Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.

Detta arbete visar ett utformningsförslag på ett modernt miljöhus som skall underlätta källsortering av returförpackningar i samhället, baserat på arkitektoniska och tekniska funktioner. Arbetet grundar sig i de växande miljöproblemen som planeten jorden utsätts för, där källsortering och återvinning är två viktiga faktorer som måste utvecklas ytterligare för att kunna bidra till en förminskad klimatförändring. Studien baseras på tidigare framtagna teorier, observationer, enkätundersökningar och intervjuer med sakkunniga. Resultaten visar att ett miljöhus utformat utan fram- eller baksida och utan ingång, underlättar för sortering av avfall. / This work shows a design proposal of a modern recycling house, which is developed to ease waste sorting in a community, based on architectural och technical functions. The work is based on the constantly growing environmental issues that affects planet earth. Waste sorting och recycling are two important factors that have to be further developed to contribute to a reduced climate change. The study is based on previous produced theories, observations, surveys and interviews with experts in different areas. The results shows that a recycling house with no front or back and without entrance, makes it easier for people to engage in waste sorting.