Syftet med denna undersökning är att mäta och identifiera eventuella förändringar över tid, vad gäller arbetsmiljön och måluppfyllelsen, under implementeringen av Quadriceps-pedagogiken på Ekhammarskolan. Arbetsmiljö definieras i denna studie som mål vilka Quadricepspedagogiken vill uppnå. Med måluppfyllelse menas niornas meritvärden och andelen elever som når alla målen i nian. Studiens metod utgår från en kvantitativ longitudinell utvecklingsstudie genomförd som en survey-undersökning där resultaten tolkas med en ansats som lutar åt skoleffektivitetsforskning. Resultatet kvantifieras till ett antal positiva och negativa förändringar över tid. Mätningen av arbetsmiljön gjordes utifrån frågeställningar där man vill uppnå det arbetssätt som Quadricepspedagogiken förespråkar. Frågeställningarna i enkäterna gav svar som eventuellt kan indikera positiva och negativa förändringar i arbetsmiljön. Enkäterna genomfördes åren 2006-2009. Resultatet visar att av 22 frågeställningar som ställts upp i problemformuleringen upplevdes 12 som positiva förändringar, 3 som oförändrade och 7 som negativa. Det mest utmärkande var att eleverna upplevde att lektionernas startblock gav en lugnare och tystare ingång till och början på lektionen, att börja-med-uppgiften underlättade för dem att komma igång med lektionen och att koncentration under lektionerna blev bättre. Studien av måluppfyllelsen, det vill säga meritvärdena samt andelen elever som når målen, varierade kraftigt under åren 2006-2009. Variationen kan inte ha något samband med Quadricepspedagogikens införande. Det behövs ytterligare forskning för att kunna fastställa hur meritvärdena förändras över tid. Författaren föreslår i diskussionen yterliggare studier av flera skolor som infört Quadricepspedagogiken och hur deras meritvärden förändras över tid.

<p><p>Aim<p> </p><p>The aim of the study is to, from a comparative perspective, examine principals’ view of leadership in successful schools. Questions:<p> </p><ol><li>How do the principals describe their own leadership? </li><li>What subject positions do the principals take? </li></ol><p>Method<p> </p><p>Three principals were interviewed in the study. The interviews lasted for about 60 minutes. The interviews were recorded and transcribed. The interviews were analyzed according to the theories of transformative and instructional leadership and also which of the three subject positions <em>supporter, pedagogical leader and chief</em> the principals enabled.<em> </em><p> </p><p>Results<p> </p><p>The principals had not an entirely consistent approach to school leadership. Two of the principals spoke of leadership in accordance to the transformative theory with a focus on development and change. The third principal described his leadership in a manner more similar to the instructional theory with clear top-down approach and focus on school to be a safe place for students in a troubled area. All headmasters enabled in some degree all three subject positions however, they had one position each as they foremost enabled.<p> </p><p>Conclusions<p> </p><p>The headmasters’ view of leadership differs on some points which could indicate that the leadership needs to be adapted to the specific school in order to make the school and the headmaster successful. Common to all headmasters was that they had a strong commitment to the mission and students. The headmasters are taking different positions when they talk about leadership. This may be because they tend to use transformative or instructional leadership. The instructional leadership is beneficial in the beginning of the structuring of a school. In light of growing maturity in the organization, it is possible to switch to transformative leadership which gives the principal greater opportunities to work with future visions and the school's overall goals.<p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p> / <p><p>Syfte och frågeställningar<p> </p><p>Studiens syfte är ur ett komparativt perspektiv undersöka rektorers syn på ledarskap i framgångsrika skolor. Frågeställningar:<p> </p><ol><li>Hur beskriver rektorerna sitt eget ledarskap? </li><li>Vilka subjektspositioner intar rektorerna? </li></ol><p>Metod<p> </p><p>Tre rektorer intervjuades i studien. Intervjuerna pågick under ca 60 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna analyserades enligt teorierna om transformativt och instruerande ledarskap samt vilka av de tre subjektspositionerna <em>supporter, pedagogisk ledare och chef</em> rektorerna intog.<p> </p><p>Resultat<p> </p><p>Rektorerna har inte en helt samstämmig syn på skolledarskap. Två av rektorerna talade om ledarskapet i enlighet med den transformativa teorin med fokus på utveckling och förändring. Den tredje rektorn beskrev sitt ledarskap på ett sätt som mer liknar den instruerande teorin med tydlig toppstyrning och fokus på att skolan ska vara en trygg plats för elever i ett oroligt område. Samtliga rektorer aktiverade i någon grad alla tre subjektspositioner dock hade de varsin position som de främst aktiverade.<p> </p><p>Slutsats<p> </p><p>Rektorernas syn på ledarskap skiljer sig på en del punkter vilket skulle kunna tyda på att ledarskapet behöver passa för den specifika skolan för att skolan och rektorn ska kunna bli framgångsrika. Gemensamt för rektorerna var att de hade ett starkt engagemang för uppdraget och eleverna. Rektorerna tar olika positioner när de talar om ledarskap. Detta kan bero på om de tenderar att leda transformativt eller instruerande. Det instruerande ledarskapet är fördelaktigt i början av struktureringen av en skola. I takt med ökande mognad inom organisationen finns det möjlighet att växla till transformativt ledarskap vilket ger rektorn större möjligheter att arbeta med framtidsvisioner och skolans övergripande mål.<p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ”Framgångsrika skolor” har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ”Framgångsrika skolor” och ”En skola för alla” kan tolkas olika. Diskursen till ”En skola för alla” är olik diskursen till ”Framgångsrika skolor”. Beroende på vilken diskurs som är överordnad syns resultatet av diskursen i realiseringsarenan, vilken är lärarnas praktiska arbete. I formuleringsarenan, vilka består av styrdokument, beskrivs hur lärarnas arbete i realiseringsarenan skall gå till. Min metod är kvalitativ, jag är ute efter att förstå inte efter att förklara. Mitt tillvägagångssätt är att tolka tio skolors hemsidor i tre storstadskommuner. Urvalet består av fem fristående skolor och fem kommunala skolor. För att uppnå syftet har i analysen formuleringsarenan vad gäller skolans uppdrag ställts gentemot vad som uttrycks i skolornas hemsidor. Mina resultat visar att skolorna ej är likvärdiga samt att marknadsdiskursen är överordnad demokratidiskursen i realiseringsarenan. Således finns en diskrepans mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan vid studierna av skolornas hemsidor.

Aim  The aim of the study is to, from a comparative perspective, examine principals’ view of leadership in successful schools. Questions:  How do the principals describe their own leadership? What subject positions do the principals take? Method  Three principals were interviewed in the study. The interviews lasted for about 60 minutes. The interviews were recorded and transcribed. The interviews were analyzed according to the theories of transformative and instructional leadership and also which of the three subject positions supporter, pedagogical leader and chief the principals enabled.   Results  The principals had not an entirely consistent approach to school leadership. Two of the principals spoke of leadership in accordance to the transformative theory with a focus on development and change. The third principal described his leadership in a manner more similar to the instructional theory with clear top-down approach and focus on school to be a safe place for students in a troubled area. All headmasters enabled in some degree all three subject positions however, they had one position each as they foremost enabled.  Conclusions  The headmasters’ view of leadership differs on some points which could indicate that the leadership needs to be adapted to the specific school in order to make the school and the headmaster successful. Common to all headmasters was that they had a strong commitment to the mission and students. The headmasters are taking different positions when they talk about leadership. This may be because they tend to use transformative or instructional leadership. The instructional leadership is beneficial in the beginning of the structuring of a school. In light of growing maturity in the organization, it is possible to switch to transformative leadership which gives the principal greater opportunities to work with future visions and the school's overall goals. / Syfte och frågeställningar  Studiens syfte är ur ett komparativt perspektiv undersöka rektorers syn på ledarskap i framgångsrika skolor. Frågeställningar:  Hur beskriver rektorerna sitt eget ledarskap? Vilka subjektspositioner intar rektorerna? Metod  Tre rektorer intervjuades i studien. Intervjuerna pågick under ca 60 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna analyserades enligt teorierna om transformativt och instruerande ledarskap samt vilka av de tre subjektspositionerna supporter, pedagogisk ledare och chef rektorerna intog.  Resultat  Rektorerna har inte en helt samstämmig syn på skolledarskap. Två av rektorerna talade om ledarskapet i enlighet med den transformativa teorin med fokus på utveckling och förändring. Den tredje rektorn beskrev sitt ledarskap på ett sätt som mer liknar den instruerande teorin med tydlig toppstyrning och fokus på att skolan ska vara en trygg plats för elever i ett oroligt område. Samtliga rektorer aktiverade i någon grad alla tre subjektspositioner dock hade de varsin position som de främst aktiverade.  Slutsats  Rektorernas syn på ledarskap skiljer sig på en del punkter vilket skulle kunna tyda på att ledarskapet behöver passa för den specifika skolan för att skolan och rektorn ska kunna bli framgångsrika. Gemensamt för rektorerna var att de hade ett starkt engagemang för uppdraget och eleverna. Rektorerna tar olika positioner när de talar om ledarskap. Detta kan bero på om de tenderar att leda transformativt eller instruerande. Det instruerande ledarskapet är fördelaktigt i början av struktureringen av en skola. I takt med ökande mognad inom organisationen finns det möjlighet att växla till transformativt ledarskap vilket ger rektorn större möjligheter att arbeta med framtidsvisioner och skolans övergripande mål.