• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Konsten att vara (o)normal : En fenomenologisk studie om att växa upp med Asperger syndrom / The art of being (ab)normal : A phenomenological study about growing up with Asperger syndrome

Normark, Moa January 2019 (has links)
The main purpose of this thesis is to define the essential in how four persons with Asperger syndrome remember their childhood. As part of this purpose, the essay also refers to evince how these persons mobilise a collective memory and a historic consciousness. The purpose realises through a phenomenological approach and a qualitative content analysis of four autobiographies, written by persons diagnosed with Asperger syndrome. Four comprehensive terms are compiled to summarize the essentials of the authors’ childhood memories. The first term is Alternative perception and shows the authors had an unusual strong perception. The second term, Own time, shows the authors had an essential need to be alone. The third term Alienation, evince that the authors experienced different kinds of alienations during their childhood. Term four is called Incomprehension and shows how the authors´ childhood have been incused of a great incomprehension, for instance in relation to themselves and in social interactions. Considering the author’s memories as use of history, it is also made clear these memories create a general pattern of experiences that turns into a collective memory. This collective memory creates a foundation for persons diagnosed likewise, offering meaningful contexts to recognize and formulate their identities. The essay’s overall analysis also establishes how difficult the boundary can be to discern, of when something generalized merges into something specific, and how invisible and intangible Asperger syndrome seems to be for the environment.
2

Rektorers perspektiv på inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans fritidshem

Matilda, Steijner, Steijner, Matilda January 2019 (has links)
I Sverige strävar vi sedan ett tag tillbaka efter en skola för alla. Vad en skola för alla betyder är tolkningsbart och vad det innebär i praktiken beror på vem som tolkar. Det kanske mest diskuterade inom debatten är grundsärskoleelevernas plats i den svenska skolan. Ska elever med intellektuell funktionsvariant gå i en egen skola som är anpassad efter deras behov eller ska den reguljära grundskolan anpassas efter grundsärskoleeleverna? Ett problem som uppkommer när alla elever ska gå i samma skola är de olika läroplanerna eleverna läser efter. Fritidshemmet, som helt tycks saknas i debatten, verkar dock ha en unik inkluderingsmöjlighet eftersom problemet med de olika läroplanerna inte existerar inom fritidsverksamheten. Syftet med studien är därför att skapa förståelse för hur rektorer på skolor i en svensk kommun ser på inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans fritidshem. Detta gör jag med Moscovicis teori om sociala representationer som utgångspunkt. Jag har även använt mig av delaktighetsmodellen och begreppen inkludering samt integrering. Själva studien har utförts i en kommun i Sverige där jag samtalat med fyra olika rektorer i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att rektorerna har olika föreställningar av vad inkludering innebär vilket tyder på ett behov av en definition av begreppet. En av rektorerna verkar inte anse att just fritidshemmet är det ultimata forumet för inkludering samtidigt som en annan menade att just fritidshemmet ger möjligheter till delaktighet som inte återfinns i skolan. De förutsättningar som rektorerna menade krävs för ett inkluderingsarbete är samsyn, organisation, gemensam kultur, rätt personal, ekonomiska resurser samt erfarenhet och kunskap hos rektorn. Vilken erfarenhet och kunskap som gör en rektor mest lämpad att driva en inkluderande verksamhet visade det sig finnas skilda åsikter kring. Även i frågan om syftet med inkluderingsarbetet verkade rektorernas föreställningar skiljas åt där delaktigheten som mål i sig själv lyftes men också andra nyttoaspekter.

Page generated in 0.0712 seconds