Bilden av personers hälsa som spelar elektroniska spel ser tämligen negativ ut, även om tidigare forskning förklarar att olika nivåer av spelandet kan medföra kognitiva fördelar. Men hur ser den psykiska hälsan ut? Studiens syfte var att jämföra skillnader i psykisk hälsa mellan nivåer av elektroniskt spelande, eSport atleter låg i fokus då tidigare forskning ej undersökt eSport atleters psykiska hälsa. Genom att jämföra tre nivåer av amatörspelare och en grupp eSport atleter i mindfulness, självförmåga och generell hälsa via en enkät fick studien reda på skillnader i psykisk hälsa mellan de olika spelnivåerna. Det signifikanta resultatet studien fann var att atleterna visade högre värden i självförmåga gentemot amatörgrupperna. Det sa emot vad studien förväntade, då atleter förväntades ligga lägre än amatörgrupperna. Däremot visade resultatet att deltagare för de fyra grupperna indikerar en god psykisk hälsa samt nivån av spelanvändning ej resulterade i förhöjd psykiska hälsa. / There are negative attitudes toward people who play electronic games even though different levels of gaming may improve cognitive functions according to previous research. But what about mental health? This study aimed to compare differences in mental health between different levels of gaming since past research hasn’t investigated the mental health amongst eSport athletes. In a survey, three groups of novice gamers and one group of eSport athletes were compared in general health, self-efficacy and mindfulness. The result showed significant higher values of self-efficacy in the eSport group compared to the three novice groups of gamers. This result was unpredicted, since eSport athletes were expected to score lower values than the novice groups. However, all four groups indicated good mental health and higher levels of gaming did not increase mental health cumulatively.

Hur ungdomar som kommit till Sverige hanterar sin nya tillvaro är ettaktuellt studieområde. Tidigare forskning har visat att känsla avsammanhang (KASAM), subjektivt välbefinnande (SVB) och generellhälsa (GH) spelar in i ungdomars psykiska välmående. Syftet medstudien var att undersöka skillnader mellan svensktalande ocharabisktalande gymnasieelever, och deras upplevelser av KASAM, SVBoch GH. Även könsskillnader undersöktes. En tredeladenkätundersökning genomfördes på två gymnasieskolor i två småsvenska kommuner. Totalt deltog 145 elever, varav 71 vararabisktalande. Sjuttio av studiens deltagare var kvinnor. Resultatetvisade inte signifikanta skillnader mellan grupperna i KASAM somövergripande variabel eller GH. Signifikanta skillnader återfanns docki en delkomponent av KASAM, samt inom SVB. Könsskillnader kundeendast observeras i SVB, vilket gör att resultaten delvis strider mottidigare forskning. Sammanfattningsvis visade studien att eleversmående skiljer sig relativt lite åt oberoende av etnicitet eller kön. / The way in which adolescents’ migrating to Sweden handle their newenvironment is a relevant area of study. Prior research has suggested that Sense of Coherence (SOC), Subjective Well-being (SWB) and General Health (GH) play an important role in adolescents’psychological well-being. The aim of the present study was to exploredifferences in reported SOC, SWB and GH between Swedish speakingand Arabic speaking upper secondary school students. Genderdifferences were also evaluated. A three-part survey was conducted inorder to examine the area of study. A total of 145 students took part, ofwhich 71 was Arabic-speaking. Seventy participants were women. Theresults did not show any significant differences in SOC as a whole, norin GH. However, significant differences were observed in a subcomponentof SOC, as well as in SWB. Gender differences wereobserved only in SWB. Overall, the results challenged prior researchfindings. In conclusion, adolescents’ well-being does not differsubstantially, regardless of ethnicity or gender.