Whether the hand you write with has any impact or says anything about you has been debated for hundreds of years. The most cited in the media today is an association between left-handedness and creativity. However, handedness has also been associated with intelligence, with a small advantage for those being right-handed, according to a systematic review. The present study compared intelligence, measured by the Wiener Matrizen Test, across groups who self-reported writing always with the right, always with the left, or sometimes with the left and sometimes with the right hand (ambidextrous), in a sample of 8,399 Swedish adults. The right-handed group had higher intelligence than both left-handed and ambidextrous groups, with an effect size for the right-left difference of 0.18 for males and 0.08 for females. Although of little consequence for any individual, such effects may have practical consequences at the group level, and should therefore be taken into account when comparing groups across demographic categories. Left-handedness is, for example, 23% more common among males than among females. / Huruvida den hand du skriver med har någon betydelse eller säger något om dig har debatterats i hundratals år. Mest citerat i media idag är en association mellan vänsterhänthet och kreativitet. Hänthet har också associerats med intelligens, med en liten fördel för högerhänta, enligt en systematisk litteraturgenomgång. Föreliggande studie jämförde intelligens, mätt med Wiener Matrizen Test, över grupper som själv-rapporterat att alltid skriva med höger, alltid med vänster, eller ibland med höger och ibland med vänster hand (ambidexter), i ett sampel med 8.399 vuxna svenskar. Gruppen med högerhänta hade högre intelligens än både vänsterhänta och ambidextra, med en effektstorlek för skillnaden mellan höger och vänster på 0,18 för mänoch 0,08 för kvinnor. Även om sådana effekter har liten betydelse för individen kan de ha praktiska konsekvenser på gruppnivå, och bör därför beaktas när man jämför grupper med olika demografiska kategorier. Vänsterhänthet är till exempel 23% vanligare bland män än bland kvinnor.

Revisorer har sedan länge kopplats till professionella bedömningar men idag visar trenden allt mer på ett arbetssätt med mer användning av formalia. Även ett behov av revisorns tjänster och konsulttjänster förekommer allt mer hos klienten. Syftet med studien är att förstå hur klienten upplever revisorns användning av formalia i arbetsprocessen gentemot klienten i form av olika formella dokument för både stora som små företag. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och abduktiv ansats då vi växlar mellan empirisk och teoretisk reflektion. Vår intervjuguide var till en början utforskande och utvecklades till att bli mer semistrukturerad. För att uppnå syftet med studien har vi genomfört elva intervjuer där vi har begränsat vårt urval till klienter som arbetar som redovisningsansvarig/chef och ekonomiansvarig/che f i södra Sverige. Eftersom revisorns tjänster erbjuds till klienten är denna studie analyserad utifrån ett klientperspektiv. Klientperspektivet hjälper oss att besvara frågor kring hur revisorer arbetar med formalia och hur dessa upplevs. Denna studie bidrar till diskussionen kring klienten som erhåller en formalia att följa, likt en förberedelselista, inför varje bokslutsmöte med revisorn. Utifrån förberedelselistan förbereder klienten dokument som efterfrågas av revisorn. Resultatet indikerar att klienter ställer sig positivt till arbetet med formalia där onödiga moment reduceras i samarbetet med revisorn och att arbetet med formalia gynnar klientens verksamhet på så sätt att verksamheten kan visa sin legitimitet gentemot sina intressenter. Vi identifierar klientens upplevelser kring revisorns användning av formalia och visar en förståelse för klientens synpunkter och värderingar vid revision. / Accountants have long been linked to professional judgements but the current situation shows an increasing trend on an approach with more use of formality. The client is in existing need of use of auditand consulting services. The study’s purpose is to contribute better understanding and analysis of how clients perceive auditors’ structural use of formalities towards them. The study is based on a qualitative survey with abductive approach as we alternate between empirical and theoretical reflection. The interviewguide has evolved to become more semi-structured. In order to achieve the purpose of the study we have completed eleven interviews which we have limited our selection to clients in southern Sweden. As the auditor’s services are offered to the client, this study is analyzed based on clients’ perspective. The clientperspective helps us to answer questions concerning how accountants are working with formalities and how these are perceived. This study contributes to discussion of clients who receives formality, similar to a preparation list, before each year-end meeting with the auditor. Based on the preparatory list, the client prepares documents requested by the auditor. It indicates that the client is in favor of working with formalities with reduced unnecessary moments under the cooperation. To work with the formalities favors the client's business so that they can prove its legitimacy to stakeholders. We are identifying client experiences of auditor’s use of formalities and presenting an understanding of client’s views and values at audit.