Deltagande skrivande handlar om ett formellt eller informellt skrivande för att delta som medborgare i samhället genom att exempelvis skriva en insändare eller ett sms. Deltagande skrivande skapar möjlighet för samhällsmedborgare att göra sin röst hörd. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur lärare och elever tänker om och resonerar kring ett deltagande skrivande. Vi undersöker hur lärare och elever i årskurs 6 identifierar ett deltagande skrivande och vilka texter som de anser representerar ett deltagande skrivande. Det teoretiska ramverk som studien tar sin utgångspunkt i är Luke & Freebodys repertoarmodell, en modell för läsning och skrivning. Datamaterialet består av fem fokusgruppsintervjuer med elever och två semistrukturerade intervjuer med lärare. Studiens resultat visar att lärarna anser att många texter som elever i årskurs 6 skriver i skolan representerar ett deltagande skrivande. Däremot anser eleverna i årskurs 6 att ett deltagande skrivande är något de gör via informella texter på fritiden.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare som undervisar i olika förskoleverksamheter beskriver att de främjar barns läs och skrivfärdigheter. Samtliga moment i studien tar sin utgångspunkt i Lukes & Freebodys repertoarmodell (1999) vilken delar praktikers stödjande arbete i fyra olika kategorier. Den insamlade empirin består av fem olika förskollärares utsagor vid intervju kring deras arbete med läs och skrivarbete. Resultatet visar att man i stora drag arbetar på liknande sätt när det kommer till att utmana barn inom de tre första kategorierna i modellen, där man arbetar för att barn ska få möjlighet att knäcka koden för skrift och läsning, när det kommer till att utmana barn i eget textskapande och i att själva bruka texter på olika sätt. Däremot skiljer sig utsagorna kring den sista kategorin som innefattar att arbeta med att låta barn kritiskt granska texter.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka sociala undervisningspraktiker utifrån Luke och Freebodys resursmodell som kan identifieras i lärares svenskundervisning i årskurs 1, och i vilken utsträckning elever ges möjlighet att röra sig i dessa genom balanserad undervisning. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärares undervisning innefattar samtliga sociala undervisningspraktiker och att elever ges rika tillfällen att utveckla literacyförmågor i dessa. Dock finns möjlighet att utveckla undervisningen för att stötta elever i att kritiskt utforska digitala multimodala texttyper och även för hur de kan läsas. Slutsatsen är att undervisning kan ge elever rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl talat som skrivet språk i olika texttyper men att digital multimodal textanvändning och för hur den kan avkodas bör ges mer plats.