Bakgrund: Det vanligast förekommande symtomet hos patienter diagnosticerade med cancer är smärta, detta resulterar i fysiskt och psykiskt lidande hos den drabbade. Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Cancersmärta finns i flera olika former och därför finns ingen standardiserad behandling utan behandlingen sker med hjälp av olika metoder samt olika metoder i kombination. Smärtan kan behandlas med hjälp av farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsmetoder.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva cancerpatienters upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie.  Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av de patienter som behandlats med akupunktur och taktilmassage har positiva upplevelser. En stor del av patienterna beskriver både en smärtlindrande upplevelse och andra positiva upplevelser som återkommer i resultatet är bland annat lindring av andra fysiska symtom. Flertalet patienter upplevde också en ny form av energi efter behandlingen och ett ökat välbefinnande. Dock upplevde en liten del av patienterna motsatt effekt av behandlingen där de fysiska symtomen tilltog i styrka samt upplevelsen av effekt uteblev efter behandling.  Slutsats: Smärta är en central känsla och upplevelse för denna patientgrupp, det är vanligt att smärtan drabbar patienten både fysiskt och psykiskt. Det framkom i föreliggande litteraturstudie att patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av akupunktur och taktilmassage, majoriteten av patienterna hade dock positiva upplevelser. Upplevelserna behandlade både smärtlindrande effekt men även god effekt på andra symtom som denna patientgrupp är drabbad av i olika utsträckning. Detta bekräftar att icke farmakologisk smärtlindring kan vara en viktig del i behandlingen av patienter diagnosticerade med cancer.

Bakgrund Fysisk smärta är vanligt förekommande hos personer med bröstcancer, dels på grund av sjukdomen, dels på grund av behandlingen. Som komplement till den farmakologiska smärtlindringen finns icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som exempelvis massage, akupressur, reflexologi, yoga, fysioterapi, akupunkturvarianter, meditation och mindfulness.  Syfte Att undersöka evidensbaserade icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder för personer med bröstcancer. Metod En litteraturöversikt med deskriptiv design. Samtliga inkluderade artiklar var randomiserade kontrollerade originalartiklar med kvantitativ ansats. Sökningarna av resultatstudier genomfördes i PubMed och CINAHL och valdes baserat på denna studies inklusions- och exklusionskriterier. Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU:s mallar för randomiserade studier. Resultat Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga originalartiklar. Resultatet visar att icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder har en effekt på smärta hos vuxna personer med bröstcancer. Tio studiers resultat visade en statistisk signifikant effekt hos interventionsgruppen, dessa tio undersökte massage, akupressur, reflexologi, akupunktur,elektroakupunktur, fysioterapi, mindfulnessbaserad-KBT (MKBT) och lovingkindness-meditation (LKM). Tre studiers resultat såg ingen statistisk signifikant effekt av deras interventionsmetoder, de undersökte massage, yoga och elektroakupunktur. Slutsats Sammanfattningsvis har tio av 13 resultatartiklarna resulterat i statistiskt signifikant minskning av smärta genom icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder, och därmed minskat fysisk smärta hos personer med bröstcancer. Att lindra den fysiska smärtan är en central del för att minska lidandet. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder är ett av sjuksköterskans expertisområden och därmed kan resultatet eventuellt bidra till fler metoderoch mer kunskap att implementera i det kliniska arbetet för att smärtlindra personer med bröstcancer.

Flera av de patienter som vårdas palliativt idag är inte adekvat smärtlindrade. En bidragande orsak till detta är att en del patienter upplever en sådan rädsla för det analgetika som används att de väljer att inte alls eller inte fullständigt genomgå smärtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård, samt att undersöka hur dessa barriärer påverkade patientens vilja att genomgå smärtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rädsla för att smärta indikerar att sjukdomen har förvärrats, en rädsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rädsla för att distrahera läkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smärta. De faktorer som avgjorde patientens vilja att genomgå smärtbehandling var antalet barriärer patienten upplevde samt vilka de var. Av betydelse var även sjukvårdspersonalens bemötande av patienten då denna var i behov av smärtlindring. / Many patients in palliative care today don´t get adequate pain relief. A contributing cause of this is that they experience such fear of the analgesics in use that they choose either to completely avoid pain management or to have it partially. The purpose of this review was to identify the most common patient related barriers to pharmacologic pain relief in palliative care and to investigate how these barriers affect the patient´s choice to go through pain treatment. The results showed that the most frequent barriers were a fear that the pain indicates that the illness has become worse, a fear of addiction, tolerance, secondary effects, morphine and injections together with a stoic or fatalistic belief. Furthermore the fear of distracting the physician was a barrier together with the wish to be a "good" patient who doesn´t complain about pain. The factors which determined the patients´will to undergo pain treatment were the number of barriers and what kind of barriers. Another thing that matters was the nurses´treatment of the patient when he was in need of pain relief.

Bakgrund: Förlossningssmärta är en av de mest intensiva formerna av smärta. Det finns både farmakologiska och icke farmakologiska metoder för att lindra förlossningssmärta. En icke farmakologisk smärtlindringsmetod är sterilvatteninjektioner. Sterilt vatten injiceras intrakutant eller subkutant. Smärtlindrande effekten kommer snabbt, oftast inom 10 min och kan sitta kvar i upp till två timmar. Enda bieffekt injektionerna ger är en brännande känsla när det sterila vattnet injiceras. Syfte: Att analysera betydelsen av den smärta som uppstår vid behandling med sterilvatteninjektioner. Metod: Kvalitativ metod i enlighet med hybridmodellen har använts. Hybridmodellen är uppdelad i tre faser. I den första, teoretiska fasen, gjordes artikelsökningar. I den andra, empiriska fasen, intervjuades åtta kvinnor och fyra barnmorskor. I den tredje fasen sker en sammanfattande analys. Resultat: Sticksmärtan har betydelse i kvinnans val att använda sterilvatteninjektioner. När barnmorskorna informerar kvinnorna om sterilvatteninjektioner får de information om att de kommer uppleva en smärta i samband med injektionen. Efter erhållen sterilvatteninjektion uttrycker kvinnorna att det gjorde ont att få injektionerna. Konklusion: Smärta uppkommer när kvinnor erhåller sterilvatteninjektioner. När barnmorskan upplyser om sterilvatteninjektionernas effekt vill kvinnorna ändå testa. De kvinnor som erhöll en god smärtlindring av injektionerna kände att smärtan var överkomlig och kunde då rekommendera metoden till andra. / Background: Labor pain is one of the most intensive forms of pain. Sterile water injected intradermal or subcutaneously is a non-pharmacological pain-relief method. The analgesic effect comes quickly and can remain for up to two hours. The only side-effect is a burning pain during injection. Aim: To analyze the importance of the pain that occurs during treatment with sterile water injections. Method: A qualitative method in accordance with the hybrid model has been used. The hybrid model is divided into three phases. In the first, theoretical phase, search of scientific articles was made. In the second, empirical phase, interviews were conducted with eight women and four midwives. In the third phase a summary analysis takes place. Results: Injection pain is of importance in the woman's choice of the use of sterile water injections. Midwives inform women of sterile water injections, they informed that they will experience a pain associated with the injection. After the women received sterile water injection they expressed that it hurts to get the injection. Conclusion: Pain arises when obtaining sterile water injections. Women who received a good pain relief from the injections felt that the pain was affordable and could then recommend the method to others.