Bakgrund: Med denna studie önskar vi få en inblick i hur pedagoger i ett så tidigt stadie som möjligt kan upptäcka barn som blir utsatta för fysisk- eller psykisk misshandel eller försummelse. Forskning har visat att barnmisshandel och försummelse är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Detta är svårt att upptäcka hos barn i förskoleåldern då dessa barn sällan själva berättar om händelserna. Barnen som utsätts för omsorgssvikt tvingas leva med dessa svåra minnen resten av livet. Studier genomförda i bland annat svenska förskolor har visat att pedagoger anser att socialtjänstens riktlinjer gällande anmälningsplikten bör vara tydligare då denna otydlighet leder till färre anmälningar. Vi har därför även undersökt hur pedagoger tolkar anmälningsskyldigheten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ofta pedagoger, under sin verksamhetstid, har upplevt att barn blivit utsatta för fysisk- och psykisk misshandel eller försummelse. Vi vill även undersöka vilka signaler pedagoger i förskolan har upptäcktäckt som skulle kunna vara tecken på att barn blivit utsatta för fysisk- och psykisk misshandel eller försummelse. Slutligen vill vi undersöka hur pedagoger förhåller sig till anmälningsplikten.Metod: Metoden i undersökningen är kvantitativ och en enkät har använts vid insamlingen. Vi har även gjort en kvalitativ analys av de öppna frågorna i enkäten. I undersökningen deltog 60 stycken verksamma pedagoger inom förskolan.Resultat: Forskning visar att fysisk- och psykisk misshandel samt försummelse mot barn fortfarande är relativt vanligt förekommande i Sverige. Detta trots lagen mot barnaga, som trädde i kraft 1979, och trots barnkonventionen om barns rättigheter. I vårt resultat kan vi utläsa vilka signaler i barns beteende som pedagoger upplever kan tyda på att de far illa i sin närmiljö. Utefter resultatet i vår studie är fysiska tecken så som blåmärken och sår på kroppen de näst mest förekommande tecknen på att barn far illa. Ovårdad klädsel och dålig hygien däremot, är de mest förekommande tecknen på omsorgssvikt. Det framkommer även i vår studie att de flesta pedagogerna är väl insatta i anmälningsplikten. Det är dock många i vår studie som inte ger exempel på vilka konsekvenser det skulle kunna medföra att inte följa anmälningsplikten. Slutligen framgår det av resultatet att pedagogerna upplever att en god föräldrakontakt kan öka chanserna för pedagoger att i ett så tidigt stadie som möjligt upptäcka att barn far illa.

The aim of the study was to describe and analyse self-biographical narratives through a retroperspective, how three exposed individuals formulated the appearance and management of trauma during their childhood. The aim was further to describe the impact the trauma had in their childhood, due to the fact that they grew up with a disabled parent. To do so I had to get information from the individuals and chose to use autobiographies as empirical material. In order to implement the study I sought answers to four questions: The first question was how adults described experienced trauma and its origin during their childhood, that their parents had caused by them, depending whether the parents having a mental or social disable? The second question was how the adults handled their experience of trauma which occurred during their childhood? The third question for the study was which consequences the trauma had on the adults as children? The last question was which different factors of protection the individuals described during their childhood and how they related to these? The study showed that risk of the individuals suffering from trauma increased the longer the individual were exposed to violence and neglect. The severity of violence and neglect contributed to the origin and duration of trauma and caused problems that persisted in the children. The results also showed that children who experienced trauma, caused by their parents, depending their parents having a mental or social disable, had multiple consequences. The parents of the children often used physical or mental abuse against the children or neglected their basic needs of food and clothes. The children showed signs of distrust of others, problems with sleeping and often felt scared and ashamed of their parent’s behaviour, when the parents were sick. Furthermore the result of the study showed that the children tried to stop the violence from their parents by all means by trying to change their own behaviour. They did so because they thought they were to blame for the violence.