This study examines differences between male and female as well as UK and US authors in newspaper text, specifically column writing. Many studies have shown that women have a tendency to show greater involvement in text by using personal and subjective reference. The present study applied corpus linguistic methods to 145 columns retrieved from two broadsheet newspapers, The Guardian and The New York Times. The usage of first person singular and plural pronouns was examined to determine whether there are gender-based or cultural differences in the way the authors show involvement in the texts. The data show no significant differences between male and female or UK and US authors. The uneven gender distribution of the sampling, conventions of journalism and column writing as well as women’s adaptation to the communication style of public sphere may be some of the reasons for the non-significant differences between the studied dimensions.

No description available.

Spoken and written data were analysed to examine the use of first person pronouns (1PP) in Japanese by non-native speakers (NNS), and then compared to 1PP use by native speakers (NS). For English NS who are used to obligatory subjects in their L1, Japanese 1PP poses challenges since Japanese 1PP are used rarely by NS and often brought about by pragmatic motivations. The results indicated that NNS initially overuse 1PP but their frequency of use becomes closer to that of NS over time. When looking at the postpositional particles used, similarities existed between NNS and NS in the written data. However, NNS in the spoken data more closely resembled the written NS data than the spoken data when marking the subject or topic. It was also found that NNS most often used 1PP for emphasis in the written data and for referential reasons in the spoken. / Japanese Language and Linguistics

According to earlier research, first-person pronouns are used in academic writing for a multitude of reasons. In this paper, the aim is to investigate if first-person pronouns are used to different extents or with different functions in articles from highly ranked scientific journals and articles from less highly ranked scientific journals. The investigation is based on a corpus study of 20 highly ranked sociological articles and 20 less highly ranked sociological articles. The corpus data provide statistics for frequencies of first-person pronouns and frequencies of so-called genre roles, in accordance with Tang and John’s (1999) model. The results reveal that the recounter genre role and first-person pronouns of all types combined are significantly more frequent in highly ranked articles in comparison to less highly ranked articles. / Enligt tidigare forskning finns ett flertal anledningar till att förstapersonspronomen används i akademiskt skrivande. I denna uppsats är målsättning att undersöka om förstapersonspronomen används olika ofta eller med olika funktioner i artiklar från högt rankade vetenskapliga tidsskrifter och artiklar från mindre högt rankade vetenskapliga tidsskrifter. Undersökningen baseras på en korpusstudie av 20 högt rankade artiklar i sociologi och 20 mindre högt rankade artiklar i sociologi. Korpusdatan tillhandahåller statistik över förstapersons-pronomen och så kallade genreroller, vilka definieras i Tangs och Johns (1999) modell. Resultatet visar att genrerollen återberättaren och en sammanvägning av alla förstapersonspronomena har signifikant högre förekomst i högt rankade artiklar än i mindre högt rankade artiklar.

Studiens övergripande syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan olika bruk av förstapersonspronomen i tre olika ämneskategorier av studenters c-uppsatser och refereegranskade artiklar och, i så fall, hur sambandet ser ut. Därtill vill denna studie undersöka om detta samband kan bero på följande faktorer: skribenters erfarenhet, skilda skrivkonventioner och skilda skrivpraxis i olika textdelar (d.v.s. inledning, forskningsbakgrund, metod osv). Förutom att jämföra andelen förstapersonspronomen kommer denna studie också att undersökas författaridentitet med utgångspunkt i Tang och Johns (1999) modell. Resultaten visar att i akademiskt skrivande förekommer förstapersonspronomen olika ofta i olika ämneskategorier av c-uppsatser och refereegranskade artiklar, vilket troligen beror på olika skrivkonventioner inom olika ämnen. Generellt förekommer förstapersonspronomen mest i två textdelar av den examinerade korpusen: inledning samt diskussion och avslutning. Detta indikerar att på grund av olika skrivpraxis, tillåts författare vara mer eller mindre närvarande i olika textdelar. Slutligen visar denna studie att den representativa identiteten är den mest frekventa i alla ämneskategorier av både c-uppsatser samt refereegranskade artiklar. / The aim of this study is to investigate whether there is a connection between different uses of first-person pronouns in three different subject categories of students’ c-theses and peer-reviewed articles and, in that case, how this connection looks like. Also, if this connection may depend on the following factors: writers' experience, different writing conventions, different writing practices in different parts of text (i.e., introduction, research background, method etc.). In addition, this study aims to investigate the authorial identity based on Tang and John's (1999) model. The results show that, in academic writing, first-person pronouns occur differently in diverse subject categories of c-thesis and peer-reviewed articles, which is probably due to dissimilar writing conventions within different subjects. Generally, first-person pronouns occur mostly in two parts of text in the examined corpus: introduction and also discussion and conclusion. This pinpoints that, due to diverse writing practices, authors are allowed to be more or less present in different parts of text. To conclude, this study shows that the representative authorial identity is the most frequent in all subject categories of both c-theses and peer-reviewed articles.

Diese Arbeit untersucht die Konstruktion von Autoridentitäten am Beispiel eines Korpus aus 25 deutschen und 25 US-amerikanischen wissenschaftlichen Artikeln aus dem Fach Soziologie, die in den beiden führenden Fachzeitschriften der Länder veröffentlicht wurden. Am Gebrauch der ersten Pronomen der Person in Kombination mit den ihnen zugeordneten Verben wird nachgezeichnet und verglichen, welche Rollen sich die deutschen und US-amerikanischen Autoren in ihren Texten zuschreiben. Dabei werden sowohl quantitativ als auch qualitativ weitreichende Unterschiede deutlich, die auf grundlegend unterschiedliche Konventionen, wie in den beiden Wissenschaftskulturen wissenschaftliche glaubwürdige Autorenidentitäten konstruiert werden, hindeuten. Weitergehend wird an einer Fallstudie gezeigt, dass diese Konventionen zwar nachweisbar, aber dennoch nicht notwendigerweise bindend sind, da erfahrene Autoren dennoch in der Lage sind, eine glaubwürdige Autorenidentität zu konstruieren, auch wenn sie umfassend gegen diese Konventionen verstoßen. Dies wird anhand einer Fallstudie belegt. Weitergehend werden die Ergebnisse im Rahmen des Impression Managements in einem sozialpsychologischen Kontext betrachtet und abschließend in ihrem Nutzen für die Schreibdidaktik diskutiert.