No description available.

I min studie har jag undersökt hur några pedagoger beskriver slangbrukets uppträdande bland elever i lågstadiet, parallellt med pedagogernas förhållningssätt till slangartade uttryck.  Min frågeställning var: Hur beskriver pedagogerna slangbruket bland yngre elever? Vilket förhållningsätt har pedagogerna till slangartade uttryck? För att få reda på detta valde jag att intervjua två pedagoger som metodiskt arbetar med slang och talspråk i sin undervisning. Undersökningen tar även upp om pedagogerna tror att elevernas språkutveckling gynnas genom acceptans av slang, från lärare. I resultatet framgår det att slangbruket har fått en stor spridning bland våra yngsta grundskoleelever.  De medverkande pedagogerna ser slangen och talspråket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förändringar i språket skall bemötas med förståelse och kunskap.

I denna studie görs en jämförelse av prefabricerade våtrumsmoduler gentemot platsbyggda våtrum ur ett ekonomiskt-, tids- och kvalitetsperspektiv. Detta arbete görs i samarbete med Gunnar Prefab AB där en undersökning görs baserat på 300 fiktiva våtrum. Det huvudsakliga målet med detta arbete är att ta fram en kostnadskalkyl, en tidsplan och de kvalitetsmässiga aspekterna för metoderna. Detta i syftet om att ge en vägledning vid beslutsfattande om produktionsmetod vid framställning av våtrum. Jämförelsen baseras på en egenframtagen mängdförteckning och våtrummen granskas under godtyckliga förutsättningar i nyproduktion. Undersökningen har begränsats till en leverantör och en planlösning. Först tas en teoretisk referensram fram som är grundförutsättningarna för arbetet. I denna del sker en genomgång för hur tillverkningen av ett våtrum går till för respektive metod och teorin bakom framställningen av en kostnadskalkyl. Slutligen redovisas det hur tidsplanen och hur de kvalitetsmässiga aspekterna tas fram. I nästa kapitel redovisas tillvägagångssättet för beräkning av de direkta- och gemensamma kostnaderna samt genomförandet av jämförelsen i tid och kvalité. Det visade sig vara svårt att göra en kostnadsjämförelse baserat på ett så pass stort projekt som 300 badrum då övrig litteratur i ämnet visade på olika siffror i kostnadsfrågan. I jämförelse vad gäller kvalitén granskades metodernas kvalité- och ledningssystemen samt för- och nackdelarna ur kvalitésynpunkt. Detta resulterade i att kvalitén för det prefabricerade modulerna var något högre då enheterna tillverkas i kontrollerade förhållanden. Den största skillnaden mellan dessa byggmetoder var byggtiden. För det prefabricerade våtrummet tog det 34 veckor att framställa och för det platsbyggda tog det 102 veckor. Slutsatsen av arbetet är att det prefabricerade våtrummet produktionstekniskt blir det billigare alternativet endast om omfattning av projektet är tillräckligt stort, dock kan det vara ett bättre val ur ett kvalité- och tidsperspektiv. En rekommendation vid val av denna metod är att entreprenören behöver vara delaktig i ett tidigt skede för att minska byggtid och kostnad. Vid projekt med flera olika typbadrum rekommenderas att kombinera den prefabricerade metoden med den platsbyggda, då moduler inte går att implementera för exempelvis mindre WC. På grund av det höga trycket på marknaden kan det vara svårt att få tag på material och arbetskraft vilket kan leda till konsekvenser för slutresultatet. Vid pressade tids- och kostnadsförhållanden så kan prefabricerade moduler vara att föredra då de framställs i fabrik med en löpandebandprincip. / The premise of this thesis is a comparison study of which prefabricated bathroom modules are compared to on-site built bathrooms from an economic, time and quality standpoint. This work is done in collaboration with Gunnar Prefab AB where a survey is carried out based on 300 fictitious bathrooms. The main objective of this work is to develop a cost estimate, a timeline and the quality aspects for each method. The purpose is to provide guidance when choosing what production method is the most optimal choice when producing bathrooms. The comparison is based on a self-made quantity list and the bathrooms are examined under arbitrary conditions in new production. The survey has also been limited to one contractor and one specific architectural plan. The thesis starts off with a theoretical reference framework which is considered as the foundation of this report. In this chapter, an explanation is carried out on how the production of a bathroom is constructed for each method and the theory behind the production of a cost estimate. Lastly, an explanation is given on how the timeline and the quality aspects are developed throughout the project. The following subheading presents the approach of calculating direct and common costs and the implementation of the comparison in time and quality. It proved difficulties to make a cost comparison based on a project as large as 300 bathrooms do to that literature in this subject showed different figures revolving the cost issue. The result of collected quotes and cost calculations gives a total of 17 533 544 kronor for the prefabricated bathroom modules and 18 290 691 kronor for the built on-site bathrooms. To compare the quality and its advantages, disadvantages and quality- and management systems were examined from a quality point of view. The results concluded that the quality of the prefabricated modules was slightly better due to the fact that they were manufactured under a controlled environment. The main difference between said construction methods was the construction time. For the prefabricated bathrooms it took 34 weeks to produce and for the built on-site bathroom it took 102 weeks. The conclusion of this thesis is that the prefabricated bathroom could be the cheaper option only if the project would be of a larger scale and could be a better choice from a time-saving perspective. One recommendation when selecting this method is that the contractor needs to be involved from an early stage in order to reduce construction time and lower the costs. For projects with several different type of bathrooms where they have different layouts, it is recommended to combine the prefabricated method with the built on-site, as modules can’t be implemented for plans with smaller WC. Due to the high pressure on the market, it can be difficult to obtain materials and labour, which can lead to consequences for the end result. In projects where time and cost is of essence, the prefabricated modules may be preferable when produced in a factory that runs by the assembly line principle.

<p>Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Kant förstod till skillnad från Platon att människorna behöver berättandet, en moralens estetik, om etiken ska ha några utsikter att lyckas.</p><p>Att läsa är med andra ord en medskapande handling, läsning är inte en passiv handling utan en aktiv. Att läsa fiktiva berättelser försätter oss i situationer som både liknar och inte liknar livet. Likheten består i vårt engagemang i fiktionsgestalterna, (se intresset för TVs alla ”såpor”). Olikheten visar sig genom att vi slipper de riktiga ställningstagandena som vi stöter på i verkliga livet. Fiktionens värld kan vi ändå inte ändra på. Den är ”där” och vi är ”här”.</p>

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Kant förstod till skillnad från Platon att människorna behöver berättandet, en moralens estetik, om etiken ska ha några utsikter att lyckas. Att läsa är med andra ord en medskapande handling, läsning är inte en passiv handling utan en aktiv. Att läsa fiktiva berättelser försätter oss i situationer som både liknar och inte liknar livet. Likheten består i vårt engagemang i fiktionsgestalterna, (se intresset för TVs alla ”såpor”). Olikheten visar sig genom att vi slipper de riktiga ställningstagandena som vi stöter på i verkliga livet. Fiktionens värld kan vi ändå inte ändra på. Den är ”där” och vi är ”här”.

<p>I denna uppsats studeras det ungdomliga talspråket i romanrepliker  genom stiljämförelse av dessa i tre ungdomsromaner, utgivna resp. 1911, 1967 och 2008. Syftet är att undersöka vad som är typiskt för ungdomsspråk, se i vilken mån dessa typiska drag finns i de tre romanerna, och hur detta har ändrat sig under loppet av hundra år. Det studerade materialet består av 100 repliker ur var och en av de tre romanerna, och dessa har undersökts med avseende på antal ord per replik, satsstruktur, sägeverb, slang och svordomar, "onödiga" småord, stilmarkerande ord och typografiska markeringar av prosodin. Som jämförelsematerial har använts flera olika tidigare undersökningar av ungdomsspråk, i första hand Klingberg (1970), Labov (1972) och Kotsinas (1994). Resultatet redovisas i form av tabeller över de underökta variblerna. Resultatet visar att författarna till de tre romanerna har strävat efter att efterlikna ungdomligt talspråk, i förstahand med hjälp av svordomar, slang, "onödiga" småord och enkel satsstruktur.</p>

The phenomenon of notional employees has started to occur, since companies are facing an increased challenge to break through the marketing clutter. The phenomenon makes it possible for companies to communicate the increasingly important intangible values of a brand. The purpose with this thesis is to explore and illustrate how organizational core values are communicated through notional employees. The phenomenon of notional employees was researched from both a company and customer perspective, where a multiple case study research was made. Interviews were held with the authors of the notional employees and focus groups were held among consumers. Communication of core values via notional employees follows four steps. First the notional employee and its character is created. This step is followed by communication of core values through the notional employee. Thirdly, the type of values which has been communicated needs to be analyzed. Finally, if true core values are not communicated, communicative adjustments are required. These steps are presented in “The Core Value Communication Wheel”.

<p>The phenomenon of notional employees has started to occur, since companies are facing an increased challenge to break through the marketing clutter. The phenomenon makes it possible for companies to communicate the increasingly important intangible values of a brand.</p><p>The purpose with this thesis is to explore and illustrate how organizational core values are communicated through notional employees.</p><p>The phenomenon of notional employees was researched from both a company and customer perspective, where a multiple case study research was made. Interviews were held with the authors of the notional employees and focus groups were held among consumers.</p><p>Communication of core values via notional employees follows four steps.</p><p>First the notional employee and its character is created. This step is followed by communication of core values through the notional employee. Thirdly, the type of values which has been communicated needs to be analyzed. Finally, if true core values are not communicated, communicative adjustments are required.</p><p>These steps are presented in “The Core Value Communication Wheel”.</p>

I denna uppsats studeras det ungdomliga talspråket i romanrepliker  genom stiljämförelse av dessa i tre ungdomsromaner, utgivna resp. 1911, 1967 och 2008. Syftet är att undersöka vad som är typiskt för ungdomsspråk, se i vilken mån dessa typiska drag finns i de tre romanerna, och hur detta har ändrat sig under loppet av hundra år. Det studerade materialet består av 100 repliker ur var och en av de tre romanerna, och dessa har undersökts med avseende på antal ord per replik, satsstruktur, sägeverb, slang och svordomar, "onödiga" småord, stilmarkerande ord och typografiska markeringar av prosodin. Som jämförelsematerial har använts flera olika tidigare undersökningar av ungdomsspråk, i första hand Klingberg (1970), Labov (1972) och Kotsinas (1994). Resultatet redovisas i form av tabeller över de underökta variblerna. Resultatet visar att författarna till de tre romanerna har strävat efter att efterlikna ungdomligt talspråk, i förstahand med hjälp av svordomar, slang, "onödiga" småord och enkel satsstruktur.