I mitt arbete har jag genom användandet av diffraktion analyserat spelkaraktärer för att se hurkaraktärerna använder estetik och visuella utryck för att beskriva karaktärsdrag och bakgrundsamt hur de kan användas i nya berättelser. Genom användandet av the good eye metoden harjag analyserat ett flertal spelkaraktärer genom att dela upp deras estetik i innehåll, färg,rumsligt innehåll, ljus och uttryck och sedan försökt applicera dessa på redan skrivnakaraktärer för ett digitalt spel och anpassa dem till spelvärldens visuella estetik. / In this thesis I have analysed game characters through the use of diffraction to see how thecharacters use aesthetics and visual expressions to describe characteristics, background andhow they can be used in new stories. I have analysed multiple game characters using the goodeye method and divided their aesthetics into content, color spatial organisation, light, andexpressive content and then tried to apply it on already written characters for a digital gameand adapt them to the aesthetics of the game world.

Traditionellt ges information på museum ut skriftligt, dock i vårt arbete belyser vi hur man kan visualisera samma information med hjälp av filmteknik. Vi undersöker olika alternativ gällande berättande där en händelse från förr blandas med nutid. Hur kan information förmedlas genomt ett visuellt perspektiv? Denna undersökningen har använt en kvalitativa metod då vi inte strävar efter ett mätbart resultat utan experimenterar inom ett visst område. Som hjälp inom vår utforskning av områden så används “The Good Eye” som en analysmetod och litteraturstudier samt en semistrukturerad intervju. Enligt våra genomförda intervjuer blev resultatet att visuell information förmedlas tydligare till åskådaren gentemot textlig, men löper risken att åskådaren går miste om viktig kontextuell information som inte går att visa visuellt på en plats, exempelvist karaktärsbakgrund och föremåls information. Dock föredrog majoriteten att presenteras med något visuellt gentemot textligt. / In the traditional sense, information at museums is published in writing. In our work we shed light on how to visualize the same information with the help of film technology. We explore different alternatives regarding storytelling where an event from the past is mixed with the present day. How can information be conveyed through a visual perspective? This study has used a qualitative method as we do not strive for a measurable result but experiment in a specific area. To help in our exploration of areas, “The Good Eye” is used as an analysis method and literature studies as well as a semi-structured interview method. According to our interviews, the result was that visual information is conveyed more clearly to the viewer in relation to text, but there is a risk that the spectator misses important contextual information that cannot be displayed visually in a place, such as character background and object information. However, the majority preferred to be presented with something visual versus textual.