Uppsatsen har som syfte att undersöka gällande rätt för internprissatta royaltybetalningar från fast driftställe till moderbolag. Problemet är att varken korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet är tillämpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rätt för att förhindra att nämnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet användas för att förhindra sådant? Royalty beskattas som regel i inkomstslaget näringsverksamhet på grund av delaktighetstanken. Den innebär att royaltybetalningar räknas som del i fast driftställe beläget i Sverige. Korrigeringsregeln så väl som artikel 9 fastslås som icke tillämpliga på grund av kravet att avtal föreligger mellan parterna. Artikel 12 kan inte heller tillämpas då royaltyer från fasta driftställen hänvisas till artikel 7. Armlängdsprincipen är den röda tråden inom internprissättning och går ut på att alla transaktioner ska bedömas som om de gjorts mellan skilda enheter eller fristående bolag. Alla lagregler i uppsatsen bygger på denna teori. Artikel 7 i modellavtalet är tillämplig på fasta driftställen och fastslår att inkomster som kan härröras till fasta driftställen ska beskattas i källstaten. I svensk praxis fastslås att korrigeringsregeln ska tillämpas i första hand, men när den möjligheten inte finns är nästa alternativ ofta uttagsbeskattning. Författaren fastslår att felaktigt prissatta royaltybetalningar från fast driftställe till dess moderbolag uppfyller kriterierna för uttagsbeskattning. Diskussionen om nya, alternativa lösningar undersöks där införandet av källskatt respektive slopande av skatten är de ledande åsikterna. Författaren är av åsikten att uttagsbeskattningen utgör gällande rätt men att en förändring bör ske och medan ett slopande av skatten skulle vara den mest enhetliga lösningen, skulle en källskatt innebära ett bättre skydd mot skatteundandragande. / The purpose of the thesis is to investigate the law in force regarding transfer pricing of royalties from permanent establishments (PE) to a parent company. The problem occurs because neither the rule of adjustment (korrigeringsregeln) nor articles 9 and 12 of the OECD model convention are applicable. What pos-sibilities exists in internal Swedish law to prevent the PE and parent company from using transfer pricing of royalty payments to ease the tax burden? Can article 7 be used in hindering capacity in regards to such a transaction? Royalties are generally taxed as income of business due to the principle of par-ticipation (delaktighetestanken), which means that the royalty is considered part of a PE situated in Sweden. The rule of adjustment as well as article 9 are ruled not to be applicable due to the lack of a legally binding contract between the parties. Article 12 point 3 directs royalties from PE’s to article 7 and is therefore not applicable in this situation. A basic principle in regards to transfer pricing is the so called arm’s length method and this is highly important in dealings with PE’s or associated companies to make sure that the transactions are han-dled at market price. The application of article 7 was analyzed with the result that income related to the PE is taxed in the Source state and the Source stated is allowed to adjust the income of the PE if incorrect transfer pricing occurs with the purpose of tax evasion. The Swedish internal tax system has a possibility to extract withdrawal taxes (uttagsbeskattning) in some cases when assets are removed from a company or PE. The conclusion is that these rules apply when incorrectly priced royalties are moved from the PE to the parent company. Alternatives are examined and the author comes to the conclusion that a source tax on royalties would facilitate the application of tax on royalties as well as prevent tax evasion. However, in light of the circumstances that approximately 90% of royalty payments exiting Sweden are submitted to different kinds of ex-emption to taxation, a complete abolishment of taxation on royalties would not be unreasonable.

Från och med den 1 januari 2009 gäller nya regler för beskattning av förmån på personal-optioner. Anledningen till de nya reglerna är att de tidigare har ansetts strida mot EG-rätten. De tidigare reglerna innebar att en innehavare av personaloptioner vid en utflyttning från Sverige fick betala skatt på en förmån som ännu inte erhållits, så kallad avskattning. Andra länders liknande bestämmelser har underkänts av EG-domstolen i rättsfall såsom Lasteyrie och N. Det svenska Skatteverket tog efter de rättsfallen ställning i frågan och ut-tryckte att avskattning ej skulle ske, även Regeringsrätten antog samma ståndpunkt vilket nödvändiggjorde ny lagstiftning. Lagstiftaren kom fram till att enbart borttagandet av avskattningsregeln skulle kunna leda till såväl dubbelbeskattning som skattefrihet. Därför skulle samtidigt en ändring av skatte-pliktens omfattning gällande personaloptionsförmån införas. Valet gällde två olika alternativ, proportionering eller utvidgad skatteplikt. Den metod som valdes och som nu ska gälla är utvidgad skatteplikt eftersom regeringen ansåg att det var den mest ändamåls-enliga metoden samt det bästa sättet att undvika utflyttning i skatteplaneringssyfte. Flera sakkunniga uttalade i remissyttranden och artiklar att de föredrog proportionerings-metoden då det är en metod med internationell acceptans. De ansåg att användandet av proportionering skulle medföra harmonisering med övriga medlemsländers skattesystem vilket skulle öka förutsebarheten och underlätta för den fria rörligheten och effektivisering-en av EU:s inre marknad. Sverige har i och med sitt medlemskap i EU förbundit sig till att följa EG-rätten. Även om det inte finns någon harmonisering på området för direkt beskattning, måste medlems-länderna ha EG-rätten och de fri- och rättigheter som EG-fördraget garanterar i åtanke då de lagstiftar. Nationell rätt får ej göra skillnad på medborgare från olika länder, inte heller mellan en medborgare som stannar i ett medlemsland och en medborgare som flyttar ut. Den tidigare avskattningen medförde en sådan skiljaktighet och stred därför mot EG-rätten. Näringslivets Skattedelegation har uttryckt en oro att också de nya bestämmelserna kan komma att strida mot EG-rätten då de kan vara diskriminerande för de som flyttar hit och blir obegränsat skattskyldiga jämfört med de som är bosatta i Sverige och tillfälligt flyttar utomlands för att arbeta.Utvidgad skatteplikt innebär att den begränsade skattskyldigheten angående förmån av personaloption som kunnat utnyttjas innan flytt till Sverige slopas. Generell skatteplikt förall inkomst blir tillämplig även på förmån av personaloption, vilket innebär att förmån som intjänats utomlands kommer att beskattas i Sverige. Dubbelbeskattning kommer att uppstå på förmån av personaloption oftare än tidigare och ska då undanröjas genom tillämpning av skatteavtal. I de flesta skatteavtal fördelas beskattningsrätten genom proportionerings-metoden. I praktiken innebär utvidgad skatteplikt att skattskyldiga som flyttar till ett land med vilket Sverige har skatteavtal, där creditmetoden tillämpas, kommer att beskattas på hela förmånsvärdet med en skattesats motsvarande den som används på svenska förvärvs-inkomster. I det fall att den skattskyldiga flyttar till ett land med vilket Sverige har skatte-avtal och där exemptmetoden tillämpas beskattas vardera del med den skattesats respektive land har, vanligtvis blir den totala skattesatsen lägre jämfört med creditmetoden. Vi anser att regeringen har gjort ett tveksamt val av metod för utformandet av skatte-pliktens omfattning, då de än en gång väljer att avfärda proportionering som är en inter-nationellt accepterad metod. En proportioneringsmetod skulle bättre uppfylla ändamålet att varje land ska beskatta det som är hänförligt till verksamhet där och på ett mer effektivt sätt undvika skatteplanering. EU:s inre marknad medför många fördelar för Sverige och det är viktigt att effektivisera den ytterligare. En nationell proportioneringsregel skulle öka förut-sebarheten och rättssäkerheten för de som är verksamma över gränserna. / Skatterätt, EG-rätt, avskattning, exitskatt, personaloptioner, förmånsbeskattning, Lasteyrie, N, Bachmann, proportioneringsmetod, utvidgad skatteplikt

<p>Från och med den 1 januari 2009 gäller nya regler för beskattning av förmån på personal-optioner. Anledningen till de nya reglerna är att de tidigare har ansetts strida mot EG-rätten. De tidigare reglerna innebar att en innehavare av personaloptioner vid en utflyttning från Sverige fick betala skatt på en förmån som ännu inte erhållits, så kallad avskattning. Andra länders liknande bestämmelser har underkänts av EG-domstolen i rättsfall såsom Lasteyrie och N. Det svenska Skatteverket tog efter de rättsfallen ställning i frågan och ut-tryckte att avskattning ej skulle ske, även Regeringsrätten antog samma ståndpunkt vilket nödvändiggjorde ny lagstiftning. Lagstiftaren kom fram till att enbart borttagandet av avskattningsregeln skulle kunna leda till såväl dubbelbeskattning som skattefrihet. Därför skulle samtidigt en ändring av skatte-pliktens omfattning gällande personaloptionsförmån införas. Valet gällde två olika alternativ, proportionering eller utvidgad skatteplikt. Den metod som valdes och som nu ska gälla är utvidgad skatteplikt eftersom regeringen ansåg att det var den mest ändamåls-enliga metoden samt det bästa sättet att undvika utflyttning i skatteplaneringssyfte. Flera sakkunniga uttalade i remissyttranden och artiklar att de föredrog proportionerings-metoden då det är en metod med internationell acceptans. De ansåg att användandet av proportionering skulle medföra harmonisering med övriga medlemsländers skattesystem vilket skulle öka förutsebarheten och underlätta för den fria rörligheten och effektivisering-en av EU:s inre marknad. Sverige har i och med sitt medlemskap i EU förbundit sig till att följa EG-rätten. Även om det inte finns någon harmonisering på området för direkt beskattning, måste medlems-länderna ha EG-rätten och de fri- och rättigheter som EG-fördraget garanterar i åtanke då de lagstiftar. Nationell rätt får ej göra skillnad på medborgare från olika länder, inte heller mellan en medborgare som stannar i ett medlemsland och en medborgare som flyttar ut. Den tidigare avskattningen medförde en sådan skiljaktighet och stred därför mot EG-rätten. Näringslivets Skattedelegation har uttryckt en oro att också de nya bestämmelserna kan komma att strida mot EG-rätten då de kan vara diskriminerande för de som flyttar hit och blir obegränsat skattskyldiga jämfört med de som är bosatta i Sverige och tillfälligt flyttar utomlands för att arbeta.Utvidgad skatteplikt innebär att den begränsade skattskyldigheten angående förmån av personaloption som kunnat utnyttjas innan flytt till Sverige slopas. Generell skatteplikt förall inkomst blir tillämplig även på förmån av personaloption, vilket innebär att förmån som intjänats utomlands kommer att beskattas i Sverige. Dubbelbeskattning kommer att uppstå på förmån av personaloption oftare än tidigare och ska då undanröjas genom tillämpning av skatteavtal. I de flesta skatteavtal fördelas beskattningsrätten genom proportionerings-metoden. I praktiken innebär utvidgad skatteplikt att skattskyldiga som flyttar till ett land med vilket Sverige har skatteavtal, där creditmetoden tillämpas, kommer att beskattas på hela förmånsvärdet med en skattesats motsvarande den som används på svenska förvärvs-inkomster. I det fall att den skattskyldiga flyttar till ett land med vilket Sverige har skatte-avtal och där exemptmetoden tillämpas beskattas vardera del med den skattesats respektive land har, vanligtvis blir den totala skattesatsen lägre jämfört med creditmetoden. Vi anser att regeringen har gjort ett tveksamt val av metod för utformandet av skatte-pliktens omfattning, då de än en gång väljer att avfärda proportionering som är en inter-nationellt accepterad metod. En proportioneringsmetod skulle bättre uppfylla ändamålet att varje land ska beskatta det som är hänförligt till verksamhet där och på ett mer effektivt sätt undvika skatteplanering. EU:s inre marknad medför många fördelar för Sverige och det är viktigt att effektivisera den ytterligare. En nationell proportioneringsregel skulle öka förut-sebarheten och rättssäkerheten för de som är verksamma över gränserna.</p> / Skatterätt, EG-rätt, avskattning, exitskatt, personaloptioner, förmånsbeskattning, Lasteyrie, N, Bachmann, proportioneringsmetod, utvidgad skatteplikt

Magisteruppsatsen belyser de svenska reglerna avseende gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner från ett gemenskapsrättsligt perspektiv. Fokus ligger på utjämningsmöjligheter då förlusten i ett utländskt dotterbolag är slutlig. Det är osäkert vilka grunder som rättfärdigar avdrag. I uppsatsen analyseras därför fyra Regeringsrättsmål i ljuset av den Europeiska gemenskapens domstols domar i Marks &amp; Spencer-fallet och i Oy AA-fallet. Finansdepartementet lämnade förslag på ändrade regler för avdragsrätt vid förlustutjämningstransaktioner mellan kon-cernbolag den 22 september 2009. Förslaget jämförs med det tidigare lagförslaget om likvidationsavdrag, Regeringsrättsmålen och gemenskapsrätten. Syftet med uppsatsen är att utreda om Sveriges nya förhållningssätt är förenligt med gemen-skapsrätten.I det svenska regelverket regleras koncernbidrag i inkomstskattelagen kapitel 35 och fusioner i inkomstskattelagen kapitel 37. För att ett bolag ska beviljas av-dragsrätt för ett koncernbidrag ska bidraget vara skattepliktigt hos mottagaren och mottagaren ska vara skattskyldig i Sverige. För att en fusion ska vara kvalificerad ska det fusionerade bolaget direkt innan fusionen vara skattskyldig i Sverige. Des-sa förutsättningar är inte uppfyllda när det mottagande eller fusionerade bolaget har sin hemvist i en annan medlemsstat i gemenskapen.I fallet Marks &amp; Spencer bedömer Europeiska gemenskapens domstol att kon-cernavdrag kan beviljas mellan moderbolag och dotterbolag i särskilda fall. För-lusten i dotterbolaget ska vara slutlig, vilket innebär att den omöjligen ska kunna utnyttjas av vare sig dotterbolaget självt eller någon utomstående person. Domen i Oy AA-målet innebär att regler som förhindrar avdrag för koncernbidrag kan vara proportionerliga om de vägrar avdrag för koncernbidrag till ett moderbolag och förlusten kan utnyttjas i framtiden. Lidl Belgium-fallet behandlar situationen när en förlust uppstår i en filial som är en del av huvudbolaget.Bestämmelser som inskränker den fria etableringsrätten kan rättfärdigas utifrån tvingande hänsyn till allmänintresset. Motiv för att tillämpa bestämmelser som in-skränker den fria etableringsrätten kan vara territorialitetsprincipen, bevarandet av skattesystemets inre sammanhang, neutralitetsprincipen, undvikande av risken för dubbelt beaktande av förluster och risk för skatteflykt. En kombination av flera motiv kan leda till att inskränkande bestämmelser kan rättfärdigas. Bestämmelser-na ska även vara legitima och proportionerliga för att de syften som eftersträvas uppnås.I fyra av de totalt tio rättsfallen som Regeringsrätten meddelade dom i avseende gränsöverskridande koncernbidrag har Skatterättsnämnden ansett förlusten vara slutlig, vilket berättigar till avdrag för koncernbidrag. Skatteverket, Skatterätts-nämnden och Regeringsrätten lägger olika innebörd i begreppet slutlig förlust. Oklarheterna utreds därför i ljuset av gemenskapsrätten. Regeringsrätten bedömer att en likvidation av det förlustbetingade dotterbolaget innebär att förlusten är slut-lig. Skatterättsnämnden anser att en förlust kan vara slutlig även då det förlustbe-tingade dotterbolaget upphör att bedriva verksamhet genom att det fusioneras med ett annat koncernbolag och om det finns regler i mottagarstaten som begränsar att en förlust rullas framåt. Skatteverket menar att en förlust är definitiv när dotterbo-laget självt eller en utomstående person annan än dotterbolaget inte kan utnyttja förlusten.Inom Europeiska Unionen har ett arbete med en gemensam skattebas påbörjats. En sådan skattebas skulle troligtvis undanröja en del av de problemen som gräns-överskridande förlustutjämningstransaktioner innebär. I avvaktan på att arbetet med den gemensamma skattebasen blir färdigställd kan gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner underlättas genom att medlemsstaterna enas om defi-nitionen av olika skatterättsliga begrepp.För att det svenska förhållningssättet ska vara förenligt med gemenskapsrätten måste, enligt min mening, ett förtydligande ske på tre punkter. Jag anser, för det första, att det ska vara möjligt att ge koncernbidrag mellan systerbolag om deras gemensamma mo-derbolag har sin hemvist i Sverige. För det andra menar jag att det ska vara möjligt att ge koncernbidrag till ett indirekt helägt dotterbolag med slutliga förluster om det totala ägandet är mer än 90 procent. Jag anser också att slutlig förlust, det vill säga att alla möjligheter att utnyttja förlusten i dotterbolagets hemstat har uttömts, ska innefatta för-luster på grund av likvidation, konkurs och fusion då all verksamhet i dotterbolagets hemstat upphör.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent. Skatteverket har dock uppmärksammat oredovisade garantiprovisioner hos fysiska personer som inte tvingats fullfölja sina garantiåtaganden och köpa aktier till teckningskursen. Det visar därför brister i kontrollsystemet. Författaren vill genom studien dels öka läsarens kännedom om gällande rätt då flertal rapporter från ekobrottskämpande myndigheter som Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten samt Skatteverket pekar på oavsiktliga fel samt okunskap som orsak till skattebrott samt dels undersöka ett effektivare kontrollsätt. Skatteverkets vision är ”ett samhälle där alla vill göra rätt för sig”. Skatteverket utgår därför ifrån att medborgarna vill göra rätt för sig men gör även kontroller för att ge legitimitet åt skattesystemet samt motivera medborgarna till att medverka i beskattningen och finansieringen av de offentliga utgifterna.  För att effektivisera dessa kontroller föreslår författaren genom studien en skärpning av reglerna genom samverkan och införande av sanktionerade skyldigheter för aktörer för att motverka men även avslöja skattebrott i samband med nyemissioner. En modern och ändamålsenlig lagstiftning är nödvändigt för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet då brotten är ofta både komplicerade och resurskrävande att utreda och lagföra. Höga ersättningar som undandras beskattning genom att garanter bland annat försvårar identifiering och i vissa fall med hjälp av medverkande bolag gör det aktuellt för lagstiftaren att se över reglerna. samtidigt som särskild kontroll inriktas av Skatteverket samt Finansinspektionen mot börsbolagen och andra aktörer för att förebygga fel i så stor utsträckning som möjligt, rätta befintliga fel och försöka förhindra att fel uppstår igen.

In December 2010 the Treasury Department presented a proposal contain-ing change in regard of current endowment assurance laws and an alterna-tive way of saving financial instruments called Investment Savings Account. The purpose of the proposal is to make investing in financial instruments easier for private investors and to prevent reigning tax evasion regarding endowment assurances. The objective of this thesis is to determine if the proposal will have the desired effect of making investments in financial in-struments easier for private investors. The purpose is also to determine whether the changes imposed by the proposal are relevant and adequate. The proposal suggests that the Investment Savings Account should be sub-jected to flat-rate tax instead of taxation on capital profit upon divestment of financial instruments, which is the case today. By doing this the investor does not have to calculate expenditure costs of investments making declar-ing tax return to the Tax Agency easier. The proposal also includes change regarding endowment assurance laws stating that deposits and withdrawals should affect the capital base of the assurance preventing tax evasion. Fur-thermore the proposal suggests an elevation of tax on endowment assur-ances conform to the tax-rate of the Investment Savings Account. The proposal shows good intentions since the Treasury Department has ac-knowledged that something has to be done concerning taxation on capital. However, the execution is in some areas quite poor. Excessive measures are taken in comparison to what is achieved. Calculations are complicated, mak-ing capital profit and taxation unpredictable for private investors. Elevating taxation on endowment assurances within a Swedish tax system which is al-ready high might impede the financial market.

No description available.

<p>Magisteruppsatsen belyser de svenska reglerna avseende gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner från ett gemenskapsrättsligt perspektiv. Fokus ligger på utjämningsmöjligheter då förlusten i ett utländskt dotterbolag är slutlig. Det är osäkert vilka grunder som rättfärdigar avdrag. I uppsatsen analyseras därför fyra Regeringsrättsmål i ljuset av den Europeiska gemenskapens domstols domar i Marks & Spencer-fallet och i Oy AA-fallet. Finansdepartementet lämnade förslag på ändrade regler för avdragsrätt vid förlustutjämningstransaktioner mellan kon-cernbolag den 22 september 2009. Förslaget jämförs med det tidigare lagförslaget om likvidationsavdrag, Regeringsrättsmålen och gemenskapsrätten. Syftet med uppsatsen är att utreda om Sveriges nya förhållningssätt är förenligt med gemen-skapsrätten.I det svenska regelverket regleras koncernbidrag i inkomstskattelagen kapitel 35 och fusioner i inkomstskattelagen kapitel 37. För att ett bolag ska beviljas av-dragsrätt för ett koncernbidrag ska bidraget vara skattepliktigt hos mottagaren och mottagaren ska vara skattskyldig i Sverige. För att en fusion ska vara kvalificerad ska det fusionerade bolaget direkt innan fusionen vara skattskyldig i Sverige. Des-sa förutsättningar är inte uppfyllda när det mottagande eller fusionerade bolaget har sin hemvist i en annan medlemsstat i gemenskapen.I fallet Marks & Spencer bedömer Europeiska gemenskapens domstol att kon-cernavdrag kan beviljas mellan moderbolag och dotterbolag i särskilda fall. För-lusten i dotterbolaget ska vara slutlig, vilket innebär att den omöjligen ska kunna utnyttjas av vare sig dotterbolaget självt eller någon utomstående person. Domen i Oy AA-målet innebär att regler som förhindrar avdrag för koncernbidrag kan vara proportionerliga om de vägrar avdrag för koncernbidrag till ett moderbolag och förlusten kan utnyttjas i framtiden. Lidl Belgium-fallet behandlar situationen när en förlust uppstår i en filial som är en del av huvudbolaget.Bestämmelser som inskränker den fria etableringsrätten kan rättfärdigas utifrån tvingande hänsyn till allmänintresset. Motiv för att tillämpa bestämmelser som in-skränker den fria etableringsrätten kan vara territorialitetsprincipen, bevarandet av skattesystemets inre sammanhang, neutralitetsprincipen, undvikande av risken för dubbelt beaktande av förluster och risk för skatteflykt. En kombination av flera motiv kan leda till att inskränkande bestämmelser kan rättfärdigas. Bestämmelser-na ska även vara legitima och proportionerliga för att de syften som eftersträvas uppnås.I fyra av de totalt tio rättsfallen som Regeringsrätten meddelade dom i avseende gränsöverskridande koncernbidrag har Skatterättsnämnden ansett förlusten vara slutlig, vilket berättigar till avdrag för koncernbidrag. Skatteverket, Skatterätts-nämnden och Regeringsrätten lägger olika innebörd i begreppet slutlig förlust. Oklarheterna utreds därför i ljuset av gemenskapsrätten. Regeringsrätten bedömer att en likvidation av det förlustbetingade dotterbolaget innebär att förlusten är slut-lig. Skatterättsnämnden anser att en förlust kan vara slutlig även då det förlustbe-tingade dotterbolaget upphör att bedriva verksamhet genom att det fusioneras med ett annat koncernbolag och om det finns regler i mottagarstaten som begränsar att en förlust rullas framåt. Skatteverket menar att en förlust är definitiv när dotterbo-laget självt eller en utomstående person annan än dotterbolaget inte kan utnyttja förlusten.Inom Europeiska Unionen har ett arbete med en gemensam skattebas påbörjats. En sådan skattebas skulle troligtvis undanröja en del av de problemen som gräns-överskridande förlustutjämningstransaktioner innebär. I avvaktan på att arbetet med den gemensamma skattebasen blir färdigställd kan gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner underlättas genom att medlemsstaterna enas om defi-nitionen av olika skatterättsliga begrepp.För att det svenska förhållningssättet ska vara förenligt med gemenskapsrätten måste, enligt min mening, ett förtydligande ske på tre punkter. Jag anser, för det första, att det ska vara möjligt att ge koncernbidrag mellan systerbolag om deras gemensamma mo-derbolag har sin hemvist i Sverige. För det andra menar jag att det ska vara möjligt att ge koncernbidrag till ett indirekt helägt dotterbolag med slutliga förluster om det totala ägandet är mer än 90 procent. Jag anser också att slutlig förlust, det vill säga att alla möjligheter att utnyttja förlusten i dotterbolagets hemstat har uttömts, ska innefatta för-luster på grund av likvidation, konkurs och fusion då all verksamhet i dotterbolagets hemstat upphör.</p>

Legal aspects of university funding Abstract The topic of the dissertation is the legal aspects of universities funding in selected European countries, but especially the countries of the European Union. The choice of the topic of the dissertation resulted from my interest in this specific issue, which is an integral part of financial law and financial science as an important branch of law as a scientific discipline. I set the goals of the dissertation in accordance with the theoretical-empirical- application character of the dissertation. The main goal of the dissertation is to analyze in detail the legal aspects of funding terciar education institutions in the countries of the European Union and other European countries, while I will also state the necessary connections in the context of the topic, which also applies to private universities. I will elaborate the issue of legal aspects of university financing, especially in the Czech Republic, the Slovak Republic, Hungary and the Republic of Poland. Of course, we will work on the topic in terms of specifics in other European countries with emphasis on university funding from all existing, possible and potential resources. In the empirical parts of the dissertation I will look for answers to the questions, what is the scope of other possibilities of legal...

Traditionnellement présentés comme des univers étanches et que tout semble opposer, les marchés financiers sont de plus en plus structurés comme des marchés de consommation. Au regard de l’analyse pragmatique de la réalité économique et sociale de ces deux secteurs, il apparaît donc juste et opportun d’offrir aux investisseurs particuliers une protection essentiellement comparable à celles des consommateurs. C’est d’ailleurs dans cette direction que s’oriente nettement le droit financier ces dernières années. L’émergence d’un principe d’assimilation des investisseurs aux consommateurs permet de rendre compte juridiquement de ce phénomène de « consumérisation » du droit financier et d’aller plus loin en ce sens. Techniquement, ce principe invite à la reconnaissance d’une notion juridique hybride d’investisseur consommateur.Pratiquement, les investisseurs-consommateurs pourraient revendiquer directement l’application de nombreuses dispositions du Code de la consommation. À un niveau plus théorique, ce principe invite à repenser en profondeur la manière traditionnelle de concevoir le paradigme du droit financier et les principales notions des deux disciplines mobilisées. Enfin, parce que la technique juridique d’assimilation s’est révélée être un « impensé » de la science du droit, une réflexion en retour sur ce procédé a été engagée. Il en ressort, qu’en droit, l’assimilation présente une suffisante spécificité justifiant une double reconnaissance : d’une part, en tant qu’instrument normatif, en un principe général d’assimilation et, d’autre part, en un concept de la science du droit à fonctions théoriques multiples. / Financial markets, traditionally presented as separate watertight universes, are now structured increasingly as consumer markets. With regard to the pragmatic analysis of the economic and social reality of these two sectors, it appears justified to offer to private investors a form of protection that is essentially comparable to protection offered to consumers. Moreover, financial law has been clearly oriented in this direction other the last years. The emergence of a principle of assimilation of investors with consumers makes it possible to recognize this phenomenon of ‘consumerisation’ of financial law and to go further with this idea. Technically, this principle encourages the recognition of a hybrid legal notion of investor-consumer. On a practical level, investors-consumers could demand directly the application of numerous provisions of the Consumer Code. On a more theoretical level, this principle encourages a thorough rethinking of the tradition way in which the paradigm of financial law and the principal notions of the two mobilized disciplines are perceived. Finally, because the legal technique of assimilation has proved to be an ‘unthinkable’ of legal science, a back reflection has begun. From this it has emerged that, in law, assimilation presents sufficient specificity to justify a double recognition : on the one hand, as a normative instrument of general principle of assimilation and, on the other hand, as a concept of legal science with multiple theoretical functions.