Sammanfattning Flickor med autism är som elevgrupp underrepresenterade i forskning vilket gör att det finns ett behov av att synliggöra deras förutsättningar för att lyckas i skolarbetet. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie där syftet var att få en fördjupad bild av hur lärare och flickor med autism upplever olika arbetssätt inom läsförståelse. Studien utgår från sociokulturell teori och det kategoriska och relationella perspektivet. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har lärare beskrivit sina erfarenheter, metoder och arbetssätt inom läsförståelse som de anser vara framgångsrika och utvecklande för flickor med autism. Flickor med autism har beskrivit sina erfarenheter och arbetssätt som de menar är gynnsamma för läsning och läsförståelse. En jämförelse gjordes för att se om det fanns en samstämmighet mellan resultaten. Åtta lärare som undervisade i låg- och mellanstadiet samt sex flickor med autism eller autismsymtom intervjuades. Därefter följde en tematisk analys. Resultatet visar på att lärare anger metoder och arbetssätt som är explicita, där läraren modellerar visar och där man arbetar gemensamt eller i mindre grupper som framgångsrika. Undervisningen behöver vara tydlig och innehålla stödstrukturer på en generell nivå som fångar upp flickornas behov. Flickorna menar att tydliga instruktioner, ökad tid och uppdelning av material och att få möjlighet att arbeta enskilt, snabb feedback, och att lärmiljön är sensoriskt anpassad underlättar läsning och läsförståelse. Gemensamma uppfattningar är att undervisningen behöver vara tydlig och konkret där läraren visar och förklarar moment. Olika uppfattningar finns i fråga om att arbeta i grupp och i fråga om högläsning. Slutsatsen utifrån resultatet visar på att ett relationellt förhållningssätt hos läraren behöver användas för att möta flickornas behov.

Syftet med denna studie är att undersöka en personalgrupps upplevelse av Almamodellen skapad av Kristina Collén (2018), en modell för att arbeta med och öka kunskapen om flickor i skolan med blanddiagnosen autism och ADHD. Almamodellen tar sin utgångspunkt i teorier om samverkan utifrån Lev Vygotskijs (1999) 1sociokulturella lärande vilket innebär att människor hela tiden lär sig i alla sociala sammanhang och lägger tonvikten på vad, snarare om en individ lär sig. Metoden jag använt mig av i studien är en tematisk analys med enkäter som underlag. Studien utgår från forskning som handlar om inkluderande skola, kollegialt lärande samt flickor med blanddiagnosen autism och ADHD. Resultatet visar att personalens kunskap samt insikt om hur att identifiera, bemöta och anpassa kring flickor med autism och ADHD ökat efter deltagandet i modellen.