Datum: 2024-05-29  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Valeria Calles    Selma Migchelsen     Emilia Shafipour            (00/08/30)         (01/09/05)                    (02/10/27) Titel: Skillnader i Ledarskapsstilar mellan Manliga och Kvinnliga Ledare inom Organisationer: En kvalitativ studie som kartlägger ledares självuppfattningar Handledare: Konstantin Lampou  Nyckelord: Ledarskapsstilar, autokratiskt ledarskap, demokratiskt ledarskap, könsstereotyper gällande ledarskapsstilar  Forskningsfråga: Hur skiljer sig ledarskapsstilar mellan könen inom organisationer? Syfte: Syftet med vårt projekt är att undersöka om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga ledare, utifrån ledarnas egna perspektiv och uppfattningar. Vi vill ta reda på om det finns vissa ledarskapsstilar som är vanligare hos män än hos kvinnor och vice versa.  Metod: En kvalitativ studie har utförts där en abduktiv ansats har använts. För att samla in empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts via Zoom och därefter har sekundärkällor och vetenskapliga artiklar använts för att stärka studiens empiri och slutsats.  Slutsats: Slutsatsen som går att dra efter att ha undersökt ledarskapet mellan fem kvinnor och fem män är att det inte finns stora skillnader mellan kvinnligt och manligt ledarskap. Vår forskning har visat att både män och kvinnor generellt föredrar den demokratiska ledarskapsstilen mer än den autokratiska, men både männen och kvinnorna hade åtminstone en autokratisk egenskap. Detta visar att den autokratiska ledarskapsstilen inte är tillhörande det manliga könet och att den demokratiska ledarskapsstilen inte är tillhörande det kvinnliga könet. / Date: 2024-05-29  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 hp  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Valeria Calles       Selma Migchelsen        Emilia Shafipour         (00/08/30)                (01/09/05)                 (02/10/27) Title: Differences in Leadership Styles between Male and Female Leaders in Organizations: A qualitative study that identifies leaders self-perceptions  Supervisor: Konstantin Lampou  Keywords: Leadership styles, autocratic leadership, democratic leadership, gender stereotypes on leadership style Research question: How do the leadership styles differ between genders within organizations?   Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there are any differences between female and male leaders, based on the leaders' own perspectives and perceptions. We want to find out if there are certain leadership styles that are more common in men than in women and vice versa. Method: A qualitative study has been made by using an abductive approach. In order to collect empirical data, semi-structured interviews have been conducted via Zoom. Secondary sources and scientific articles have been used to strengthen the study's empirical data and conclusion. Conclusion: The conclusion that can be drawn after examining the leadership between five women and five men is that there are no major differences between female and male leadership. Our research has shown that both men and women generally prefer the democratic leadership style more than the autocratic, but both men and women had at least one autocratic trait. This shows that the autocratic leadership style does not belong to the male gender and that the democratic leadership style does not belong to the female gender.

Teknologin har gjort stora framsteg de senaste åren. I och med den fortskridande utvecklingen har det skapats nya möjligheter för utveckling, tillväxt och marknadsföring för världens företag. Internet är ett hjälpmedel, som har bidragit till att skapa dessa möjligheter. Denna förmån har även medfört att de anställda kan ägna sig åt ”osynliga” icke-arbetsrelaterade aktiviteter såsom cyberloafing (internetanvändning för privat bruk under arbetstid). Tidigare forskning kom fram till att det finns två nivåer av cyberloafing. Dessa benämndes ”mild” (exempelvis skicka och ta emot privat e-post) och ”grav” (exempelvis delta i online-spel som innefattar riktiga pengar). Studiens syfte var att undersöka vilka aktiviteter, som förekom när de anställda använde sig av cyberloafing och varför cyberloafing utfördes. Syftet med studien var även att studera sambandet mellan deltagarnas inställning till cyberloafing och hur de ansåg att cyberloafing påverkade deras arbetsprestation samt en sambandsstudie mellan hur många gånger per dag som deltagarna i genomsnitt använde sig av cyberloafing och deras inställning till ämnet. Det var även av intresse att undersöka om det fanns några skillnader mellan den offentliga och den privata sektorn. Studien utfördes med hjälp av en webbenkät och hade 87 stycken svarande. Deltagarna var anställda hos företag inom Trestads-området och kravet var att de hade daglig tillgång till Internet. Studiens resultat visade att den mest förekommande aktiviteten var alternativet ”besöker nyhetssajter”. Studiens resultat visade på några signifikanta könsskillnader samt skillnader mellan den offentliga och den privata sektorn. / Technology has made great strides during the last years. The development of technology has created new opportunities for growth and marketing for companies. Internet is a tool that has helped to createtheseopportunities. This asset has also led to an opportunity for employees to engage in”invisible”, non-work related activities such as cyberloafing (internet use for personal use during working hours). Previous researchhas reportedtwo levels of cyberloafing which are called minor cyberloafing (e.g. sending and receiving private e-mail) and severe cyberloafing (e.g. participate in online games involving real money). The purpose of this study was to examine the activities that occurred when employees used the Internet for private purposes and also why cyberloafing occurred. The purpose was also to studytherelationships between participants' attitude towards cyberloafing and how they felt that cyberloafing affected their job performance. It also examined if therewasa connection between how many times per day the participants on average used the cyberloafing and their attitude towards the subject. It was of interest to investigate whether there were any differences between the public and the private sector. The study was conducted using an online questionnaire and had 87 respondents. The participants came from companiesinthe Trestads area. Therequirementwas that the employees had daily access to Internet. Our results showed that the most common activity was visiting news sites. The results of this study showed some significant differences between genders and between the public and the private sector.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I