In my research, I conducted semi-structured interviews with the help of a qualitative method to investigate how formative assessment is applied by teachers and what the pros and cons they experience there are. The interviewed teachers have presented several different methods and strategies for how they apply formative assessment in the history subject, they have also presented the advantages and disadvantages of formative assessment in the history subject. The methods presented by the teacher include two stars and a wish in which the teacher gives students formative feedback in the form of a comment on what can be improved and two comments on what was good about the work. Another method is self-assessing in which students can judge themselves on a scale of 1-10 where 10 is that they have worked to the best of their ability. The advantages presented by several teachers are that the formative assessment helps students to advance their learning, it develops into the tool that helps students to develop the ability to reflect and analyze their own knowledge development. Some disadvantages presented are that teachers find it more difficult to work with assessment in the history subject because of the substance and it becomes harder for the teachers to motivate their students to learn compared to other subjects. Another disadvantage is that skills must be developed in the subject of history and the teachers find that it can be difficult to take on what abilities it is that should be developed and how to proceed. / I min undersökning har jag med hjälp av en kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer för att undersöka hur formativ bedömning tillämpas av lärare och vilka för och nackdelar de anser att det finns. De intervjuade lärarna har presenterat flera olika metoder och strategier för hur de tillämpar formativ bedömning i historieämnet, de har även presenterat vilka för och nackdelar formativ bedömning har i historieämnet. De metoder som lärarna presenterat är bland annat two stars and a wish i vilket läraren ger elever formativ feedback i form av en kommentar om vad som kan förbättras och två kommentarer om vad som var bra med arbetet. En annan metod är självskattning i vilket elever får bedöma sig själva på en skala 1–10 där 10 är att de har arbetat utefter sin bästa förmåga. De fördelar som presenteras bland flera lärare är att den formativa bedömningen hjälper elever att föra fram sitt lärande, det utvecklas till verktyget som hjälper elever att utveckla förmågan att reflektera och analysera över sin egen kunskapsutveckling. Några nackdelar som presenteras är att lärarna upplever att det är svårare att arbeta med bedömning i historieämnet på grund av stoffet och det blir svårare för lärare att motivera sina elever att lära sig jämfört med andra ämnen. En annan nackdel är att det måste utvecklas förmågor i historieämnet och lärarna upplever att det kan vara svårt att ta på vilka förmågor det är som ska utvecklas och hur man ska gå tillväga.

This thesis deals with the topic of formative assessment embedding. The goal of the theoretical part is to map the school assessment in general, mention its functions, types, forms and language. The purpose of this work is also to describe the process of formative assesment embeding, which is the topic of this thesis, where at first the formative assesment will be characterised and then divided into several sub-parts, which characterise suitable strategies for its embedding. Next goal is to summarize the characterstics of a lower age pupil, where the focus will be on his/her cognitive, emotional and social developement. The theoretical part is concluded by a chapter dealing with the specifics of a beggining teacher. The goal of this chapter is to describe his/her features and skills, which he she should have. All the above mentioned topics will be defined on the base of the professional literature. The methodology used in this thesis will be defined in the empirical part. The aim of the empirical part is gradual embedding of the formative assessment elements, which will be led in the 4th year of primary school, where I have been currently working as a teacher for the first year. The active teacher research, where the elements of the formative assessment are being embedded, will run for the period...

The purpose with this paper is to study the function of computer, in the teaching of One-to-One.   To get information and answers to the purpose and issues, a number of educators were interviewed. Research and literature in the field have been studied.   The questions discussed are: what strategies do teachers use and develop in their teaching and do they feel that their students reach higher results in One-to-One-teaching. The interviewed teachers have all good or very good computer experience but lack adequate teaching  methods in One-to-One.   The computer's function in the One-to-One is to be an educational tool. It replaces DVD, MP-3, pencil and paper and several other things. The study shows that communication between students and educators increases and leads to higher results. The increased communication will also ease a formative evaluation. God result in teaching requires well planned and structured lessons. You can see some shortcomings in pupils source criticism. The respondents request for a relevant education in One-to-One.   As One-to-One is a relatively new field of research, the research needs further and deeper studies. Research in the area didactics connected to an One-to-One project is an important area. It would be interesting to study how teachers use the computer from a didactic point of view.   Another field that needs to be studied is the question whether ”weak” students benefit from the One-to-One concept or not.   Do the students affects the socioeconomic background. A future research area would be: Are there differences in results based on the students' socioeconomic background, initially as well as by time, with the introduction of One-to-One. / Syftet med detta arbete är att studera vilken funktion datorn får i undervisningen inom En-till-En.   För att få information och svar till syfte och frågeställningar har ett antal pedagoger intervjuats. Forskning och litteratur inom området har studerats.   Frågeställningarna är vilka strategier som lärare använder och utvecklar i sin undervisning samt om pedagogerna upplever att deras elever når ett högre resultat inom En-till-En-undervisningen. De intervjuade pedagogerna har samtliga goda eller mycket goda datorkunskaper men saknar relevant utbildning inom En-till-En.   Datorns funktion inom En-till-En blir ett pedagogiskt redskap. Den ersätter DVD, mp-3, papper och penna och flera andra redskap. Studien visar att kommunikationen mellan elev och pedagog ökar och leder till att elever når högre resultat. Den ökade kommunikationen underlättar även en formativ bedömning. För att undervisningen skall vara givande krävs att lektionerna är grundligt planerade och har en tydlig struktur. En annan pedagogisk vinst är att även brister i elevernas källkritik upptäcks. Relevant fortbildning inom En-till-En efterfrågas.   Då En-till-En är ett relativt nytt forskningsfält pekar studien på ytterligare och djupare studier. Forskning inom området didaktik kopplat till En-till-En är ett angeläget område. Här skulle det vara intressant att se hur pedagoger använder datorn i sin didaktik.   Ett annat fält som vore angeläget att studera vidare är om svaga elever lyckas i lägre grad vid En-till-En i jämförelse med traditionell undervisning.   Ett framtida forskningsfält skulle kunna vara: Finns det skillnader i resultat som grundar sig i elevernas socioekonomiska bakgrund, såväl initialt som efter tid, vid införandet av En-till-En.

De konstnärliga högre utbildningarna med bild- och forminriktning har till övervägande del en studentsammansättning med kulturellt kapital1 hemifrån. För att hårdra betyder det att elever med litet ekonomisk, socialt eller kulturellt kapital inte söker estetiskt gymnasieprogram eller blir studenter på förberedande konstnärlig utbildning.Här ges en bild av hur villkoren ser ut på fältet och hur rekrytering till högre konstnärlig utbildning går till. Utbildningsanordnarna som intervjuas i undersökningen konstaterar den rådande sociala snedrekryteringen i Stockholm.En utbyggd användning av portfolio inom gymnasieskolan skulle kunna fungera som modell för att bryta den sociala snedrekryteringen. Portfoliomodellen ger elever och studenter utrymme att träna sig i självvärdering genom samlande och reflektion av egna alster. Att kunna värdera sig själv ger perspektiv och utvecklingsmöjligheter i förståelsen av sig själv som en del av ett större sammanhang, en helhet, en kultur. Genom de kriterier som innefattas av konstruktionen av portfolion, ges utmaning i att se nya möjligheter i sina framtida yrkes- och utbildningsval. / The education at an advanced level of Fine Arts is dominated by students with a cultural capital from their heritage2 In strong words this will mean that students with small economic, social or cultural capital won´t apply for aesthetic high schools or even become students in art schools.This degree thesis gives a picture of how the conditions look like in reality and how the recruitment to higher artistic education is conducted. The education organisers that were interviewed in the survey established that there is a prevailing social imbalance in Stockholm.A larger use of the portfolio in high-schools could stand as a model in order to break the prevailing social imbalance. The portfolio model gives each person the space, through collecting and reflection of their own material, to find and train in self evaluation. To be able to evaluate your own person it will give perspectives on his or hers development opportunities in the understanding of itself as a part of a bigger contexts, a whole, a culture. Through the criteria that are included of the structure of the portfolio, is given a challenge in seeing new possibilities in his or her future trade's - and educational choices.