I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter.

'Teachers in current Swedish child- and youth literature' is an essay that attempts to understand the reasons behind why authors portray teachers the way they do. The foundation and focus point of this essay are ten Swedish child and youth books that were all published during 2012. Throughout this essay I have analyzed the fictional teachers in these books using the discourse analysis method but also employed a gender perspective. The main questions were these: Do the teachers presented in these books follow the curriculum LGR - 11, or do they represent the authors own education experience brought forward to current settings? Furthermore, was there a difference in how female and male teachers were represented? And if so what, possible reasons could account for that? The conclusions made were thus:•The teacher characters within these books were mostly a throwback to days gone by, therefore reflecting the authors own memories of their school.•They were mainly presented to the reader in a negative light which most likely has its roots in how Swedish school and Swedish teachers have been portrayed within the mass media.•That there was indeed gender stereotyping in how female and male teachers were described.

The thesis project Engaged Encounters has been a multi-part investigation into art criticism. Its main components are one of practice and one of theory: a fiction text – Transatlantic Journeys – which I am publishing as a small book in an edition of 200 and exhibiting at Konstfack´s Spring Show, and the present reflective essay. In the essay, I identify the central elements of the current «crisis of art criticism» and ask what impact experimental writing modes can have on the practice and its alleged crisis. I give an account of fields of contemporary writing where the text is acting with or through, rather than being about, art. I find that a common view is that the crisis, real as it might be, can serve as a possibility to re-envision art writing. The fiction text, a two-part short story, is a critical response to my one month internship at Henie Onstad Art Centre. A character is extracted from a chosen artwork of the then current exhibition and "cast" in the narrative opposite the history of the art institution. In the fiction as well as in the essay, I treat the «engaged encounter», the face to face meeting with the other. This is the aspect of art criticism I at present find to be most pertinent: criticism as an encounter between work and viewer, a reciprocal addressing analogous to the risky business of face-to-face human relations. The Norwegian word henvendelsen (approximately approach, address) is the key term used to denote this relation. The insights of the linguist Benveniste and the philosopher Levinas are important references. / WIRE, Critical Writing and Curatorial Practice

Syftet med denna studie har varit att granska fiktiva karaktärers roll som förebilder för barn i förskoleåldern. Studien har utförts genom att intervjua aktiva förskollärare ute på ett antal olika förskolor. Studiens viktigaste resultat är att det finns ett behöva att granska och reflektera över hur man som pedagog ser på fiktiva karaktärer som förebilder i förskolan. En av anledningarna till detta som vi fann var för att studiens informanter hade mycket att säga om fiktiva förebilder, men när det gällde att definiera själva begreppet förebild så var det nästintill ingen som nämnde fiktiva karaktärer överhuvudtaget. Detta tyder på att många tänker på fiktiva karaktärer som potentiella förebilder, men de är inte alltid själva medvetna om dessa tankar. Den andra anledning till varför man bör granska sitt förhållningssätt till fiktiva förebilder är på grund av statusskillnaden. Informanterna lyfte många fördelar med fiktiva förebilder och hur de kunde användas i verksamheten, men i allmänhet så fanns det en överskridande åsikt om att verkliga förebilder var viktigare för barnen än fiktiva. Den tredje anledningen till behovet av granskning och reflektion är att media och populärkultur. Informanterna i denna studie ställde sig ytterst kritiska till fiktiva karaktärer från dessa källor, då de menade att dessa karaktärer sällan hade en pedagogisk baktanke och ofta uppmuntrade negativa beteenden hos barnen, så som exempelvis att vilja slåss. Studien fann dock att det viktigaste med sådana karaktärer är inte var de kommer från eller hur dåliga de egentligen är, utan hur man själv som pedagog använder dem. Därför är det återigen viktigt att granska sitt eget förhållningssätt och fundera över varför man är inställd som man är till fiktiva förebilder.

This study examines the in-game encyclopaedia Codex as it appears within the videogame Mass Effect. The purpose of this study is to analyse the Codex with emphasis on how the reading process is affected by the videogame medium. In this regard the study seeks to uncover what characterises the Codex as a fictional encyclopaedia, what it entails and how it interacts with the rest of the game. The theoretical basis of this study is derived from a combination of the writings of Wolfgang Iser concerning the process of reading, Jesper Juul's writings on the relationship between games and narratives, and the concept of intermediality as discussed by Hans Lund and Jørgen Bruhn.       This study is based on a close examination of the PC and Playstation 3 versions of the videogame Mass Effect, created by Bioware, with particular emphasis placed on the Codex. Mass Effect is a science fiction third-person shooter and RPG set in a future where mankind has begun interacting with aliens civilizations and colonising new planets. The Codex is an in-game encyclopaedia providing the player with information on various topics relating to the game world.       While videogames are not narratives they cancontain and use narrative content. Mass Effect does this. Thus it is divided into two settings. The first is the actual environment accessible to the player. The second is the implied game-world that is derived from a combination of the game's narrative content and the player's imagination. Facilitating the production of this implied world is the main purpose of the Codex. The implied game-world is reminiscent of the virtual dimension of literary texts. Beyond the Codex however, Mass effect employs multiple medial strategies in order to facilitate the production of the implied game-world. The game also offers the player a certain degree of freedom when it comes to what narrative content is revealed. This in turn affects the production of the implied game-world.

Detta är en reflekterande rapport tillhörande ett praktiskt examensarbete i form av en spelomgivning till spelet Unreal Tournament 3 (2007). Examensarbetet behandlar trovärdighet i fiktiva medier och hur detta kan uppnås i en spelomgivning med hjälp av ett sammanhängande grafiskt regelverk. I undersökningen av problemområdet används källor inom grafisk kommunikation, film, dataspel och sociologi. Slutsatserna som tas upp är inte definitiva, men rapporten är tänkt att kunna fungera som en möjlig ingång för studier som vidare behandlar trovärdighet i spelomgivningar. Dessutom kan examensarbetet fungera som uppslag för den som vill lära sig mer om miljögrafik i spel och hur denna kan fås att bli sammanhängande.

<p><p>Detta är en reflekterande rapport tillhörande ett praktiskt examensarbete i form av en spelomgivning till spelet <em>Unreal Tournament 3</em> (2007). Examensarbetet behandlar trovärdighet i fiktiva medier och hur detta kan uppnås i en spelomgivning med hjälp av ett sammanhängande grafiskt regelverk. I undersökningen av problemområdet används källor inom grafisk kommunikation, film, dataspel och sociologi. Slutsatserna som tas upp är inte definitiva, men rapporten är tänkt att kunna fungera som en möjlig ingång för studier som vidare behandlar trovärdighet i spelomgivningar. Dessutom kan examensarbetet fungera som uppslag för den som vill lära sig mer om miljögrafik i spel och hur denna kan fås att bli sammanhängande.</p></p>

Diss. Umeå : Univ., 2001.

I Harry Martinsons rymdepos Aniara: En revy om människan i tid och rum (1956) fäster språket uppmärksamhet vid sig självt. Eposet är bitvis skrivet på ett fiktivt språk och inrymmer metaspråkliga kommentarer som kan sägas vittna om språkets förbistring, mutationer och gräns. Syftet med uppsatsen har därför varit att göra en tematisk analys av språket i Aniara, såsom det framträder i verket och gestaltas ombord på goldondern. Verket läses i ständig dialog med olika språkfilosofiska teoretiker, däribland Ludwig Wittgenstein. På så sätt blir det möjligt att urskilja ett samspel mellan språkets utveckling och skeppets resa ut i rymden. I takt med att Aniara avlägsnar sig från jorden tycks språket förlora sin meningsfullhet.

I den här studien undersöks vilken social och praktisk funktion en ideell verksamhet fyller för personer i social utsatthet. Syftet med studien är att ge en holistisk bild av vad verksamheten betyder för besökarna, och hur den platsen formas av de som är där. Studien ger dessutom en förståelse för vilken roll delar av det civila samhället fyller för både individer, och för samhället i stort. Empirin som ligger till grund för studien baseras på observationer och samtal som gjorts under ett två månader långt fältarbete på en ideell verksamhet i Stockholm. Empirin analyseras med teorier om socialt kapital, sociala nätverk, fiktiv familj, tid, plats och agens. Studien visar att det är sociala behov som motiverar människor i social utsatthet att besöka verksamheten, och verksamheten som undersöks beskrivs som en social plats med specifika normer och regler som besökarna tillsammans upprätthåller. Dessutom ges flera exempel på hur verksamheten kan öka besökarnas sociala nätverk och sociala kapital. Den ideella verksamheten jämförs med en fiktiv familj, eftersom relationerna som formas där liknar biologiska familjerelationer i fler avseenden. Därtill visar studien att personalen på verksamheten går utanför sina officiella arbetsuppgifter och ger en dold hjälp, vilket innebär social och praktisk hjälp som inte är synlig för resten av samhället.