Global ETD Search

1	Till sägnernas land : Revitalisering av medeltid och folklore i samtida populärkultur Härenstam Nielsen, Felix January 2019 (has links) Syftet med denna uppsats är att visa hur folklore och medeltid revitaliseras i samtida populärkultur. Detta undersöks med hjälp av en genomgång och analys av dataspelet The Witcher 3: Wild Hunt tillsammans med ett urval av mediematerial från dess marknadsföring. Analysen utförs med utgångspunkt i Erving Goffmans begrepp ramverk och nycklar och relateras till uppfattningar om autenticitet, nostalgi, historiebruk och Michael Dylan Foster och Jeffrey Tolberts begrepp folkloresque. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande diskussion om hur folklore och medeltid samverkar med varandra och presenteras i dataspelet som medium. Folklore medeltid ramverk folkloresque dataspel Ethnology Etnologi
2	Folklore and Mythology in Neil Gaiman's American Gods Dixon, Sean 06 September 2017 (has links) This thesis provides a critical analysis of the use of folklore and mythology that exists in Neil Gaiman's award-winning novel, American Gods. I focus on the ways in which American Gods is situated within an intertextual corpus of mythological and mythopoeic writing. In particular, this study analyses Gaiman’s writing by drawing upon Mircea Eliade’s ideas about mythology and Northrop Frye’s archetypal criticism to discuss the emergence of secular myth through fantasy fiction. American Gods Folklore Folkloresque Gaiman Myth Mythology
3	Charming Child-Snatchers: Forming the Bogeyman in The Pied Piper, Peter Pan, and The Ted Bundy Tapes Nield, Maren Noel 08 April 2020 (has links) In January 2019, Netflix released the unexpectedly popular Conversations with a Killer: The Ted Bundy Tapes. Joe Berlinger, true crime director, compiled interviews with Bundy, law enforcement authorities involved with Bundy’s arrest and trial, and members of Bundy’s community to create a four-part docu-series focusing “on a man whose personality, good looks, and social graces defied the serial-killer stereotype, [which allowed] him to hide in plain sight” (Berlinger). The somewhat romanticized Ted Bundy Tapes serve as an example of modern folklore, in which the archetypal bogeyman has been narrativized for contemporary society as a charming, rather than hideous, monster. This bogeyman trope—a child-snatching, fear-inducing, paranoia-provoking monster—can be traced back through a number of famous folkloric tales, like The Pied Piper, through the fairytale realm, as illustrated with Peter Pan, and into popular contemporary media with productions like the Ted Bundy Tapes and Extremely Wicked, Shockingly Evil and Vile. These folkloresque narratives help to explain how certain trials or traumas were overcome. The Ted Bundy Tapes opened a discourse community surrounding Ted Bundy as more than a historically recorded villain, but as an almost fictive evil hiding behind a “hot” façade. Forming Bundy as a charming child-snatcher and then presenting this character in a widely available docu-series promulgated the surrounding lore, making Bundy into a bogeyman. Instead of romanticizing Bundy now, we have to recognize his form as a bogeyman character in order for this archetype to serve in a truly useful cautionary capacity and to help us work through inevitable trauma. Ted Bundy Bogeyman bogeyman Pied Piper Peter Pan trauma studies Caroline Levine form child-snatcher folklore folkloresque romanticization Arts and Humanities
4	Konstrukce a užívání démonologických folklorních témat a motivů v populární kultuře: Případová studie videoher / Construction and use of demonological folkloric themes and motifs in popular culture: Video games case study Vozáb, Jakub January 2021 (has links) Video games today represent very widespread medium, which has a huge potential. Majority of games uses for its stories and building of their world rearranged and commodified elements inspired by vernacular folklore. Thanks to that kind of games, they were able to preserve and spread some manifestations of oral tradition, mainly representation of oral literature, specifically the representatives of demonological legends, not only in collective memory of certain group, but also in the general population thanks to the mass culture of popular culture. Based on the identification, processing, study and documentation of these manifestations in a selected sample of video games with folklore themes and subsequent research among players and developers about the knowledge of these manifestations, it can be determined whether is the manifestations or folklore, or whether these manifestations are related with folklorism or folkloresque. The thesis aims to examine these statements and to explore the possibilities of preserving the manifestations of oral literature in the collective memory of the subculture of computer game players with an overlap to the general population. Keywords oral tradition, oral literature, storytelling, popular culture, demonological legends, video games, case study, folkloresque,...
5	Korpar - de goda, de onda och tricksterfigurerna : Larsson och Korsells Pax-serie och Olczaks Jack-serie i dialog med myter och folktro om korpar / Ravens - the good ones, the bad ones and the tricksters : The Pax series by Larsson and Korsell and the Jack series by Olczak in dialouge with myth and folk beleifs about ravens Jonsson, Nina January 2023 (has links) Syftet med denna uppsats är att undersöka intertextuella samband gällande de ambivalenta föreställningar om korpen, som förknippad med, exempelvis döden och vishet, som återfinns i folklore och korpar i Nidstången, Draugen (Larsson & Korsell 2014; 2018) och Spådomen om Jack (Olczak 2018). Undersökningen utgår från folktro och myter om korpar från fornnordisk och keltisk mytologi samt från den nordamerikanska urbefolkningen. Analysen använder sig av komparativ metod och tar avstamp i det folkloreska. Begreppet avser den känsla av folklore som finns i många populärkulturella produkter och används som ett teoretiskt ramverk. Syftet är att undersöka de fuzzy allusions, diffusa allusioner, som ger läsaren en känsla av äkta folklore. Det handlar om författarnas kreativa användande av folkloristiska inslag från olika traditioner. De folkloreska uttrycken delas in i tre olika kategorier: integrering, porträttering och parodi. Den sistnämnda kan också betecknas som en metakommentar. Studien visar att korpbröderna Alrik och Viggo i Nidstången och Draugen går i dialog med korpar från keltisk, fornnordisk och nordamerikansk mytologi, Alrik som mäktig magiker, likt Oden, och Viggo som tricksterfigur. De tretton korparna i Spådomen om Jack samtalar med föreställningar om korpen som ond och olyckbådande, som finns i folktro och fornnordisk och keltisk myt. Författarna till böckerna har skapat kreativa blandningar av myter och folktro runt korpen, vilket gör att de hamnar i den folkloreska kategorin integrering, med vissa inslag av parodi. Slutsatsen är att den ambivalens som förekommer i myter och folktro angående korpen också syns i de analyserade böckerna. Åsa Larsson & Ingela Korsell Martin Olczak Pax series Jack series intertextuality folk beliefs myths folkloresque folklore ravens Åsa Larsson & Ingela Korsell Martin Olczak Pax-serien Jack-serien intertextualitet folktro myter folkloresk folklore korpar Languages and Literature Språk och litteratur

1

Page generated in 0.0523 seconds