Den här studien har ämnat att undersöka hur kön, genus och sexualitet kan förstås utifrån kvinnornas berättelse om sina erfarenheter av sexträffar. Metoden som tillämpas är en kvalitativ metod med ungefär en timmes långa, semistrukturerade intervjuer. Materialet utgörs av fyra transkriberade intervjuer och analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Analysen har visat hur kön, genus och sexualitet kan upprätthållas och/eller dekonstrueras utifrån normativa föreställningar. Utifrån kvinnornas berättelser upprätthålls sexuella identitetskategorier som statiska. Där patriarkalt begär och objektifiering blir central för kvinnors sexuella aktiviteter sinsemellan. Även mannens sexualitet upprätthålls som enhetlig, dels eftersom den konstrueras som skild från kvinnans, och där mäns sexuella interaktion med andra män presenteras som avvikande. Samt inväntan på kvinnan närvaro innan sexuella praktiker kan utföras.  Kvinnorna uttrycker kön och genus genom sättet som den kvinnan och mannens kropp, val av klädsel, kvinnans som beslutstagare och den kvinnliga och manliga orgasmen. Där kön och genus upprätthålls genom könsstereotypa föreställningar om kroppskomplex, sättet som orgasmen socialt konstrueras och skiljaktigheter i klädval. Samt dekonstruktion av könsstereotypa föreställningar om vem som uppfattas som aktiv eller passiv. Normativa föreställningar om romantiska, sexuella och vänskapsrelationer både upprätthålls och dekonstrueras. Föreställningar av det romantiska upprätthålls som tvåsamt, samtidigt som tvåsamheten dekonstrueras genom sexuella aktiviteter utanför relationen. En annan dekonstruktion av normativa föreställningar är hur kvinnors icke-sexuella vänskaper med varandra får utrymme och uppmuntras under sexträffar. Det kan handla om befinna sig på sexträffarna tillsammans, vistas i närheten av varandra under sexuella akter och att dela med sig av sina erfarenheter av sexträffar sinsemellan. Intervjupersonerna uppfattas utifrån som begripliga eftersom de lever efter en heteronormativ logik. Där samboskap, äktenskap, barn och en (utåt sett) tvåsamhet. Samtidigt uppfattas intervjupersonerna även som begripliga innanför normativa ramarna under sexträffar. Där det till exempel uppmanas en sexuell öppenhet, och gör plats för att kunna gå ifrån normativa praktiker som till exempel tvåsamhet, heterosexualitet och sex innanför hemmet stängda dörrar.

Stereotypical beliefs about emotion have been shown to influence perceptions of competence. While emotional White women are often presumed to be generally less competent, emotional Black women receive variable competence ratings due to the intersecting stereotypes concerning both their race and gender. However, it is unclear how perceptions of competence fluctuate in response to anger, a stereotypically male emotion, in comparison to sadness, a stereotypically female emotion. The project at hand utilized participants' responses to a scenario of White and Black leaders engaging with subordinates in their workplace expressing either neutral, angry, or sad responses to an interaction. We aimed to identify if a Black woman leader's expression of anger garnered a more favorable response than a White woman leader's expression of anger in addition to whether both leader's expression of sadness would garner similarly low ratings of competence. Results reveal that perceptions of a woman leader's competence can be influenced by race alone with no significant influence from emotional expression. Specifically, a Black woman leader's competence can on average be rated lower than a White woman's competence regardless of emotional expression. This study provides further evidence that group stereotypes manifest differentially based on context.

Drawing on in-depth, semistructured interviews with 42 nonbinary-identified individuals in Texas, I examine both the relationship between pronouns and identity and how individuals use pronouns in interaction. Some individuals speak about their pronoun set as a crucial component of their gender identity, adopting what I refer to as an essential expression strategy, while others discuss their pronoun set as more loosely connected to their non-binary identity, adopting what I refer to as a flexible expression strategy. Whether an individual adopts an essential or flexible expression strategy informs pronoun use in a particular context. Specifically, I find that respondents adopting an essential expression strategy are more likely to emotionally invest in using/enforcing a particular pronoun set and report strong emotions from the use of correct or incorrect pronouns in interaction. In contrast, respondents adopting a flexible expression approach are less emotionally invested in a particular pronoun set. As a result, these respondents are more likely to defer pronoun choice to the audience and prioritize the ease of interaction with less emotional consequences.

No description available.

Socioemotional factors may greatly contribute to the way a child learns and interacts with their environment. Early elementary school has proven to be a significant period of development for foundational reading skills. For children of color, specifically Latino students, there are few studies that examine the relationship between sociodemographic variables such as ethnicity and gender, with challenging behaviors such as inattention and hyperactivity. This interaction is evaluated using multivariate analysis of variance (MANOVA) in order to gauge the impact on reading achievement. Additionally, these relationships are explored with a cohort of Latino students (n=89) to determine whether Latino children are adequately rated for the presentation of inattentive and or hyperactive behaviors. This study then explores these interactions further with a diverse cohort of Latino, Black, Asian, and White students (n=274) and aims to discuss the implications for educational outcomes and development. Of particular interest, is the exploration of the achievement gap between children of different backgrounds as early elementary school may provide a critical window of intervention. / 2023-05-29T00:00:00Z

This thesis investigates the notions of military masculinities in the gender training of the Nordic Centre of Gender in Military Operations (NCGM). Military masculinities are argued to create problematic gender norms that value men and devalue women. Therefore, there is a need to see if NCGM does reinforce or construct these gender norms into their training. The masculine norms are constructed as a dichotomy to the female norms, giving traits such as men being protectors and women the protected, and men being perpetrators and women being victims. The study is carried out through a qualitative text analysis of publications found on NCGM’s website. The analysis examines the extent of military masculine traits in their publications, and how these traits are depicted. The results show that NCGM is aware of the gender stereotypes of military masculinities, but they still do depict men and women in stereotypical feminine and masculine roles.

Prejudice against men may result in emotional distress, interpersonal conflict, and impairments in a man’s view-of-self. It can be a contributing factor for explaining increased substance use and suicide by men, as well as rates of violence against men. Awareness of the prejudices men may face allows clinicians to form better alliances with their clients by helping them understand the feelings and perspectives of men who experience various forms of prejudice. This dissertation begins with an overview of the general causes of prejudice and a summary of the mechanisms that maintain a prejudice’s social acceptability. It then provides a taxonomy of different forms of the prejudices men face, as well as the mechanisms that maintain the social acceptability of prejudice against men. Finally, it describes examples of prejudice against men, applying the taxonomy put forth in this dissertation.

Vi befinner oss idag i ett läge där det aldrig tidigare har varit så stor del av den svenska befolkningen som är sjuk av stress, och där just de unga kvinnorna står för den allra största ökningen (Sahlgrenska 2019). Trots att de unga kvinnorna är i tydlig majoritet i statistiken över stress och utmattning i Sverige, finns förhållandevis få studier om unga kvinnors stress och psykiska ohälsa utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv (Wiklund, Strömbäck & Bengs 2013; Strömbäck 2014). Syftet med föreliggande uppsats har varit att skapa en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser av stress och utmattning i allmänhet, och potentiella förklaringar till varför stressen uppstår i synnerhet. För att uppnå det uppställda syftet har framställningarna av fyra unga kvinnor i Uppdrag gransknings dokumentärserie Sjukt stressad studerats. I serien får tittaren följa fyra unga kvinnor som alla blivit sjuka av stress. För att närma mig mitt material har jag använt mig av en tematisk analys så som den beskrivs av Braun och Clarke (2006), och för att förstå hur de unga kvinnornas upplevelser av stress uppkommer har ett temporalitetsperspektiv applicerats på materialet. Inom ett sådant perspektiv sätts individens position och kontext i fokus för de förväntningar och föreställningar som formar vad som för individen anses som ett lämpligt levnadsförlopp. Här har begrepp som livslinje, livsmanus och osamtidighet använts. I analysen framkom flera sådana förväntningar hos de unga kvinnorna. De unga kvinnorna verkar uppleva att de ska vara ständigt drivna och perfekta, omhändertagande och att alltid vara med, samt att vara effektiva och förvalta tiden på bästa möjliga vis. Uppsatsen avslutades med en diskussion om hur det här kan förstås utifrån den svenska jämställdhetsdiskursen, och hur kvinnor förväntas kunna göra allt det män kan, vilket ger upphov till möjligheter, men också stressande förväntningar.

No description available.

This study examines the Swedish Basketball Federations work with Strategy 2025 as a means for gender mainstreaming. The aim of this study was to examine how the Federation constructs gender equality within their organization and how that becomes evident in their daily work. The aim was also to investigate which opportunities and challenges emerges during this process. By analyzing project documents as well as other documents related to the organizations gender policy and interviews, the study investigates how the concept of gender equality is understood and implemented. The analysis of the material was inspired by Carol L. Bacchi’s method “What’s the problem represented to be?”. The method examines which problems are explicitly presented as well as what is left as ‘unproblematic’. This is meant to identify which and if there are any silences within the problem description. The study exposes a construction of gender equality based on quantitative measures and within a future perspective, as something that will be achieved over time. And through Strategy 2025 two dominant problem representations emerge. These problem representations are an unequal representation and a gendered view on coaches and recruitment. The results indicate that gender mainstreaming becomes an administrative routine as a result of gender equality being understood as a qualitative measure.