Syftet med denna uppsats är att utröna om idrottslärarna i ämnet Idrott och hälsa i Gävle stad, på gymnasial nivå, blir pressade till att sätta ett högre betyg än det eleven har kunskaper för och om de ger efter för denna press och sätter ett högre betyg. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvantitativ enkät med inslag av en kvalitativ fråga. Resultatet visade att 16 av 17 lärare har blivit utsatta för påtryckningar att sätta ett ”snällt” betyg. Fyra av dessa gav efter för pressen och satte ett ”snällt” betyg. Lärarna blir i störst utsträckning utsatta för påtryckningar från elever och rektor. Ett fåtal blir utsatta för påtryckningar från föräldrar medan lärare inte tenderar att pressa andra lärare. Slutsatsen är att nästan en fjärdedel av idrottslärarna på gymnasienivå i Gävle stad faktiskt begår tjänstefel och sätter likvärdigheten i betygssättningen på spel

No description available.

GIS är inte längre en ny teknologi utan har funnits i snart fem decennier. Trots det har GIS inte hittat sin plats i den svenska gymnasieskolan, jämfört med t.ex. webb-design och andra datorteknikkurser som har funnits under en kortare tid. På den tekniska gymnasieutbildningen på Polhemsskolan i Gävle har GIS-utbildning bedrivits sedan 1999. De slutsatser som framkommer i rapporten är att en teknisk GIS-utbildning inte enbart är för elever på tekniska gymnasieutbildningar utan även för elever på andra gymnasieprogram eftersom de har samma förutsättningar att lära sig verktyget. Det konstateras även att det genom åren har funnits både nationella och internationella problem med att införa GIS-undervisning i gymnasieskolan. I rapporten finns förslag på hur problemen kan lösas. På Polhemsskolan i Gävle har det dock inte inneburit några större problem, mycket p.g.a. det stora stöd som har funnits tillgängligt. I rapportens slutdel finns även en uppföljning av vad som har hänt under de tolv år som har gått sedan GIS-utbildningen på Polhemsskolan i Gävle började. This study shows that a technical GIS education is not only for pupils at the technical education but also other pupils have the same possibilities to learn this tool. Furthermore there is a national and international problem to introduce GIS in the secondary school. There are propositions in this study on how to solve this problem. The introduction was not a major problem at Polhemsskolan in Gävle, because of the large support that has been available. The end of this study includes a twelve year follow-up since the GIS education at Polhemsskolan in Gävle started. / GIS is no longer a new technology since it has existed for almost five decades. Despite this, GIS has not found its place in the Swedish secondary school education, compared with i.e. Web design and other computer skill courses that have existed for a shorter time. At the technical secondary school education at Polhemsskolan, Gävle, GIS education has been taking place since 1999. This study shows that a technical GIS education is not only for pupils at the technical education but also other pupils have the same possibilities to learn this tool. Furthermore there is a national and international problem to introduce GIS in the secondary school. There are propositions in this study on how to solve this problem. The introduction was not a major problem at Polhemsskolan in Gävle, because of the large support that has been available. The end of this study includes a twelve year follow-up since the GIS education at Polhemsskolan in Gävle started.

Studien har som syfte att utreda om en mellanstor svensk hamn kan beskrivas som ett hamnkluster. Studien presenterar Michael E. Porters teori om kluster som senare leder in på hans diamantmodell som teoretiserar drivet av konkurrenskraft och innovation i klustret. Sedan specificeras klusterbegreppet kring hamnar med hjälp av Bai och Lams ramverk för hamnkluster som presenterar vilka huvudaktörerna är på hamnområdet, hur de interagerar med varandra och med den externa miljön. Studien tillämpar senare Gävle hamn som fallstudie för att kunna identifiera aktörer och dess interaktioner enligt ramverket. Insamling av data har gjorts genom semistrukturerade intervjuer och inläsning av rapporter, dokument och hemsidor. Den slutsats som kan dras är att Gävle hamn visar tecken på god anslutning till inlandet, samt att den har ett starkt stöd från relaterade industrier. Det som visar sig vara den tydligaste faktorn till att Gävle hamn inte kan beskrivas som ett hamnkluster, är avsaknaden av tydliga samarbeten mellan hamnstyrelser i regionen.

<p>Kvalitet är något som blir allt viktigare för både företag och dess kunder. Därför bör företag ständigt utveckla och förbättra sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta examensarbete är just att undersöka hur kvalitetsarbetet på ett tjänsteföretag fungerar samt hur detta arbete kan förbättras och utvecklas.</p><p>Studien genomfördes på Gävle Energi som är ett medelstort energibolag i Gävle regionen med en omsättning på 1 miljard SEK. Undersökningen baseras på intervjuer med fyra anställda på Gävle Energi och på en enkätundersökning som skickades ut till alla anställda på företaget.</p><p>Gävle Energi har väldigt höga ambitioner med sitt kvalitetsarbete och överlag fungerar det bra. Det finns också en del förbättringspotential främst inom kommunikation. Bristen på kommunikation leder till att viktig information inte når alla på företaget. Detta kan bidra till att de anställda inte känner sig engagerade eller delaktiga i kvalitetsarbetet. För att öka delaktigheten och förändra synen på kvalitetsarbetet måste det ske en förändring i företagskulturen. Med en företagskultur som sätter kunden i centrum och prioriterar kvalitetsarbetet kan man få en högre delaktighet och ett större engagemang från alla på företaget.</p> / <p>Quality is something that will become more important both for companies and for its customers. It is therefore very important for companies to continuously develop and improve their quality. The purpose of this study is to analyze how the continuous improvement processes in a service company are operated and how these processes can be improved and developed further. The study was performed at Gävle Energi which is a medium sized energy company with a turnover of 1 billion SEK. The study is based on interviews with four Gävle Energi employees and a companywide survey.</p><p> </p><p>Gävle Energi is very ambitious with their quality improvement processes. And generally these processes work well. But there is also some room for improvements, primarily with the communication inside the organization. The lack of proper communication makes it hard for critical information to reach everyone in the company and is a contributing factor to why employees feel uninvolved and unmotivated in the company’s work with continuous improvements. By changing the company culture to a culture that stresses the importance of quality and of everyone’s involvement in the improvement process, the company will be able to obtain higher motivation and participation from the employees.</p>

Kvalitet är något som blir allt viktigare för både företag och dess kunder. Därför bör företag ständigt utveckla och förbättra sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta examensarbete är just att undersöka hur kvalitetsarbetet på ett tjänsteföretag fungerar samt hur detta arbete kan förbättras och utvecklas. Studien genomfördes på Gävle Energi som är ett medelstort energibolag i Gävle regionen med en omsättning på 1 miljard SEK. Undersökningen baseras på intervjuer med fyra anställda på Gävle Energi och på en enkätundersökning som skickades ut till alla anställda på företaget. Gävle Energi har väldigt höga ambitioner med sitt kvalitetsarbete och överlag fungerar det bra. Det finns också en del förbättringspotential främst inom kommunikation. Bristen på kommunikation leder till att viktig information inte når alla på företaget. Detta kan bidra till att de anställda inte känner sig engagerade eller delaktiga i kvalitetsarbetet. För att öka delaktigheten och förändra synen på kvalitetsarbetet måste det ske en förändring i företagskulturen. Med en företagskultur som sätter kunden i centrum och prioriterar kvalitetsarbetet kan man få en högre delaktighet och ett större engagemang från alla på företaget. / Quality is something that will become more important both for companies and for its customers. It is therefore very important for companies to continuously develop and improve their quality. The purpose of this study is to analyze how the continuous improvement processes in a service company are operated and how these processes can be improved and developed further. The study was performed at Gävle Energi which is a medium sized energy company with a turnover of 1 billion SEK. The study is based on interviews with four Gävle Energi employees and a companywide survey.   Gävle Energi is very ambitious with their quality improvement processes. And generally these processes work well. But there is also some room for improvements, primarily with the communication inside the organization. The lack of proper communication makes it hard for critical information to reach everyone in the company and is a contributing factor to why employees feel uninvolved and unmotivated in the company’s work with continuous improvements. By changing the company culture to a culture that stresses the importance of quality and of everyone’s involvement in the improvement process, the company will be able to obtain higher motivation and participation from the employees.

Flera städer och regioner har börjat arbeta tillsammans för att stärka sina gemensamma positioner och öppna nya möjligheter för företagen i regionen. Genom att etablera så kallade logistiknav kan samarbete mellan olika aktörer i regionen ske på nya villkor. Gävle-Borlängeregionen kommer till hösten 2011 att lansera MellanSveriges LogistikNav, som har som mål att bli etablerat som varumärke och stärka affärsmiljön i regionen. Vi fick i uppdrag av Mellansvenska Handelskammaren, som ligger bakom MellanSveriges LogistikNav att se närmare på ett antal frågeställningar angående logistiknav runt om i Sverige och förutsättningarna för att starta upp detta i denna region. Tillvägagångssättet som vi valde att använda i arbetet för att uppnå vårt syfte var att först gå igenom den teori som fanns kring logistiknav och lokaliseringskriterier. Genom att söka efter vetenskapliga artiklar, examensarbeten samt andra typer av rapporter i olika databaser samt att gå igenom litteratur inom området. Utifrån den teori vi läste byggde vi upp den teoretiska referensramen. För att besvara våra frågeställningar på ett givande sätt så kontaktade vi personer i regionen som arbetade med godstransporter och gjorde intervjuer med dem. Efter att ha studerat litteraturen kring området logistiknav och etableringskriterier kom vi fram till fem områden som vi baserat vår kartläggning på, de städer och regioner som vi valde att karlägga var de platser som redan hade etablerade logistiknav. Utifrån litteraturen arbetade vi fram sex egna kriterier som vi använde för att bygga upp vår modell för ranking av industriella logistiklägen. Denna modell grundar sig på att tidningen Intelligent Logistik de senaste sju åren har publicerat en ranking av de bästa logistiklägena i Sverige. Den stora skillnaden mellan vår ranking och Intelligent Logistiks ranking är att den vi har utformat i detta arbete är utifrån ett industrigodsperspektiv medan Intelligent Logistiks ranking har utgångspunkten i konsumentvaror. Modellen som har tagits fram i detta arbete användes på de städer och regioner som har kartlagts i arbetet. Resultatet av modellen visade att städernas geografiska läge i förhållande till Sveriges demografiska mittpunkt inte längre var lika betydande som vid Intelligent logistiks ranking. Vi utvecklade sedan ett förslag till utvecklingsplan för Gävle-Borlängeregionen, med olika förslagspunkter där vi anser att det finns utrymme för förbättringar. De förbättringar vi föreslår arbetar mot att stärka Gävle-Borlänge som region och även förbättra möjligheterna för företagande i regionen. Vi har dragit slutsatserna att det är väldigt positivt att kommuner väljer att arbeta tillsammans för att stärka regionen i stället för att konkurera med varandra. Vi tror därför att förutsättningarna för att etablera MellanSveriges LogistikNav som varumärke är goda, eftersom det inte sedan tidigare finns något nätverk i regionen som kan vara länken mellan näringsliv, myndigheter och akademi. Genom att skapa möjligheter för företagande i regionen ökar möjligheterna till att locka nya företag till regionen samtidigt som redan etablerade företag kan utvecklas och expandera. / Several cities and regions have begun working together to strengthen their joint position and open up new opportunities for companies within the region. By establishing so-called logistics hubs, cooperation between different actors in the region can occur under these new conditions. The Gävle- Borlänge region will in the fall 2011 launch MellanSveriges LogistikNav, which aims to become established as a brand and strengthen the business environment in the region. We were asked by Mellansvenska Handelkammaren the founder behind MellanSveriges LogistikNav to look in to a number of issues regarding other logistics hubs around Sweden and the conditions for starting in this region. The method we chose to use to achieve our purpose was first to look at the theory around logistics hubs and location criteria, we started with a literature review by searching for scientific articles, dissertations and other types of reports in various databases and reviewing literature in the field. Based on the theory we read, we built up the theoretical framework. In order to answer our research questions in a satisfactory manner, we contacted people in the region who worked with freight management, and did interviews. Following the literature on the field of logistics hubs and location criteria, we established five areas that we have based our survey on. The cities and regions that we chose to map were the places that already had established logistics hubs. Based on the literature, we established six criterion that we used to build our own rankings for industrial logistics locations on, this model is based on the magazine Intelligent Logistik that for the past seven years has published a ranking of the best logistics locations in Sweden. The major difference between the two rankings is that the one we have designed in this paper is based on an industrial freight perspective, Intelligent Logistiks rankings have the starting point of consumer goods. The model that has been developed in this work were used in the cities/regions that have been identified in this paper. The results of the model showed that the urban location in relation to Sweden's demographic center was no longer significant. Then we developed a draft development plan for the Gävle-Borlänge region, with various points where we have identified room for improvement. The improvements we propose are working towards strengthening Gävle-Borlänge as a region and promoting opportunities for entrepreneurship in the region. We have concluded that it is very positive that municipalities choose to work together to strengthen the region rather than compete with each other. We therefore believe that the conditions for establishing MellanSveriges LogistikNav as a brand is favorable, because there is no established network in the region that could be the link between industry, government and the academic world. By creating opportunities for entrepreneurship in the region it will increases the possibility of attracting new businesses to the region, while existing firms can develop and expand.

Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort.   Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat dessa i textform. Resultat och slutsats: Den främsta anledningen till att omvårdnad har kommit så långt i implementeringsprocessen beskrevs vara att tre stycken verksamhetsutvecklare har ansvarat för införandet av balanserat styrkort. De har närvarat på plats för att ge stöd och sprida kunskap. Vikten av en positiv inställning, ett processinriktat tänk med tillåtelse att göra fel samt att hålla informationen enkel påtalades. Vad som har kunnat göras annorlunda är att få ett konkret arbetsmaterial att hålla i, gemensamma begrepp inom hela kommunen samt att öka medvetenheten om sambandet mellan balanserat styrkort samt balanserad styrning. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi endast haft möjlighet att studera hur kommunen gick tillväga vid det första implementeringsförsöket, samt hur man har tänkt göra vid ”andra vågen”. Vi tycker det skulle vara intressant att forska vidare kring hur resultatet av den ”andra vågen” blev, om den levde upp till förväntningarna. Uppsatsens bidrag: Det har inte tidigare gjorts någon studie som liknar vår, inte med hänsyn till studiens grunder och syfte. Vår förhoppning är att vår studie ska ligga till grund för den fortsatta implementeringen av det balanserade styrkortet i Gävle Kommun. Nyckelord: Balanserat styrkort, balanserad styrning, implementering, Gävle Kommun

No description available.

No description available.