Program och spel, eller kort sagt appar, till så kallade smartphones har på kort tid blivit en allt större och mer lukrativ marknad för utvecklare av sådana program och spel. Försäljningen av dessa appar sker allt som oftast via olika marknadsplatser där konsumenten blir presenterad för appar från ett stort antal olika utvecklare. Detta upplägg medför fördelar för de enskilda utvecklarna då dessa marknadsplatser tillhandahåller marknadsföring, försäljning och betalningshantering. Tyvärr har dessa upplägg också gett upphov till mervärdesskatterättsliga problem. Mervärdesskattelagstiftningen reglerar att den som säljer en tjänst till konsument är skattskyldig för den utgående mervärdesskatten. Därför har tvister uppstått om vem, utvecklaren eller tillhandahållaren av marknadsplatsen, som ska anses vara den part som konsumenten köper appen av. Skatteverket menar att det är utvecklarna som ska anses vara säljare medan utvecklarna håller fast vid att det i själva verket är förmedlaren, tillhandahållaren av marknadsplatsen, som är säljaren. Den här frågan kom att avgöras i förvaltningsrätten under hösten 2010. Domstolen fann i likhet med Skatteverket att utvecklaren skulle anses vara säljare gentemot konsument. Uppsatsen syftar till att klargöra vem som egentligen ska anses vara säljare av tjänsten och därmed huruvida detta domslut var korrekt eller inte. Lagstiftningen, Skatteverkets och förvaltningsrättens beslutsgrunder samt de avtal som reglerat förhållandena mellan utvecklare, förmedlare och konsument har granskats. Det som framkommit av granskningen är att förvaltningsrätten inte tycks ha fått hela bilden av de ingående transaktionerna klar för sig samt att rätten till synes har, åtminstone till viss del, bortsett från de avtal som reglerat parternas civilrättsliga förhållanden. I uppsatsen visas därmed en annan, förhoppningsvis mer rättvisande, bild av transaktionerna och varför domen inte nödvändigtvis var korrekt.

<p>Magister uppsats inom skatterätt</p><p>Titel: Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott</p><p>Författare: Christian Eklund</p><p>Handledare: Björn Westberg</p><p>Datum: 2009-12-14</p><p>Ämnesord</p><p><strong>Aktieägartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalning<p>Sammanfattning</p><p>Aktieägartillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade tillskott till skillnad från villkorade tillskott inte ger en återbetalningsrätt. Ovillkorade tillskott har skatte-rättsligt ansetts likna rena kapitalinsatser medan villkorade tillskott mer anses ut-göra ett lån utan säkerhet. Vid ovillkorade tillskott får tillskottsgivaren lägga till värdet av tillskottet på anskaffningsutgiften för aktierna vilket ger givaren av-dragsrätt vid exempelvis en konkurs eller överlåtelse av aktierna. Då villkorade tillskott inte redovisas som en skuld för bolaget kan återbetalning enbart ske inom ramen för utdelningsreglerna i aktiebolagslagen, härefter ABL. För att återbetal-ning sedan skall ske får avtal tecknas mellan tillskottsgivaren och eventuella övri-ga aktieägare.</p><p>I praxis har återbetalning av villkorade tillskott skatterättsligt behandlats som återbetalning av lån, om inte vissa särskilda förutsättningar förelegat. Vilka sär-skilda förutsättningar som föranleder att återbetalningen skall behandlas annor-lunda, såsom utdelning, har inte helt klargjorts. I två rättsfall från år 2009 har Re-geringsrätten, härefter RR, behandlat två likvärdiga fall olika. I båda fallen ansågs inkomstskattelagen, härefter IL, inte kunna ge stöd för att återbetalningen skulle behandlas på annat sätt än återbetalning av lån. RR ansåg dock i det ena fallet att förfarandet som möjliggjorde återbetalningen stred mot lagstiftningens syfte och att skatteflyktslagen därmed var tillämplig. I domskälen var RR otydlig i sin for-mulering vad som i det ena fallet stred mot lagstiftningens syfte och i det andra fallet inte. Enligt min bedömning borde båda fallen ha behandlats lika då lagstifta-ren i båda fallen torde ha känt till möjligheten till kringåendet. RR har genom do-marna gjort sin tidigare relativt konsekventa och tydliga praxis otydligare, vilket försämrar förutsebarheten för beskattningskonsekvenserna.</p><p>Det villkorade aktieägartillskottet är ett avtal mellan tillskottsgivaren, övriga ak-tieägare och bolaget. Då bolaget i praxis har ansetts ha en underordnad roll är vill-korade tillskott inte ett utav bolaget utgivet värdepapper, vilket medför att av-dragsrätt saknas vid konkurs. För att få möjlighet att dra av en förlust då bolaget</p><p>närmar sig konkurs, har innehavaren av det villkorade tillskottet försökt omvandla till ett ovillkorat tillskott. Omvandlingen innebär att återbetalningsrätten enligt det villkorade tillskottet efterges och att värdet på det villkorade tillskottet därmed ut-gör ett ovillkorat tillskott som får tilläggas på omkostnadsbeloppet för aktierna. I praxis har RR i flera fall fastslagit att omvandlingar av villkorade tillskott till ovillkorade, då bolaget befunnit sig på obestånd, inte ansetts innebära något ovill-korat tillskott som kunnat öka omkostnadsbeloppet för aktierna. RR har dock kon-staterat att värdet på det ovillkorade tillskottet vid en omvandling är det villkorade tillskottets värde vid omvandlingen. En fråga RR inte har besvarat är huruvida omvandlingen, trots att bolaget befunnit sig på obestånd och det villkorade till-skottet varit värdelöst, innebär en avyttring. Skatteverket, härefter SKV, har därför tidigare nekat förlustavdrag då bolag försatts i konkurs, då de ansett att varken nå-gon avyttring skett eller ovillkorat tillskott lämnats.</p><p>Under år 2009 har RR i två avgöranden fastslagit att omvandling av fordringar till ovillkorade tillskott, då bolaget befunnit sig på obestånd och fordringen ansetts värdelös, innebär att avyttring har skett trots att något ovillkorat tillskott inte an-setts ha ökat omkostnadsbeloppet. I domarna påtalar RR att omvandlingarna inne-burit att bolagets egna kapital ökat i samband med omvandlingarna då bolagets skuld minskat med fordringens belopp. Då SKV med samma grund som gällande omvandlingar av villkorade till ovillkorade tillskott, tidigare nekat förlustavdrag, har SKV:s ställningstagande nu ändrats. SKV anser att domarna gällande om-vandlingar av fordringar från år 2009 även omfattar omvandlingar av villkorade tillskott. I dag medger således SKV förlustavdrag vid omvandlingar av värdelösa villkorade tillskott då de anser att en avyttring skett. Detta trots att frågan inte har besvarats av RR. Med hänsyn till SKV:s fiskala intressen får deras tolkning av gällande rätt anses anmärkningsvärd då rättsläget fortfarande får anses oklart.</p></strong></p>

<p>The thesis has as purpose to describe and analyse a decision made be the Swedish tax committee in which it was decided that a cooperative economical associations selling price, which was less than the comparable public bonds market price, would be the focus of a withdrawal tax. There are exceptions from a withdrawal tax, that is if the transaction has a business motivation. However the concept, business motivation, is narrowly interpreted both in the preparatory works and in case law, which makes it irrelevant to the situation at hand. A cooperative economical association is a form of association nearest akin to the limited companies. These types of associations have as purpose to increase their owners wealth with the benefit of freedom from personal responsibility. The work concludes that the purpose and meaning of a withdrawal tax is necessary to secure a consistent legality and neutrality between persons conduction business and persons who do not. However, there is one part of the subject matter that seems to be unreasonable. This thesis will show that the market price taken from the public bond market, is not a legal, neutral or comparable price to estimate the full width of a withdrawal tax.</p>

<p>In 1972 the regulations on tax surcharge were introduced. In the new system the sur-charge are imposed by the Tax Authority (skatteverket) and not the Court. Since 1995 the European Convention on Human Rights constitute law in Sweden, which means that Sweden is forced to guarantee its citizens the human rights in the Convention. Article 6 in the Convention states that everyone, in the determination of his civil rights and obligations or of any criminal charge against him, is entitled to a fair hea-ring within reasonable time. The Article also expresses the right for anyone charged with a criminal offence to be presumed innocent until proved guilty according to law (the presumtion of innocence). Article 4 in the seventh amendment states that nobo-dy may be tried or punished again (the principle of ne bis in idem). Another impor-tant principle when enterpreting the Convention is the principle of proportionality, which means that measures should be proportionate in relation to the legal aim.</p><p>In 1985 the question of the tax surcharge and its compatibility with the rights in the European Convention arose for the first time, when the Swedish citizen Max von Sydow complained to the European Commission that his right to a fair trial had been infringed. However, the court never gave a decision due to settlement out of court. In 2002 the European Court of Human Rights stated in Janosevic v. Sweden and Västberga Taxi AB and Vulic v. Sweden, that the regulations on tax surcharge had in-fringed the complainants’ right to access to court and to a fair trial within reasonable time. In consequence, some changes were done in order to make the regulations on tax surcharge conform to the requirements in the Convention.</p><p>An analyze is made to investigate whether the changes have improved the situation or if Sweden still is on the verge of infringement of the Convention. My analyses re-veals that the changes only led to marginal improvements. The areas where Sweden could still be in breach of the Convention are the length of the proceedings in the matter of tax surcharge, the lack of subjective elements and the situation where tax surcharge sometimes are imposed when a criminal penalty is simultaniously applied.</p>

<p>The Savings Directive will enter in to force 1st of July 2005, after years of discussions about it. The Directive has caused some controversy and several proposals have been rejected.</p><p>The Savings Directive means that an individual who recieves savings income in the form of interest payment from another Member State will be taxed in his or hers State of residence. This will be achieved by an automatic exchange of information be-tween the Member States, concerning interest payments on savings. Some countries have opted out of the information exchange and will instead levy a withholding tax during a transitional period.</p><p>The free movement of capital became fully liberalized when articles 1 and 4 in Directive 88/361/EEC was given direct effect. Later the main provisions from that Directive were implemented in the EC Treaty. All restrictions on the free movement of capital are prohibited, according to article 56 EC. Exceptions to this free movement can be found in article 58 EC. One example of a possible justification is the right for Member States to apply tax law which distinguish between taxpayers who are not in the same situation with regard to their residence or with regard to the place where their capital is invested.</p><p>Certain fundamental principles have to be complied with, foremost the Principle of Proportionality and the Principle of Legal Certainty, to be able to justify a restriction on the free movement of capital.</p><p>If the Savings Directive is in breach of the free movement of capital according to article 56-60 EC, is analysed in this thesis. It is discussed whether the Directive constitutes a restriction and in that case which possible justifications there are.</p><p>Our conclusion is that the Savings Directive constitutes a restriction, in so far that it will likely dissuade residents from placing their capital in another Member State, because they will be taxed in their State of residence anyhow. However, this restriction is possible to justify according to article 58 (1) (b) EC. Therefore, the Savings Directive is not in breach of the free movement of capital.</p> / <p>Sparandedirektivet träder i kraft 1 juli 2005, efter många års diskussioner kring det och efter att flera förslag har röstats ner.</p><p>Sparandedirektivet innebär att en individ från en Medlemsstat som mottager ränteinkomst härrörande från sparande i ett annat Medlems land blir beskattad i Medlemsstaten där han eller hon bor. Detta skall ske genom automatiskt utbyte av information rörande ränteinkomster på besparingar mellan Medlemsstaterna. Några länder har fått dispans från informations utbytet under en viss tid och kommer då istället att påföra en källskatt.</p><p>Den fria rörligheten av kapital blev liberaliserad fullt ut i och med att artiklarna 1 och 4 i Direktiv 88/361/EEC gavs direkt effekt. Huvudbestämmelserna från det direktivet blev senare implementerade i EG fördraget. Enligt artikel 56 EG är alla restriktioner på fri rörlighet av kapital förbjudna. I artikel 58 EG hittas dock undantag till denna fria rörlighet. Ett exempel på en möjlig rättfärdigande grund för en restriktion är möjligheten för Medlemsstater att behandla individer skattemässigt olika beroende på var de är bosatta och beroende på var kapitalet är placerat.</p><p>För att kunna rättfärdiga en restriktion på den fria rörligheten av kapital måste också vissa grundläggande principer följas, framförallt proportionalitetsprincipen och principen om rättssäkerhet.</p><p>Denna uppsats utreder om Sparandedirektivet bryter mot den fria rörligheten av kapital uppställd i artiklarna 56-60 EG, genom att analysera om Direktivet utgör en restriktion och i så fall vilka rättfärdigandegrunder som är möjliga att använda.</p><p>Slutsatsen, baserat på vår utredning, blir att Sparandedirektivet utgör en restriktion på den fria rörligheten av kapital, eftersom det troligtvis kommer att avskräcka personer från att placera besparingar utomlands, då de kommer att bli beskattade i den stat de bor i alla fall. Restriktionen är dock möjlig att rättfärdiga genom 58 (1) (b) EG. Därför bryter Sparandedirektivet inte mot fri rörlighet av kapital.</p>

<p>The Swedish CFC rules imply a taxation of Swedish partners of foreign legal persons subject to low income tax, which is based on a fictitious distribution. Thus, tax is levied even if the dividend has not been paid to the shareholder. The aim of the Swedish CFC legislation, which was put into force in 1990, was to prevent tax evasion and to protect the Swedish tax base. The reason was that the foreign exchange control was abolished, which made investments in foreign countries possible for Swedish companies. A CFC legislation was considered necessary for Sweden in order not to lose tax revenues.</p><p>The legislation was strengthened on January 1st 2004 as a consequence of the abolished taxation of capital income of commercial shares. The most important change is that it is no longer possible to circumvent the rules by owning the CFC through a holding company in another country without CFC legislation.</p><p>Due to Sweden’s membership of the EU, Swedish tax rules must comply with EC law. Some of the fundamental principles of the common market are the free movement of workers, capital and goods and the freedom of establishment. The thesis contains an analysis of whether the Swedish CFC legislation is in line with EC law or not, especially as regards the freedom of establishment and the free movement of capital. In the first part of the analysis we investigate if the legislation constitutes a restriction of the mentioned freedoms and in the second part there is an assessment of the possibilities to justify such a restriction. Our conclusion is that the CFC legislation does constitute an obstacle to the freedom of establish-ment as well as to the free movement of capital, and that it cannot be justified.</p><p>We present a proposal of how the lacking compatibility with EC law could be remedied. The options are either to abolish the CFC legislation completely or to reduce the scope of it. Our suggestion is that the double CFC taxation is abolished, that the legislation is applied only to holdings of a certain magnitude and that CFC taxation is limited to incomes arisen from transactions between companies within the same concern.</p> / <p>De svenska CFC-reglerna innebär en löpande beskattning av svenska delägare i utländska juridiska personer som har lågbeskattade inkomster. När Sveriges CFC-reglering infördes 1990 var syftet att motverka skatteflykt och att skydda den svenska skattebasen. Bakgrunden var att valutaregleringen avskaffades och att det blev möjligt för svenska företag att etablera sig utomlands. Bedömningen gjordes då att en CFC-lagstiftning var nödvändig för att Sverige inte skulle förlora skatteintäkter.</p><p>Lagstiftningen skärptes den 1 januari 2004 som en följd av den slopade beskattningen av kapitalinkomster av näringsbetingade andelar. Den viktigaste förändringen är att det inte längre går att kringgå bestämmelserna genom att äga den lågbeskattade utländska juridiska personen genom ett utländskt holdingbolag.</p><p>Sveriges medlemskap i EU innebär bland annat att svenska skatteregler måste vara förenliga med EG-rätten. En av den gemensamma marknadens huvudprinciper är att arbetstagare, kapital, varor och etableringar fritt skall kunna förflytta sig mellan de olika medlemsstaterna. I uppsatsen analyseras den svenska CFC-regleringens förenlighet med EG-rätten, framför allt etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital. Först utreds huruvida regleringen utgör ett hinder mot nämnda friheter och därefter analyseras möjligheten till rättfärdigande. Vår slutsats är att CFC-regleringen inte är förenlig med vare sig etableringsfriheten eller den fria rörligheten för kapital, samt att den inte kan rättfärdigas.</p><p>Vidare framför vi ett förslag på hur den bristande förenligheten med EG-rätten skulle kunna åtgärdas. Alternativen är att antingen avskaffa CFC-lagstiftningen helt eller minska omfattningen av den. Vårt förslag innebär avskaffande av dubbel CFC-beskattning, att endast innehav av en viss storlek omfattas samt att reglerna begränsas till att omfatta endast koncerninterna inkomster.</p>

<p>As the globalization of companies increases day by day, the need for a clear and comprehensible legislation to overcome the problems with transfer pricing transactions increases as well. Incorrect pricing in transfer pricing situations between companies with close economic ties to each other makes countries risk parts of their taxation income.</p><p>Swedish legislation uses the internationally accepted arm’s length principle to regulate the transfer pricing transactions. Through the correction rule, the rule is upheld that the pricing between two companies with close economic ties to each other must apply to the same conditions as it would have been if it was between two companies without close economic ties to each other.</p><p>To ensure that enough material is provided to base the assumption whether or not the correction rule has been followed or not, Swedish legislation provides a number of paragraphs to regulate the matter. The legislation is spread all over and is hard to interpret. The question rises whether this is against the rule of legal certainty or not.</p><p>The taxation authority has provided a proposition on new legislation with tougher documentation requirements where it also wants to give itself part of the power by through directions exactly define what the documentation shall include. Yet again the question is raised whether or not this is against the rule of legal certainty or not.</p> / <p>I takt med att globaliseringen av företag ökar, ökar också behovet av en klar och tydlig lagstiftning för att överkomma problemen med internprissättningstransaktioner. Vid oriktig prissättning vid transaktioner mellan företag i ekonomisk intressegemen-skap riskerar länder att gå miste om delar av sin skattebas.</p><p>Svensk lagstiftning använder sig av den internationellt accepterade armlängdsprincipen för att reglera internprissättningstransaktioner. Genom korrigeringsregeln regleras att prissättningen mellan två företag i ekonomisk intressegemenskap måste ske under samma förutsättningar som skulle ha gällt mellan två företag utan ekonomisk intressegemenskap.</p><p>För att få underlag till huruvida korrigeringsregeln har följts eller inte finns ett antal lagrum i svensk rätt som reglerar dokumentationskrav. Denna lagstiftning är spridd och anses vara svårtolkad. Frågan uppstår om detta strider mot rättsäkerheten.</p><p>Skatteverket har kommit med ett förslag på ny lagstiftning med skärpta dokumentationskrav där man dessutom vill ge sig själv delar av makten att genom föreskrifter exakt bestämma vad dokumentationen skall innehålla. Återigen väcks frågan om det-ta är förenligt med rättssäkerheten.</p>

The thesis has as purpose to describe and analyse a decision made be the Swedish tax committee in which it was decided that a cooperative economical associations selling price, which was less than the comparable public bonds market price, would be the focus of a withdrawal tax. There are exceptions from a withdrawal tax, that is if the transaction has a business motivation. However the concept, business motivation, is narrowly interpreted both in the preparatory works and in case law, which makes it irrelevant to the situation at hand. A cooperative economical association is a form of association nearest akin to the limited companies. These types of associations have as purpose to increase their owners wealth with the benefit of freedom from personal responsibility. The work concludes that the purpose and meaning of a withdrawal tax is necessary to secure a consistent legality and neutrality between persons conduction business and persons who do not. However, there is one part of the subject matter that seems to be unreasonable. This thesis will show that the market price taken from the public bond market, is not a legal, neutral or comparable price to estimate the full width of a withdrawal tax.

En matière financière, la clé de lecture du système juridique et du droit que constitue la théorie générale des sources n’apparaît pas totalement opérante. Les institutions classiquement identifiées par la présentation traditionnelle des sources du droit au sein des ordres juridiques national et de l’Union européenne – les institutions législatives, exécutives et le juge – ne constituent pas les seules entités participant à la conception de la norme financière. Dans cette configuration, la confrontation de la présentation classique du droit aux circuits de production de la norme financière se révèle nécessaire. La comparaison du schéma traditionnel des sources aux modes de production du droit financier révèle une singularité de la matière financière. Les auteurs de la norme financière semblent dans une certaine mesure se distancier des sources classiques du droit. Des auteurs originaux oeuvrent, aux côtés des sources classiques, à la conception du droit financier. Il en va ainsi des régulateurs national et européen, des gestionnaires d’infrastructures de marché ou des associations professionnelles. Le recours à ces entités se justifie par leur aptitude à répondre plus efficacement aux caractéristiques attachées aux marchés financiers, institutions se trouvant au cœur du droit financier. Ces auteurs interagissent avec les sources classiques du droit, ce qui confère aux circuits de production de la norme financière une singularité par rapport à la présentation classique des sources. Le droit financier révèle ainsi un processus d’adaptation de la création du droit aux caractéristiques de l’objet qu’il réglemente. Mise en perspective avec la théorie des sources, cette singularité démontre un besoin d’aménagement de la présentation classique et ouvre des champs de réflexion quant à la refonte de la théorie générale des sources. / In financial matters, the general theory of the sources, which is the key understanding of the law and the legal system, does not appear to be fully operative. The institutions usually identified by the classical presentation of the sources of the law within the national legal systems and the European Union - legislative, executive and judicial institutions - are not the only entities involved in the establishment of the financial legislation. In this configuration, it is necessary to confront the classical presentation of the law with the production circuits of the financial legislation. The comparison between the traditional scheme of the sources with the modes of production of the financial legislation reveals the singularity of the financial legislation. The authors of financial legislation seem to distant themselves to some extent from classical sources of law. Original authors work along with classical sources on the conception of the financial law. This includes national and European regulators, market infrastructure managers and professional associations. The intervention of such entities is justified by their ability to respond more effectively to the characteristics of the financial markets. The interaction between these original authors and the classical sources of law makes the production circuits of the financial legislation quite singular compared to the classical presentation of the sources. Thus, financial law reveals an adaptation process of the creation of the law in order to take account of the characteristics of the object it regulates. This singularity demonstrates the need for arranging the classical presentation of the theory of the sources and brings new considerations on the recasting of the general theory of the sources.

Englishsummary Banking The main goal of my thesis,,Banking"is to explain the meaningof this word and how are the legal relations,which resultsfrom interactionsbetweencommercial banksandclientswithin thetermbanking,regulatedin the Czechlegalorder. However,I didn't dealwith all the kinds of bankingin the thesis,but I focused on the two main categoriesof banking,which aregenerallyusedby ordinarypeoplethe most.Thesetwo categoriesarethedepositbankingandthe creditbanking. This thesisis divided into five chapters.The first chapteris relatedto the term bank andits legal definition,becausebanksareusuallytypical andthe main subjectsof bankinglegalrelations. The second chapter concernsa definition of banking, explains this term and severalpossibilitieshow to divide banking into severalcategoriesdependingon the different aspectsareincluded there. In the third chapterof my thesis,I focusedon the first main categoryof banking, which is depositbanking.The bank is in the role of the debtorin relationto its client. The first option,how bankscan acquiremoneyfrom the clients,is the form of savings on currentaccountsor savingaccounts.The secondpossibility for the bank is to issue bank securities.The examplesof the bank securitiesarebank bondsor depositbill of exchange. The fourth chapteris focusedon the secondmain categoryof...