Sammanfattning Skolans miljöer och deras utseende och upplägg kan påverka eleverna både positivt och negativt. Den här studien ska därför ur ett skolpersonalens perspektiv, undersöka förutsättningarna kring, och upplevda konsekvenserna av valet av färger i ett klassrum. Frågeställningarna som ligger till grunden för arbetet berör; hur beskriver studiens deltagare processen att välja färger till skolans klassrum, vilka faktorer avgör, enligt studiens deltagare, vilka beslut som tas när det kommer till val av färg i klassrum, och hur anser studiens deltagare att färger påverkar eleverna? Studien har inspirerats av klassrum som har lagts upp på sociala medier av lärare i Australien och USA, och de konversationer som de har skapat. Bakgrunden till studien grundas i skolverkets läroplan och allmänna råd, samt skollagen och den specialpedagogiska skolmyndigheten. Dessutom är studien rotad i sin didaktiska relevans. Studien är en fallstudie där fyra klassrum i en och samma skola observeras med fokus på hur färg används på bland annat väggar samt möblerna och dekorationerna i rummet. Fem intervjuer utförs med fyra olika lärare, en resurspedagog och rektorn på skolan. För att analysera intervjuerna används tematisk analys, samt ramfaktorteori och färgteori, varav färgteori utgår ifrån två olika teoretiker. Resultaten från studien visar att skolpersonalen, med utgångspunkt i sina erfarenheter och åsikter, planerar och sätter upp sina klassrum med färger och dekorationer. Klassrummen visade sig generellt sett vara vitmålade med inslag av kalla färger, såsom grönt och lila. Skolpersonalen är enade i att färger som grönt har en lugnande effekt på eleverna medan varma färger, som till exempel rött, kan ha mer av en stressande effekt. Resultatet visar även att skolpersonalen har önskningar om att göra förändringar i klassrummen, men på grund av olika faktorer som tid, ork och budget är det inte alltid möjligt.

Sammanfattning/AbstractFredriksson, Malin (2022). Lärmiljöer i mobila verksamheter-pedagogers berättelser.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att via pedagogers berättelser synliggöra hur det är att arbeta på en mobil förskola både gällande vad det finns för hinder, samt undersöka förutsättningar och fördelar.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka några pedagogers och specialpedagogens uppfattningar om hinder, svårigheter, utmaningar och möjligheter med att arbeta på en bussavdelning utifrån barns sociala utveckling och lärande.  Teori Undersökningen tar avstamp i teorier om ramfaktorer, utmaningar i förskolan och specialpedagogiskt perspektiv. Ramfaktorerna som lyfts fram är de förutsättningar som kan påverka de mobila förskolornas vardag. Det kan till exempel vara yttre förutsättningar såsom bemanning, organisation och tidsaspekter som styr (hur de kan påverka barnens chans till social utveckling och lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv.)  Metod Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer via den digitala plattformen Teams med två förskollärare och två barnskötare och en intervju med en specialpedagog över telefon.Samtliga har erfarenhet av att arbeta på en mobil förskola. Anledningen till valet av semistrukturerade intervjuer är för att det är en kvalitativ metod som ger respondenterna möjlighet till utrymme att prata mer fritt för att då också kunna få ett mer utförligt svar. Intervjuerna med pedagogerna genomfördes under tidsintervallet av en vecka medan specialpedagogens intervju ägde rum tre månader efter pedagogernas, Intervjuerna spelades in 4på en diktafon och när intervjun var slut transkriberades det inspelade materialet. Dessa transkriberingar är det som för vidare resultat och analysen i studien.  Resultat Utifrån respondenternas svar framkommer följande; Hinder: Att det ibland är svårt att få med sig de material eller verktyg som behövs i stundenslärande då det är ett begränsat utrymme i bussen. Barns sociala utveckling och lärande utifrån pedagogers förhållningssätt. Svårigheter: Samarbetet mellan stationära förskolan och den mobila enheten upplevs som en svårighet då det vid till exempel frånvaro blir svårt att bedriva sin planerade verksamhet om inte stöttning finns från hemförskolan.  Utmaningar: Att befinna sig på nya platser ofta kan vara hämmande för barn som behöver tydlighet och struktur och god förberedelse för dagen. Att förståelsen mellan mobila förskolans speciella förutsättningar och den stationära förskolans inte finns vilket leder till utmaningar i samarbetet.  Fördelar: Att varje dag kunna välja lärmiljö ger stora fördelar och möjligheter att upptäcka och utforska omvärlden där man också kan anpassa planering, miljö(destination) utifrån barnets sociala utveckling och lärande.  Specialpedagogiska implikationer Utifrån resultatet i studien framkommer det som viktigt att specialpedagogen ska kunna handleda pedagoger på en stationär förskola tillsammans med mobil avdelning för att skapa en gemensam förståelse för varandras verksamheter. Utifrån resultaten i studien framkom det att det upplevs finnas ett glapp mellan stationär och mobil verksamhet som är inom samma organisation. En tydlig svårighet och utmaning som respondenterna uppger är samarbetet och förståelsen mellan mobila förskolan och den stationära. Handledning från specialpedagogen med syfte att skapa en gemensam förståelse för varandras verksamheter skulle kunna bidra till en sådan ökad förståelse.