Syftet med studien var att undersöka hur fysikläraren upplever betydelsen av genus givet läroplan och sitt ämne utifrån ett genusperspektiv på ämnet fysik, sin undervisning och reflektioner kring läromedel. Ett teoretiskt ramverk presenteras som inkluderar genusteorier, fysikämnet och fysikundervisningen. Fem fysiklärare som undervisar på gymnasiet intervjuades. Resultaten sammanställdes enligt en fenomenografisk analys. De fem lärarna var alla medvetna om kopplingen mellan genus och fysik ur ett ämnes- och undervisningsperspektiv. Lärarna konstaterade att genus ligger lite dolt under ytan i fysikundervisningen men att de försöker lyfta det. Nuvarande lärobok ifrågasattes från både genus- och undervisningsperspektiv. Diskussionen kring fysikämnets innehåll och hur undervisningen ska bedrivas, både ur ett genus- och lärandeperspektiv, resulterade i två skilda uppfattningar hos de intervjuade, huruvida det handlar om justeringar eller om det krävs ett nytänk kring undervisning och ämne. Det lär med stor sannolikhet pågå under lång tid framöver.

<p>The aim with this essay is to find out what the expected changes in the subject physics will lead to for teachers and their pupils in “gymnasiet”. The new fields we have chosen to focus on are electronic structure of condensed matter, nanotechnology and material physics. By studying earlier used curricula and textbooks, we illustrate what teachers may have come into contact with in their teaching careers. The main focus lies on what teachers claim to know about the fields mentioned above and if there is a need for further education. Our results indicate that teachers in general feel insecure about their knowledge of these fields and that further education is desirable. The studied group of teachers also have wishes on how to form possible further education.</p> / <p>Syftet med arbetet är att undersöka vad de väntade förändringarna av fysikämnet kommer att innebära för fysiklärare och elever i den svenska gymnasieskolan. De nya områden vi har valt att fokusera på är den kondenserade materiens elektronstruktur, nanoteknologi samt materialfysik. Genom studier av äldre kursplaner och läroböcker ger vi en bild av vad lärarna kan ha stött på tidigare i deras fysikundervisning. Tyngdpunkten ligger i vad lärarna anser sig kunna inom de ovan nämnda områdena samt om det föreligger något fortbildningsbehov. Våra resultat tyder på att lärarna i allmänhet känner en stor osäkerhet inför dessa nya områden och att fortbildning är önskvärt. De lämnar även önskemål om utformning av en eventuell fortbildning.</p>

The aim with this essay is to find out what the expected changes in the subject physics will lead to for teachers and their pupils in “gymnasiet”. The new fields we have chosen to focus on are electronic structure of condensed matter, nanotechnology and material physics. By studying earlier used curricula and textbooks, we illustrate what teachers may have come into contact with in their teaching careers. The main focus lies on what teachers claim to know about the fields mentioned above and if there is a need for further education. Our results indicate that teachers in general feel insecure about their knowledge of these fields and that further education is desirable. The studied group of teachers also have wishes on how to form possible further education. / Syftet med arbetet är att undersöka vad de väntade förändringarna av fysikämnet kommer att innebära för fysiklärare och elever i den svenska gymnasieskolan. De nya områden vi har valt att fokusera på är den kondenserade materiens elektronstruktur, nanoteknologi samt materialfysik. Genom studier av äldre kursplaner och läroböcker ger vi en bild av vad lärarna kan ha stött på tidigare i deras fysikundervisning. Tyngdpunkten ligger i vad lärarna anser sig kunna inom de ovan nämnda områdena samt om det föreligger något fortbildningsbehov. Våra resultat tyder på att lärarna i allmänhet känner en stor osäkerhet inför dessa nya områden och att fortbildning är önskvärt. De lämnar även önskemål om utformning av en eventuell fortbildning.

Fysik är ett av de ämnena som är integrerade i naturorienterande ämnen (NO) i grundskolan och ett av förutsättningsämnena för studier av ingenjörsvetenskap, teknisk, medicinska och andra tillämpade vetenskapskurser vid universitetet. Trots ämnets inneboende relevans för det dagliga livet och de många lärarutbildningar som erbjuds för att undervisa i ämnet, är elevernas prestationer i fysik fortfarande ett av många skolors bekymmer. Syftet med denna studie är att undersöka elevers utmaningar i att lära sig fysik i både fristående och kommunala grundskolor i en mellanstor svensk stad. Som grund för detta arbete har jag använt mig av en enkätundersökning där enkäten delades ut till elever i årskurserna 8 och 9 samt fysiklärare. Två åttonde klasser och tre nionde klasser samt sex fysiklärare deltog i undersökningen. Totalt var det 70 elever som deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av elever har en positiv inställning till ämnet fysik. Studien rekommenderar en elevaktiv undervisning där förutom att lyssna är elever involverad att göra något (Bonwell &amp; Eison, 1991). Det skulle vara intressant att undersöka vad gymnasieelever har för sina tankar samt att överväga en undersökning i andra ämne i NO område för jämförelsesyfte.

Syftet med föreliggande studie är att nå en fördjupad förståelse om undervisningsprocessen isamband med laborationer i fysikämnet. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuerav fysiklärare på grundskolans senare år. Intervjuerna analyserades utifrån en fenomenografiskstruktur. Resultatet visade att de deltagande lärarna ansåg att ett visst antal faktorer var betydelsefullaför att en laboration skulle kunna anses som fungerande. I planeringsprocessen ansågs faktorer somlaborationsutrustning, elevgrupp, laborationens syfte, samt att bygga upp en laboration som utmanarelevernas tankeverksamhet vara av stor betydelse för lärarnas upplägg. För att en laboration skulleanses fungerande var en betydelsefull faktor att laborationen skulle kunna genomföras av alla eleveroberoende nivå. Det framkom även att det fanns ett antal aspekter kopplade till en misslyckadlaboration. En sådan aspekt som togs upp var otydlighet. Resultaten visade även att de deltagandelärarna hade delade meningar gällande öppna och slutna laborationer. Slutligen visade det sig attefterarbetet i många fall kännetecknades av någon form av gemensam diskussion i slutet av lektioneneller senast lektionen efter. Vid många av undervisningstillfällena kunde lärarna också bli bättre påatt ta in skriftlig utvärdering av eleverna

Det viktigaste verktyget i samhällets kommunikation är språket. Som lärare har vi en stor utmaning med att ge eleverna tillgång till kunskapsspråket (det akademiska språket) och att skapa förutsättningar som gör att eleven lyckas i sitt lärande. Eleverna har olika språknivå och olika förståelse när det gäller skolsystemet och skolans integrationsmetoder. Skolan har en stor utmaning med nyanlända elever som har olika bakgrund, behov och kompetens. För att förmedla kunskapen till eleven behöver man en djup förståelse av elevens tänkande, bra relationer och lämpliga kommunikationsmetoder. Syftet med studien är att visa hur både ämneslärare och studiehandledare kan underlätta nyanlända elevernas lärande i fysikämnet. Vilka möjligheter finns att använda elevens tidigare kunskap och kompetens för att hjälpa dem att uppnå målet? Resultaten visar att det inte bara är språket som är ett hinder utan att anpassning, lärarens arbetssätt, material, bedömningsmetoder och undervisningsmetoder har betydelse.