Syftet med studien var att undersöka pensionärers upplevelse av körsång för att belysa vikten av fritidssysselsättning för våra äldre. Datainsamlingen bestod av 7 intervjuer med pensionerade människor som aktivt deltog i körsång. Inga kriterier på hur länge de varit pensionerade eller hur länge de sjungit i kör ställdes. Intervjuerna analyserades sedan med tematisk analys. Analysen alstrade fem teman: En stor del av livet som beskriver hur aktiviteten påverkar deltagarnas övriga liv, Tillsammans som behandlar de olika sociala aspekter körsång medför, Subjektivt välmående redogör för de olika hälsofrämjande fördelar körsången kan ha, Att sjunga för andras skull som beskriver hur deltagarna finner glädje i att sprida sången, samt Att bidra till en bättre kör som behandlar olika åsikter om sångkunskap, lämplighet och motivationen att uppträda. Resultatet visade att körsång var gynnsamt för de äldre som deltog i studien. De gynnades främst socialt, fysiskt och psykiskt. Det framkom även att körens prestationer var viktig och att kören utgjorde en stor del i mångas liv.

<p>Denna studies syfte är att undersöka hur tidigare erfarenheter av och inställningar till datorspel förhåller sig till varandra. I studien har fyra lärare och sex elever i årskurs tre intervjuats. Vi har i studien dragit slutsatsen att lärarna inte har tillräckliga kunskaper om kring datorspel dock har studien visat att lärarna var positiva till användning av datorspel i skolan, även om de själva inte använde sig av det i någon större skala. Dessutom önskade de öka sin kompetens kring datorspel genom utbildning. Eleverna var kluvna till idén att få använda sig av datorspel i undervisningen, eftersom de hade svårt att se nyttan med det, förutom själva underhållningsfaktorn.</p>

Denna studies syfte är att undersöka hur tidigare erfarenheter av och inställningar till datorspel förhåller sig till varandra. I studien har fyra lärare och sex elever i årskurs tre intervjuats. Vi har i studien dragit slutsatsen att lärarna inte har tillräckliga kunskaper om kring datorspel dock har studien visat att lärarna var positiva till användning av datorspel i skolan, även om de själva inte använde sig av det i någon större skala. Dessutom önskade de öka sin kompetens kring datorspel genom utbildning. Eleverna var kluvna till idén att få använda sig av datorspel i undervisningen, eftersom de hade svårt att se nyttan med det, förutom själva underhållningsfaktorn.

Sammanfattning Tidigare studier tyder på positiva reaktioner hos olika typer av sociala integrationsprojekt med sociokulturella och sportliga teman, både nationellt och internationellt (Lindencrona, Ekblad &amp; Blight, 2005). Denna uppsats är en kvalitativ studie som bygger på fem intervjuer med sex olika fotbollsintresserade ungdomar som har deltagit i nattfotboll, som det kallas i Sverige. Syftet med arbetet är att undersöka nattfotbollens betydelse för integration och gemenskap hos ungdomar i det svenska samhället. Eftersom undersökningen fokuserar på studiedeltagares upplevelser har analysens begrepp och teorier valts utifrån respondenternas berättelser. Studien försöker ge svar på frågor om nattfotbollsprocessen kan utvecklas, och i så fall hur, i syfte att den ska bli mer attraktiv för en större grupp av individer över en längre tid. Dessutom försöker uppsatsen visa nattfotbollens betydelse för ungdomar med olika kulturell bakgrund i Sverige, samt hur sambandet mellan nattfotbollen och den sociala integrationen ser ut.   Studiedeltagarnas upplevelser av nattfotbollen visar behovet av olika sociala interventioner inriktade på ungdomar och eventuellt deras närstående. Dessa åtgärder, som genom olika idrottsaktiviteter kan underlätta integrationsprocessen hos en större grupp av individer med olika kulturell bakgrund, stämmer även med tidigare forskning. Undersökningsresultat belyser också nattfotbollen som en attraktiv och bekväm miljö, vilken uppfattas att ha avgörande inflytande på integration och gemenskap hos ungdomar i Sverige. Dessutom framgår av resultatet att nattfotbollen erbjuder reella möjligheter för ungdomar till att bygga nätverk och skapa kamratskap utanför hemmiljön. Detta kan i viss mån motverka segregation och utanförskap på grund av kulturella eller socioekonomiska kriterier, något som ligger i linje med andra relevanta studier om social integration och gemenskap. / Abstract Previous studies suggest positive reactions in various types of social integration projects with socio-cultural and sporting themes, both nationally and internationally (Lindencrona, Ekblad &amp; Blight, 2005). This essay is a qualitative study based on five interviews with six different football-interested youth who have participated in night football, as it is called in Sweden. The purpose of this work is to investigate the importance of night football for integration and community among young people in Swedish society. As the study focuses on participants' experiences, the analysis uses concepts and theories that can better match the respondents' stories. The study aims to answer questions about whether the night football process can be developed, and if so how, in order to make it more attractive to a larger group of individuals over a longer period of time. In addition, the study tries to show the importance of night football for young people with different cultural backgrounds in Sweden, as well as how the correlation between night football and social integration looks like.           Study participants' experiences of night football show the need of diverse social interventions aimed at youth and possibly their relatives. These measures, which through various sports activities can facilitate the integration process of a larger group of individuals with different cultural backgrounds, are also consistent with previous research. Survey results also highlight night football as an attractive and comfortable environment, which is perceived to have a significant influence on integration and community among young people in Sweden. In addition, the results show that night football offers real opportunities for young people to build networks and create friendships outside home environment. This can to some extent counteract segregation and exclusion due to cultural or socio-economic criteria, which is in line with other relevant studies on social inclusion and community.