Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur den kris, som uppdagades i samband med tv-programmet Uppdrag gransknings inslag om fastighetsbolaget Norrporten, hanterades och kommunicerades externt. Metod: I studien har en metodtriangulering utförts genom att kombinera kvalitativ informantintervju, som utfördes med Norrportens informationschef, med kvalitativa textanalyser av de pressmeddelanden som publicerats i samband med krisen. Resultat: Studien visar att krishanteringen och kriskommunikationen fungerade bäst i fasen efter krisen. Krisarbetet före krisen bestod av förebyggande och förberedande aktiviteter såsom omvärldsbevakning, identifiering och att förekomma medier.Medarbetare, kunder och allmänheten informerades. Totalt publicerades tre pressmeddelanden som i huvudsak förnekar och hävdar företagets oskuld till den information som framkommit i Uppdrag granskning.Krisarbetet under krisen består av att kommunicera och vidta åtgärder. Regelverk tillsätts och omstruktureringar i företagets styrelse sker. Tre pressmeddelanden publiceras, varav ett av dem på Andra AP-fondens hemsida. Norrporten informerar om åtgärder som skall vidtas medan Andra AP- fonden ber om ursäkt, kritiserar och lovar förändring.Krisarbetet efter krisen består av att implementera de åtgärder man vidtagit och att informera allmänheten om dem. Under den här fasen finns ett stort fokus på attförmedla företagets nya ledord som handlar om måttfullhet. Man kommunicerar genom en kombination av kommunikationskanaler. Totalt publiceras tre pressmeddelanden.

The ability to predict stock returns is an ability many wish to possess, and in an accurate way as possible. For many years there has been an interest in the field of factor models explaining the returns, with the aim to increase the explanatory power. This is however a complex business since the factors and their improvement of explanatory power need to be significant. Now and then, researchers come up with new significant factors that have a positive impact on models. AQR Capital Management is no exception to this, since they in 2013 presented the factor Quality Minus Junk, earning significant risk-adjusted returns. This bachelor thesis work within mathematical statistics and industrial engineering and management, aims to investigate whether or not the commercial multi-factor model used at the public pension fund Fjärde AP-fonden will be improved by adding the factor Quality Minus Junk, in the sense of explanatory power. The method used is mainly based on multiple linear regression and three three-year time periods are studied ranging from 2010 to 2018. The results from this thesis work show that the QMJ factor provides significant increases in explanatory power for one of three time periods, the most recent period 2016$-$2018. However, since the results are inconclusive further studies are needed in order to better understand how to interpret the results and whether or not to include the QMJ factor in the model. / Förmågan att förutsäga aktiers avkastning önskar många besitta, och på ett så precist sätt som möjligt. Under många år har forskning pågått inom området för faktormodeller som förklarar avkastningar, med målet att öka modellernas förklaringsgrad. Detta är dock en komplex verksamhet eftersom faktorerna och deras förbättring av förklaringsgraden måste vara signifikanta för modellen. Då och då kommer forskare fram med nya sådana faktorer som har positiv påverkan på modeller. AQR Capital Management är inget undantag eftersom de 2013 presenterade sin faktor Quality Minus Junk som visar signifikanta riskjusterade avkastningar. Detta kandidatexamensarbete inom matematisk statistik och industriell ekonomi, ämnar att utreda huruvida den kommersiella faktormodellen som används på Fjärde AP-fonden förbättras genom tillägget av faktorn Quality Minus Junk, i förklaringsgradsmening. Metoden som används är till största delen baserad på multipel linjär regression och tre treårsperioder studeras i tidsintervallet 2010 till 2018. Resultaten från detta projekt visar på att faktorn Quality Minus Junk bidrar med signifikanta ökningar av förklaringsgraden för en av tre perioder, den senaste perioden 2016-2018. Eftersom resultaten är inkonklusiva krävs vidare studier för att bättre förstå och konkludera vad dessa resultat faktiskt innebär samt för att inkludera QMJ-faktorn i modellen eller ej.

Industrisektorn står inför omfattande omställningsutmaningar i samband med dess höga klimat- och miljöpåverkan. Trots att en omställning av fossilintensiva industrier är högst nödvändig är samhället fortfarande beroende av dem på flera sätt eftersom de bidrar till viktiga samhällsfunktioner, arbetstillfällen och produkter. Omställningar är ofta omtvistade, där framför allt klimat- och miljöfördelar ställs mot ekonomiska och sociala nackdelar. Detta har skapat en debatt om hur omställningsarbetet ska genomföras på ett rättvist sätt. Rättvis omställning är ett koncept som ska minimera de negativa effekterna som omställningar kan resultera i och samtidigt maximera de positiva effekterna. Både EU och Sverige har politiska ambitioner för att underlätta genomförandet av en rättvis omställning, exempelvis genom den gröna given, fonden för rättvis omställning och nationella styrmedel. Syftet med denna studie är att utforska hur rättvis omställning speglas i debatten kring omställningen av svensk industri. Mer specifikt kommer åsikter om de två fossilintensiva industrierna Cementa och Preemraff att undersökas genom att analysera delar av mediedebatten. För att undersöka aktörernas åsikter har kvalitativa innehållsanalyser och intervjuer genomförts. Studien visar att motståndarna till industrierna framför allt lyfter argument om den negativa klimat- och miljöpåverkan som industrierna har, medan förespråkarna främst lyfter argument kopplat till negativa ekonomiska och samhällsmässiga effekter som en omställning kan innebära. Även om åsikterna går isär kring hur omställningen av fossilintensiva industrier ska genomföras på ett rättvis sätt belyser vår studie vikten av att beakta olika perspektiv i omställningar. / Deep decarbonization of fossil-intensive industries will be necessary to keep global warming well below 2°C. However, industries play an important role considering their contribution to jobs, local society, and necessary materials. Industries multifaceted advantages and disadvantages often result in infected debates considering how a just transition should be implemented. Just transition is a concept where the negative impacts a transition could result in should be minimized and simultaneously maximize the positive effects. There are political ambitions in both the EU and Sweden to facilitate a just transition, for example through the European Green Deal, the fund for a just transition and national policy instruments. The aim of this study is to explore how a just transition is framed in parts of the media debate concerning transitions of Swedish fossil-intensive industries. More specifically the study investigates the opinions about the two fossil-intensive industries, Cementa and Preemraff. This has been made possible to investigate through qualitative content analysis and interviews. The analysis shows that opponents to the industries mainly highlight the negative climate and environmental impacts while the advocates mostly highlight social and economic concerns. Even though the opinions about how a just transition of industries should be made differs, our study illustrates the importance of implementing justice in the transition process of fossil-intensive industries.