Spelling suggestions: "subject:"genus's teori"" "subject:"genus.i teori""
1 |
Kategoriseringar av hen : Genusperspektiv på bruket av hen på TwitterPaulsrud, Emil January 2014 (has links)
I den här undersökningen tittar jag närmare på hur ordet hen används i interaktioner på Twitter. Jag frågar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan användas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begränsa användningen av hen? Här är jag, först och främst, intresserad av att se på hur olika typer av normer kring kön och sexualitet kan tänkas påverka användningen, och vilka sådana normer som är relevanta i konversationerna. För att göra detta använder jag mig av metoden Membership categorization analysis. Med hjälp av denna metod tittar jag närmare på vilka kategoriseringar som görs relevanta och kopplas till användningen av hen. Detta möjliggör att just komma åt vilka normer som blir aktualiserade, hur de konstrueras och potentiellt påverkar användningen av hen. Därtill vill jag också se vilka möjliga alternativa positioner som hen kan tänkas etablera i relation till normativaköns- och sexualitetsdiskurser. För att fördjupa analysen av normer, kön och sexualitet tar jag min teoretiska utgångspunkt från ett queerteoretiskt perspektiv. Särskilt använder jag mig av performativitet, och det normativa ramverket den heterosexuella matrisen, som viktiga begrepp i uppsatsen för att förståhur olika köns- och sexualitetsnormer skapas och återskapas i interaktion, samt hur dessa normer påverkar möjligheterna att använda hen i konversationerna. I analysen presenterar jag två huvudgrupper som representerar olika övergripande användningsområden för hen som jag identifierat utifrån mitt material. Den ena gruppen består av användningar där hen används för att inte göra kön relevant i konversationen, och den andra är användningar där hen kan användas för att utmana eller ifrågasätta normativa föreställningar om, och beskrivningar av, kön och sexualitet. I den första gruppen är också den normkritiska aspekten av hen mer begränsad, medan den i den andra gruppen är mer central och utmanarflera olika typer av könsrelaterade normer. Ett övergripande resultat är således att hen, beroende på samtalskontexten både kan begränsasav olika könsnormer, och innebära möjligheten att dessa normer utmanas. En ytterligare aspekt som tycks begränsa möjligheten att använda hen är huruvida den som omnämns med detta ord har en relationell närhet till personen som använder ordet. I de mer nära relationerna tenderar könande pronomen att användas och tvärtom kan i stället hen användas för att benämna de personer som inte framträder med samma närhet till personen som gör referensen.
|
2 |
Medias framställning av kvinnors depression - En kritisk diskursanalys ur ett genusperspektivPersson, Louise, Olsson, Hannah January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att studera medias framställning av kvinnors depression samt undersöka vilka konsekvenser detta eventuellt kan medföra ur ett genusperspektiv. Vårt urval består av gruppen kvinnor med ett särskilt fokus på hur media konstruerar bilden av den deprimerade kvinnan och hur de beskriver deras depression. Studien utgår utifrån kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av nyhetsartiklar av de två kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt dagstidningen Svenska Dagbladet. Studien avgränsar sig till artiklar mellan åren 2013–2020. För analys av studiens empiriska material används Norman Faircloughs tredimensionella modell. Först använder vi oss av textanalys och diskursiv praktik för att studera empiriskt material och därigenom identifiera medias framställning av kvinnors depression. Sedan använder vi oss av social praktik för att undersöka vidare vilka eventuella konsekvenser medias framställning kan medföra. Vi har använt oss av tidigare forskning som belyser ökad medialisering, genus och depression samt media i förhållande till genus. Studiens teoretiska ramverk utgörs av genusteori och socialkonstruktivism. Media skapar och upprätthåller diskurser om kvinnors depression. Gruppen kvinnor framställs som en högriskgrupp för sjukdomen depression vilket medför ett individualiserat hälsoansvar. Överrepresentationen av kvinnor i medias diskurser om depression som av kvinnlig symtomatologi förklaras genom socialkonstruktivism och genusteori. Dess konsekvenser innebär dels ett fortsatt förtryck på grund av medias skapande och upprätthållande av diskurser. Men även en överdiagnostisering av kvinnors depression vilket resulterar i att mäns emotionella besvär förbises. Medias diskursiva makt har en stark påverkan på människors sociala förhållanden och världsuppfattningar. Medias bild av den deprimerade kvinnan upprätthåller maktstrukturer och könsnormer, vilket påverkar det kliniska arbetet. / The purpose of this study is to examine media’s depiction of women’s depression, and what consequences this may possibly have from a gender perspective. This study has a certain focus that consists of the group women and on how media constructs and the describes the image of the depressed woman. The study is based on the critical discourse analysis. Our empirical material consists of news articles by the two Swedish evening newspapers Aftonbladet and Expressen, and the newspaper Svenska Dagbladet. The study is limited to articles between the period 2013-2020. Norman Fairclough’s three-dimensional model is used for analysis of the study’s empirical material. At first, we used textual analysis and discursive practice to study our empirical material. Thereby we identified media’s depiction of women’s depression. Then we used the third dimension, social practice, to further examine what consequences media’s depiction possibly may have. We used previous research regarding the increased mediatization, gender and depression as well as media in relation to gender. The theoretical framework of the study consists of gender theory and social constructivism. Our study shows that media creates and maintains discourses on women’s depression. Women are depicted by media as a high-risk group concerning the disease depression. Media’s depiction of women’s depression results in an individualized health responsibility. The over-representation of women in media’s discourses on depression is described as female symptomatology, which is explained through social constructivism and gender theory. Media’s production and maintenance of discourses results in consequences as continued repression of women. It also results in an overdiagnosis of women’s depression, which leads to men’s emotional distress being overlooked. Media’s power through discourses has a strong impact on people’s social conditions and perceptions of the world. Media’s depictions of the depressed women lead to maintenance of structures and gender norms, which also affects clinical work.
|
Page generated in 0.0544 seconds