Den här uppsatsen undersöker hur filmfotografens yrkesroll och kreativitet påverkas av valet av teknik. Trots att det snart gått 20 år sedan digitala kameror började användas i filmproduktioner används än idag analoga kameror i stor utsträckning. Kameran är fotografens viktigaste verktyg och den här uppsatsen belyser skillnader i arbetsprocessen med analog och digital film samt hur detta påverkar filmfotografens kreativa process. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra filmfotografer som har arbetat med både analog och digital film och med hjälp av dessa genomfört en diskursanalys. Resultatet visar att det finns skillnader i arbetet med analog och digital teknik. Det finns dock lika mycket för- som nackdelar med de båda teknikerna och de lämpar sig bäst i olika typer av produktioner. Det går inte att säga att fotografen kan vara mer eller mindre kreativ beroende på vilken teknik som används. Teknikvalet påverkar fotografen främst i det tekniska arbetet men nödvändigtvis inte i den kreativa processen.

I ett samhälle där allt fler använder sig av smartphones och sociala medier verkar det som om ett nytt bildformat växer fram. Med smartphones kom även den vertikala inramningen i rörlig bild, ett mycket omdiskuterat ämne på internet. Finns det bildformat som är rätt eller fel i produktioner av audiovisuell media? Genom intervjuer med aktiva producenter av audiovisuell media är syftet med denna studie att få en beskrivning av hur de ställer sig till ett vertikalt utsnitt i sina produktioner. Frågeställningen lyder: Hur kan producenter av audiovisuell media agera när nya bildformat tas i bruk av konsumenter? Resultatet är användbart inom medie- och reklamforskning samt för personer verksamma i branschen. Studien tar upp tidigare forskning inom området samt en historisk överblick av bildformat och skärmar. Analysen av den insamlade empirin jämförs med aktör- nätverksteori och tidigare forskning. Resultatet av denna kvalitativa undersökning tyder på att professionellt producerad audiovisuell media i vertikalt bildutsnitt dedikerat till smartphones, surfplattor samt olika applikationer till dessa, eller sociala medier, då främst i reklamsammanhang tycks vara det som ett vertikalt format fungerar bäst i. Resultaten visar också på att det kan vara negativt att använda sig av ett vertikalt bildutsnitt i sina produktioner i den bemärkelsen att det kan avfärdas som något ointressant i t.ex. ett flöde på sociala medier. Diskussionen handlar om studiens bidrag till forskningsområdet, styrkor och svagheter samt förslag till fortsatt forskning.

Traditionellt ges information på museum ut skriftligt, dock i vårt arbete belyser vi hur man kan visualisera samma information med hjälp av filmteknik. Vi undersöker olika alternativ gällande berättande där en händelse från förr blandas med nutid. Hur kan information förmedlas genomt ett visuellt perspektiv? Denna undersökningen har använt en kvalitativa metod då vi inte strävar efter ett mätbart resultat utan experimenterar inom ett visst område. Som hjälp inom vår utforskning av områden så används “The Good Eye” som en analysmetod och litteraturstudier samt en semistrukturerad intervju. Enligt våra genomförda intervjuer blev resultatet att visuell information förmedlas tydligare till åskådaren gentemot textlig, men löper risken att åskådaren går miste om viktig kontextuell information som inte går att visa visuellt på en plats, exempelvist karaktärsbakgrund och föremåls information. Dock föredrog majoriteten att presenteras med något visuellt gentemot textligt. / In the traditional sense, information at museums is published in writing. In our work we shed light on how to visualize the same information with the help of film technology. We explore different alternatives regarding storytelling where an event from the past is mixed with the present day. How can information be conveyed through a visual perspective? This study has used a qualitative method as we do not strive for a measurable result but experiment in a specific area. To help in our exploration of areas, “The Good Eye” is used as an analysis method and literature studies as well as a semi-structured interview method. According to our interviews, the result was that visual information is conveyed more clearly to the viewer in relation to text, but there is a risk that the spectator misses important contextual information that cannot be displayed visually in a place, such as character background and object information. However, the majority preferred to be presented with something visual versus textual.