Studiens syfte har varit att öka kunskapen om förskollärares olika synsätt på genus, i relation till barns estetiska uttrycksformer i dans och musik. Detta är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Datainsamlingen skedde i flera kommuner i Sverige och därefter transkriberades och analyserades materialen gemensamt. Resultaten som framkom ur förskollärarintervjuerna tematiserades i fem teman/kategorier som är (1) Genus reproduceras i musik och dans, (2) Genusmedvetenheten kopplas till ålder, (3) Motsägelsefulla genusperspektiv förekommer- undermedvetna handlingar, (4) Förskollärarnas förhållningssätt har betydelse för genusarbetet -genusmedveten förskollärare deltar, bemöter och utmanar och (5) Hinder i genusarbetet inom musik och dans. Utifrån genussystemteorin har vi fokuserat på dikotomi och analyserat resultaten utifrån dikotomins synsätt om isärhållanden mellan kön.  Studien visar att förskollärare ser skillnader i hur pojkar och flickor deltar i musik och dans samt vilken musik och dans de dras till. Förskolläraren har en viktig roll i genusarbetet för att kunna motarbeta könsnormer. Resultatet visar även att förskollärare och tidigare forskning ser ett samband mellan barns dikotoma val och barnens ålder och att detta kan bero på att barns genusmedvetenhet ökar med åldern. Detta leder till slutsatsen att det råder medvetenhet kring uppdraget om en jämställd utbildning hos förskollärarna men att det fortfarande råder dikotomi mellan könen i dagens förskolor.

There is some research that indicates that there is a difference being made between men and women in many different contexts in Swedish society, including in social services. The differences being made can be anything from how social workers think about men and women to the adaptation of the language according to the client’s gender, and what kind of help the clients are being granted, based on their gender. There is however limited research in regard to how social services treat women and men according to their gender, and there are reasons to believe that there is room for more research in this field. A lack of gender awareness and reflection can cause harm for the individual, hence he or she does not receive adequate help. More research in this field could contribute to increased understanding of the problem and hopefully a disclosure of the gender awareness.   The intention of this vignette study has been to examine whether these differences are being made within the social services for children and youth, and how these differences are being expressed in the work field. The choice fell on examining social workers within the field from all cities with a population of between 100,000 and 150,000 citizens, thus a total sample of the chosen population. The number of the cities that are corresponding with the intended selection is eleven. However, the results in this study cannot be generalized to the entire selected population, due to the great lack of participation. Four cities participated in this study and 57 social workers answered the questionnaire. Regarding the question whether the youth should be granted any service, the results point at no significant difference between genders of the clients. On the other hand, there is a significant difference regarding which type of service would be granted for the youth social workers considered being in need of service. More respondents granted family treatment for the boy than for the girl. Regarding other types of services being granted there were no significant differences. Regardless of these findings, tendencies can be distinguished that more boys than girls are granted services. The possible explanation is that this has to do with clients’ gender, inclination of the vignette or loss of participants. / Det finns en del forskning som tyder på att det görs skillnad mellan män och kvinnor i många olika sammanhang i det svenska samhället, också inom socialtjänsten. Skillnaderna kan vara allt ifrån hur socialsekreterare tänker kring män och kvinnor, till hur de anpassar språket utefter klientens kön, samt vilka insatser klienterna blir beviljade baserat på deras kön. Forskning kring hur just socialtjänsten bemöter kvinnor och män är emellertid begränsad och det finns anledningar att tro att det är ett område där det finns utrymme för mer forskning. En brist i könsmedvetenhet och reflektion kan åsamka skada för den enskilde individen genom att denne inte får adekvat hjälp. Mer forskning på området skulle bidra till en ökad förståelse för problematiken och att socialtjänsten blir medveten om att klientens kön faktiskt har en påverkan. I denna studie är avsikten att undersöka om dessa skillnader återfinns inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter och hur dessa skillnader följaktligen ser ut. Studien är gjord med en vinjett med en kort historia, och en enkät där deltagarna utifrån informationen i texten ombeds ta ställning till ett antal frågor. Valet föll på att undersöka ungdomshandläggare från alla svenska städer med en population på mellan 100.000 och 150.000 invånare, således ett totalurval för den valda populationen. Antalet städer som överensstämmer med tänkt urval är elva men på grund av det stora bortfallet kan resultaten inte generaliseras till hela den valda populationen. Fyra städer deltog i studien, med totalt 57 handläggare som svarade på enkäten. Gällande beslut om vilka insatser som ska beviljas visar resultaten på att det inte finns några signifikanta skillnader om insatser beviljas beroende på klienternas kön, däremot finns det en signifikant skillnad i vad för typ av insats som beviljades till ungdomarna som handläggarna ansåg var i behov av en åtgärd. Fler respondenter beviljade familjebehandling till pojken än till flickan. Gällande övriga beviljade insatser finns det inga signifikanta skillnader. Trots dessa fynd kan tendenser skönjas, som tyder på att fler pojkar än flickor blir beviljade insats. Detta kan tänkas att tendensernas styrka kan bero på faktorer som klientens kön, vinklingen i vinjetten, eller bortfall från studien.