Zugl.: Berlin, Techn. Universiẗat, Diss., 2000.

Made available in DSpace on 2018-08-01T23:31:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_12306_ROSE MARY FRAGA PEREIRA TESE FINAL.pdf: 1656517 bytes, checksum: 1a891befb8c918112a83fe42b27c6093 (MD5) Previous issue date: 2018-01-29 / Objetiva-se analisar os conhecimentos e as concepções de professores sobre o processo de alfabetização da criança com Deficiência Intelectual (DI). A abordagem histórico-cultural constitui a base teórica do estudo, tendo Vigotski e colaboradores como principais interlocutores. As discussões referentes ao processo de alfabetização como uma atividade histórico-cultural, que se fundamenta nos processos mentais superiores, traçados pelos referidos autores e colaboradores, delineiam o caminho percorrido na pesquisa. Trata-se de estudo de natureza qualitativa do tipo exploratório. As entrevistas semiestruturadas e a análise de documentos representam ferramentas metodológicas importantes para a produção de dados. Dez escolas de Ensino Fundamental e dois Centros Municipais de Educação Infantil de Vitória/ES integram a pesquisa exploratória, tendo como participantes quinze docentes de Ensino Regular que atuam com crianças com DI no primeiro ano do Ensino Fundamental. A organização de dados em eixos temáticos possibilita sua apreciação e análise à luz do referencial teórico e da literatura atualizada sobre o assunto. Para tanto, há quatro eixos temáticos, a saber: conhecimentos de professoras alfabetizadoras de crianças de Ensino Fundamental de primeiro ano; concepções das professoras alfabetizadoras de alunos de primeiro ano; práticas pedagógicas das professoras alfabetizadoras: uma análise do processo de alfabetização na sala de aula regular; processo de alfabetização da criança público-alvo da educação especial: o que dizem as professoras alfabetizadoras. Há destaque para a categoria formação, que perpassa e problematiza com mais profundidade os quatro eixos temáticos. Os resultados produzidos evidenciam, em relação aos conhecimentos, que a maioria das professoras participantes da pesquisa demonstram distanciamento dos estudos teóricos da época em que fizeram a graduação, privilegiando os conhecimentos práticos referentes à alfabetização. Em relação às suas concepções, conclui-se que muitas delas têm dificuldades para avaliar se um método ou uma metodologia é adequado ou adequada ao propósito da alfabetização de seus alunos ou não. Por isso, parecem preferir seguir muitos métodos ou muitas metodologias, pois ficam inseguras quanto ao conhecimento sobre eles ou elas; consequentemente, suas concepções, a respeito dos processos de alfabetização de alunos com Deficiência Intelectual e dos demais com ou sem deficiência, acabam sendo fragilizadas e pouco consistentes, reverberando em suas práticas pedagógicas. A pesquisa indica ainda que muitas das professoras participantes se apoiam em várias teorias para a organização do processo de alfabetização, evidenciando, assim, pouco aprofundamento na apropriação do conhecimento, como também pouco direcionamento da intencionalidade e sistematização de sua mediação pedagógica para esse alunado e para os outros alunos. Ademais, os dados também mostram que o Município tem investido em formação para essas profissionais, todavia ainda parece incipiente essa formação ou necessita ser revista para atender as demandas da ação pedagógica, com vistas à garantia dos processos de alfabetização, principalmente, junto aos alunos público-alvo da educação especial com Deficiência Intelectual.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Denna studie undersökte frågan om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet som utövades på fritiden och andraspråksinlärning med fokus på andraspråkstalares fundamentsanvändning. Fundament är ett språkligt led innan det finita verbet. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har positiva effekter på språkinlärning. Denna forskning har främst gjorts i kontrollerade experiment. Den aktuella studien syftade därför till att undersöka om det även fanns ett samband utanför en experimentell studie, närmare bestämt på fritiden. I undersökningen deltog 49 andraspråkstalare och deras svar i en ifylld enkät samt kompletterande intervju utgjorde studiens undersökningsmaterial. I intervjun eliciterades fritt tal med hjälp av tre frågor. Informanternas fundamentsanvändning studerades kvantitativt genom två beroendevariabler: ord per fundament och andel utbyggda fundament. Variationen i dessa variabler analyserades som en funktion av fem oberoende variabler: deltagarnas idrottsvanor (i antal dagar per vecka och intensitetsnivå), mors utbildningsbakgrund, vistelsetiden i Sverige, samt graden av användning av det svenska språket på fritiden. Resultatet visade att en högre frekvens av fysisk aktivitet (i gånger per vecka) korrelerade signifikant med en av de beroende variablerna (andel utbyggda fundament). Detta antyder att sambandet mellan fysisk aktivitet och språkinlärning även kan påvisas utanför en experimentell studie och att det kan gälla grammatiken. Regeringen vill utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa och den här studiens resultat skulle i framtiden kunna bidra till en rekommendation för en särskild satsning på idrottsaktiviter även utanför skolan för exempelvis nyanlända.

Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2008.

Made available in DSpace on 2016-08-29T11:12:06Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_8443_Apropriação do conceito de divisão por alunos dos anos iniciais do ensino fundamental.pdf: 2779827 bytes, checksum: 12c4853fd165c4b6d13bc8c873c317ae (MD5) Previous issue date: 2014-07-25 / Este trabalho de mestrado, com foco em educação matemática, vincula-se ao Programa de Pós-Graduação em Educação do Centro de Educação da Universidade Federal do Espírito Santo. Nosso estudo ocorreu em 2013, em uma escola pública do município de Vitória, ES. Nossa pesquisa de cunho qualitativo investiga as estratégias e ideias de divisão dos alunos de uma 3ª série/4º ano do Ensino Fundamental. Ademais, conduzimos um experimento de ensino em sala de aula com atividades que exploravam o conceito da operação de divisão. Respondemos os seguintes questionamentos: Que estratégias e ideias de divisão os alunos de uma 3ª série/4º ano do Ensino Fundamental exibem antes de um experimento de ensino formal e quais evidenciam após esse experimento? Os estudos de Gómez Chacón, Fiorentini e Lorenzato, Polya, Santos, Santos-Wagner, Selva, Serrazina e Vigotsky, dentre outros, ofereceram aportes teóricos para este trabalho. Os dados foram coletados através de aulas observadas, atividades resolvidas pelos alunos e aulas ministradas pela professora pesquisadora. Os procedimentos de análise ocorreram à luz dos autores citados. Os alunos foram estimulados a estabelecer relações, conjecturar e argumentar sobre suas conclusões durante a realização das atividades de ensino. A experiência com essas atividades contribuiu para uma mudança de atitude nos alunos, tornando-os mais reflexivos e participativos nas aulas de matemática. Além disso, acreditamos que aconteceram mudanças nas concepções de divisão e nas estratégias de ensino tanto da professora da turma pesquisada quanto da professora pesquisadora. Percebemos o desenvolvimento de autonomia dos alunos ao buscarem novas aprendizagens matemáticas e estratégias para resolver e elaborar problemas. Esperamos que este trabalho inspire outros professores a desenvolver práticas pedagógicas que priorizem a construção do conceito de divisão e a valorização das estratégias. Sonhamos também que professores sejam estimulados por esta pesquisa a considerar peculiaridades, particularidades e habilidades de todos os envolvidos no processo de ensino e aprendizagem matemática.

Vindkraftsindustrin är en starkt växande marknad både Sverige och övriga världen och utbyggnaden ökar hela tiden. Detta ger inte bara arbete åt de företag som tillverkar själva vind-kraftverken utan även för företag inom anläggningsbranschen. Skanska väg och anläggning i Växjö har fått en offertförfrågan på uppförande av vägar och fundament för ett vindkraftverk i Karryd. I detta arbete har vi utrett metoder och kostnader för projektet i Karryd. Vi har även undersökt vilka olika typer av fundament som idag används vid uppförandet av vindkraftverk. Grunden till detta arbete är att Skanska mer exakt ska kunna uppskatta kostnader för anläggning av vindkraftverk men också få en inblick i vilka fundamentstyper som finns. Vårt resultat är en kalkyl och en tidplan som vi hoppas Skanska ska kunna ha nytta av vid kommande vindkraftprojekt.

Syftet med denna uppsats är att jämföra fundament i skriftlig andraspråks- och förstaspråksproduktion. Åtta texter skrivna av elever i årskurs två på gymnasiet utgör undersökningsmaterial. Fyra av eleverna läser kursen svenska som andraspråk B, och fyra av eleverna läser kursen svenska B. Andraspråkseleverna har bott i Sverige och använt det svenska språket från fyra år till hela livet. I elevtexterna analyseras andelen subjektsfundament kvantitativt i förhållande till andelen övriga fundament. Därefter görs en kvalitativ analys av variationen i subjektsfundamenten och av hur svenska konstruktioner för informationsstrukturering i fundamentfältet används. Resultatet visar små skillnader mellan fundamenten i andraspråks- och förstaspråksproduktion. I andraspråkmaterialet är den procentuella andelen subjektsfundament något mindre än i förstaspråksmaterialet. I de övriga fundamenten placeras, i båda jämförelsegrupperna, i första hand adverbiella led, men i fundamenten i andraspråksmaterialet finns en mindre andel adverbiella bisatser och även en högre andel objekt. Pronomensubjekt utgör i både andraspråks- och förstaspråkstexterna den högsta andelen subjektsfundament. Nominalfrassubjekt i fundamentfälten är dock mindre vanligt i andraspråkstexterna än i förstaspråkstexterna. Den informationsstrukturerande konstruktionen med formellt subjekt används sparsamt i de båda jämförelsegrupperna, dock något mindre i andraspråkstexterna. Extrapositionering används i informationsstrukturerande syfte på olika vis i andraspråks- och förstaspråkstexterna, och så-inskott efter fundamenterade bisatser används i högre grad i förstaspråksmaterialet.

<p> </p><p>Vindkraftsindustrin är en starkt växande marknad både Sverige och övriga världen och utbyggnaden ökar hela tiden. Detta ger inte bara arbete åt de företag som tillverkar själva vind-kraftverken utan även för företag inom anläggningsbranschen.</p><p>Skanska väg och anläggning i Växjö har fått en offertförfrågan på uppförande av vägar och fundament för ett vindkraftverk i Karryd. I detta arbete har vi utrett metoder och kostnader för projektet i Karryd. Vi har även undersökt vilka olika typer av fundament som idag används vid uppförandet av vindkraftverk.</p><p>Grunden till detta arbete är att Skanska mer exakt ska kunna uppskatta kostnader för anläggning av vindkraftverk men också få en inblick i vilka fundamentstyper som finns. Vårt resultat är en kalkyl och en tidplan som vi hoppas Skanska ska kunna ha nytta av vid kommande vindkraftprojekt.</p>

Zugl.: Duisburg, Essen, Universiẗat, Diss., 2008.