<p>Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är:</p><p>1. Kreditulåningsandel</p><p>2. Aktiebelåningsandel</p><p>3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex</p><p>4. Kritiska nivåer på P/e talet</p><p>5. Omsättningsvolymen</p><p>6. Volatiliteten</p><p>Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.</p>

Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är: 1. Kreditulåningsandel 2. Aktiebelåningsandel 3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex 4. Kritiska nivåer på P/e talet 5. Omsättningsvolymen 6. Volatiliteten Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.

<p>Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.</p><p>Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter. Då hushållen och företagen ökar sin förmögenhet genom att värdet på deras tillgångar har ökat, så kan de därmed öka sin konsumtion. Det andra målet, att upprätthålla finansiell stabilitet kan komma att påverkas om tillgångspriserna först ökar mycket, för att sedan sjunka. Om finansiella bubblor uppstår och sedan spricker så kan långivarna – det vill säga bankerna – hamna på obestånd, på grund av att låntagarna inte klarar att betala sina räntor och skulder. Även vid mindre kraftig ökning av tillgångspriser kan låntagarna få svårt att betala sina långivare.</p><p>Vår slutsats är att i rådande stund inte är nödvändigt för Riksbanken att genom stramare penningpolitik dämpa tillgångsprisökningarna, då hushållen är betalningsstarka. De hushåll vars lån innebär en hög risk för bankerna är en relativt liten del av de skuldsatta i samhället. Vi har även funnit att om Riksbanken skulle dämpa tillgångspriserna genom restriktiv penningpolitik, så skulle detta samtidigt kunna äventyra inflationsmålet, vilket även det talar för att inte påverka tillgångsprisökningar. Om Riksbanken skulle sätta upp mål för tillgångspriser så kan Riksbankens trovärdighet komma att urholkas.</p>

<p>Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company’s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and of</p><p>capital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination.</p><p>The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company’s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized.</p><p>The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century. The study examines changes in leverage, price-to-book ratio and the choice between issuing convertible debt versus issuing equity, of eleven real estate companies and twelve IT-companies respectively.</p><p>This paper shows that a company’s capital structure is indeed affected by a financial bubble though the way it is affected during different financial bubbles differs. Significant changes in leverage and the choice between different types of financial instruments are identified in both time-series. The study also shows that neither the Pecking Order Hypothesis as presented by Myers (1984) nor the traditional trade-off theory can in whole explain these changes. A significant difference in leverage between the two groups can be identified which is consistent with earlier empirical studies on the difference between capital structures in different industries.</p><p>The results in this study seem to indicate that the changes in capital structure can be explained either by a supposed disturbance in the cost of different types of capital during the financial bubble or by the assumption that companies in specific industries (as the IT-industry) do not have the possibility to chose the type of financing freely.</p>

Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company’s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and of capital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination. The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company’s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized. The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century. The study examines changes in leverage, price-to-book ratio and the choice between issuing convertible debt versus issuing equity, of eleven real estate companies and twelve IT-companies respectively. This paper shows that a company’s capital structure is indeed affected by a financial bubble though the way it is affected during different financial bubbles differs. Significant changes in leverage and the choice between different types of financial instruments are identified in both time-series. The study also shows that neither the Pecking Order Hypothesis as presented by Myers (1984) nor the traditional trade-off theory can in whole explain these changes. A significant difference in leverage between the two groups can be identified which is consistent with earlier empirical studies on the difference between capital structures in different industries. The results in this study seem to indicate that the changes in capital structure can be explained either by a supposed disturbance in the cost of different types of capital during the financial bubble or by the assumption that companies in specific industries (as the IT-industry) do not have the possibility to chose the type of financing freely.

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år. Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter. Då hushållen och företagen ökar sin förmögenhet genom att värdet på deras tillgångar har ökat, så kan de därmed öka sin konsumtion. Det andra målet, att upprätthålla finansiell stabilitet kan komma att påverkas om tillgångspriserna först ökar mycket, för att sedan sjunka. Om finansiella bubblor uppstår och sedan spricker så kan långivarna – det vill säga bankerna – hamna på obestånd, på grund av att låntagarna inte klarar att betala sina räntor och skulder. Även vid mindre kraftig ökning av tillgångspriser kan låntagarna få svårt att betala sina långivare. Vår slutsats är att i rådande stund inte är nödvändigt för Riksbanken att genom stramare penningpolitik dämpa tillgångsprisökningarna, då hushållen är betalningsstarka. De hushåll vars lån innebär en hög risk för bankerna är en relativt liten del av de skuldsatta i samhället. Vi har även funnit att om Riksbanken skulle dämpa tillgångspriserna genom restriktiv penningpolitik, så skulle detta samtidigt kunna äventyra inflationsmålet, vilket även det talar för att inte påverka tillgångsprisökningar. Om Riksbanken skulle sätta upp mål för tillgångspriser så kan Riksbankens trovärdighet komma att urholkas.

Den här studien undersöker sambandet mellan avkastningen på ett brett marknadsindex för aktier och bruttonationalprodukten (BNP), benämnt som börsvärdeskvoten. Även utvecklingen av marknadens generella riskpremie studeras. Tidsperioden täcker åren 1870–2021. Resultaten visar ett signifikant negativt samband för börsvärdeskvoten och finansiell kris. Studiens resultat för riskpremien och finansiellkris visar att det finns ett signifikant negativt samband för perioden 1871–2020. Studien dokumenterar en positiv riskpremie på 3,5 procent för hela perioden; dock med en kraftig variation, från –50,5 procent till 64,2 procent. Avslutningsvis visar studien att börsvärdekvoten ökat kraftigt sedan 1980-talet med en högsta nivå på 2,6 gånger det samlade värdet av BNP och avser kalenderåret 2000.[1] / This study explores the correlation between the quota of total market capitalization index of Sweden and the Gross Domestic Product (GDP), titled total market capitalization quota. It also examines the development of the general equity risk premium for the Swedish stock market. During the period 1870-2021. The result indicates a significant negative correlation of the total market capitalization quota and financial crisis during the period 1975-2021. The result for the equity risk premium indicates a significant negative correlation to financial crisis for the regression for the whole period (1871-2021). The study shows a general positive equity risk premium of 3,5 precent for the whole period. Although a high deviation between -50,5 to 64,2 precent.    In conclusion the study concludes a rapid increase in the total market capitalization quota after 1980 and with the highest value of 2,6 times the aggregated GDP by expenditure in 2000

Background: The 12th of March 2020 the Stockholm stock market fell close to eleven percent, the biggest decline on the market in modern time, as a result of the Covid-19 virus. Earlier studies have found that many individual investors make ill-considered decisions during sharp price falls which don't benefit their economic interest and that every new financial crisis offers new possibilities to expand the understanding about what underlying factors that are behind the crisis. Studies about psychological shortcomings have earlier been conducted, but not in connection with a stock market crash as a result of a pandemic, which means that there is not much research within the area. Therefore, there is an incentive to investigate which psychological biases individual investors were affected by during the corona crisis. Purpose: The purpose of this thesis is to study how a number of Swedish individual investors acted on the stock market during the corona crisis and if it varies depending on how much capital they manage. Which of the psychological biases herd behaviour, the disposition effect, loss aversion and extrapolation bias the individual investors that were interviewed was affected by and how they reasoned during the sharp stock market decline in March 2020. Method: The thesis has been conducted by a qualitative method to fulfil its purpose. The data collection consists of 10 semi-structured interviews with Swedish individual investors and statistics from the stockbroker Avanza. An abductive approach has been adopted to be able to analyse the studied subject and reach a conclusion. Conclusion: The thesis finds that the actions of the investigated individual investors can be divided into three categories. The ones that sold all their stocks when the stock market declined rapidly, the ones that didn’t do anything and the ones that bought more stocks successively. There is no clear connection between managing more money and getting less affected by psychological biases. Furthermore, the respondents were partly affected by how much earlier experience they had, whereas the ones with less experience were to a greater extent affected by psychological biases.

The phenomenon of financial bubbles is known to have impacted various markets since the seventeenth century. Such bubbles are known to form when the market drastically overvalues the price of an asset, causing its market value to increase hyperbolically, only to suddenly collapse once the untenable perceived future prospects of the asset are realized. Hence, it remains crucial for investors to be able to sell off assets residing within a bubble before they burst and their value is significantly diminished. Thus, portfolio optimization methods capable of accounting for financial bubbles in stock dynamics is a field of great value and interest for market participants. Portfolio optimization with respect to the mean-field is a relatively novel approach to accounting for the bubble-phenomenon. Hence, this paper investigates a previously unattempted method of portfolio optimization, providing a mean-field solution to the mean-variance trade-off problem, as well as providing new definitions of stock dynamics capable of diverting investors from bubbles. / Finansiella bubblor är ett fenomen som har påverkat marknader sedan 1600-talet. Bubblor tenderar att skapas när marknaden kraftigt övervärderar en tillgång vilket orsakar en hyperbolisk tillväxt i marknadspriset. Detta följs av en plötslig kollaps. Därför är det viktigt för investerare att kunna minska sin exponering mot aktier som befinner sig i en bubbla, så att risken för stora plötsliga förluster reduceras. Således är portföljoptimering där aktiedynamiken tar hänsyn till bubblor av högt intresse för marknadsdeltagare. Portföljoptimering med avseende på medelfältet är ett relativt nytt tillvägagångssätt för att behandla bubbelfenomen. Av denna anledning undersöks i detta arbete en hittills oprövad lösningsmetod som möjliggör en medelfältslösning till avvägningen mellan förväntad avkastning och risk. Där-utöver presenteras även ett antal nya modeller för aktier som kan bortleda investerare från bubblor.