dock kunde inga konkreta svar uppnås om hur D-vitamin påverkar oss mentalt. På grund av detta kan D-vitamintillskott inte ses eller rekommenderas som medicin för olika former av negativ sinnesstämning eller depression. Diskussion: För få studier har hittills gjorts för att kunna svara på hur D-vitamin påverkar oss mentalt och vilka följder en låg eller förhöjd 25-OH D koncentration har på en persons sinnesstämning. Fler studier behöver göras med både noggrannare och mer varierande metoder och kontroller för att kunna finna ett konkret svar på hur vår D-vitaminhalt är kopplad till vår sinnesstämning. Samt om en höjd nivå kan leda till förebyggandet av SAD, negativ sinnesstämning eller mild depression.

Introduktion Under början av 1980-talet uppmärksammades ovanliga tumörer och infektioner hos unga män som vanligtvis drabbar personer med nedsatt immunförsvar. Forskargrupper i Frankrike och USA upptäckte 1983 och 1984 ett nytt virus som fick namnet humant immunbrist virus (HIV). En infektion av HIV fortlöper under många år asymtomatiskt och det är först när immunförsvaret är försvagat som symtom börjar märkas. Första läkemedlet som godkändes för att behandla HIV presenterades 1987 och dödligheten i följdsjukdomen Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS) minskade drastiskt. Under 1996 infördes en ny behandling i form av kombinationer av tre eller fler läkemedel, som kom att kallas antiretroviral terapi (ART). Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på om det finns någon skillnad i effekt och säkerhet för ART-kombinationerna abakavir-lamivudin-atazanavir/r (ABC+3TC+ATV/r) och abakavir-lamivudin-efavirenz (ABC+3TC+EFV) som rekommenderas till tidigare obehandlade HIV-patienter. Metod Denna litteraturstudie baseras på nio originalartiklar hämtade från databasen PubMed mellan 19 januari och 7 februari 2016 med sökorden abacavir, lamivudine, atazanavir, efavirenz och efficacy, med begränsningarna english, clinical trial, adult: 19+ years. Antalet träffar sorterades utifrån inklusions- och exklusionskriterierna, att studierna undersökt effekt och säkerhet hos båda kombinationerna ABC+3TC+ATV/r och ABC+3TC+EFV i första hand eller mot andra kombinationer eller i monoterapi i andra hand, studierna ska ha pågått i minst 48 veckor och deltagarna ska ha varit 16 år eller äldre. Resultat och diskussion Nio studier uppfyllde inklusionskriterierna, åtta av dem var randomiserade. Fem av studierna jämförde båda kombinationerna och ytterligare fyra studier inkluderades som studerat en av kombinationerna mot andra kombinationer eller i monoterapi.Studierna påvisade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kombinationerna. Antalet patienter som uppnått virushalt under gränsvärdet 50 kopior/ml var i åtta av nio studier fler än 70 %. Biverkningarna redovisades på olika sätt hos studierna, några av dem visade vilka som förekom mest och andra på enstaka metaboliska förändringar.Att studierna inte kunnat påvisa någon signifikant skillnad i effekt eller säkerhet kan vara en faktor som gjort att de valts till förstahandsval för patienter som tidigare inte behandlats med ART. Endast fem studier hade jämfört båda kombinationerna vilket gjorde att studier som jämfört en av kombinationer mot andra kombinationer eller i monoterapi inkluderats för att kunna jämföra effekten hos ART-kombinationerna. Säkerheten hos studierna redovisades på olika sätt vilket gjort att en jämförelse mellan preparatens biverkningar och tolerans varit svår att göra. Slutsats Ingen statistisk signifikant skillnad i effekt och säkerhet mellan kombinationerna har kunnat visas. Fler än 70 % av patienterna uppnådde virushalt <50 kopior/ml efter 48 veckors behandling. Behandlingen tolererades av de flesta av patienterna och biverkningarna mellan kombinationerna skiljde sig inte åt.