<p>Detta projekt har genomförts på mark- och mätningsavdelningen i Hudiksvalls kommun och projektets område är beläget norr om Hudiksvall, ca 6 km från centrala Hudiksvall vid norra infarten till E4:an.</p><p>I området ligger en friskola, en gymnasieskola som heter ”Glada Hudik-skolan”. I skolans lokaler har det tidigare bedrivits hotellverksamhet i många år, f.d. Hammering Hotell. Hösten 2006 öppnade skolan sina portar och de räknar med att öka antalet elever varje läsår. I närheten av skolan finns den kända travbanan, Hagmyren.</p><p>Syftet med arbetet var att göra en inmätning av fastigheten Hållsta 2:3, eftersom det inte fanns några inmätningar där tidigare. Stompunkter mättes in både i plan och höjd, därefter gjordes det detaljmätningar. Koordinatsystemet i plan i Hudiksvall är RTR10 2.5 gon V 0:- 15 och i höjd RH 70. Efter stom- och detaljmätningarna konstruerades en primärkarta i Geosecma som är ett kartprogram.</p><p>I den här rapporten kommer mätmetoder, beräkningar, dokumentation och kartframställning att redovisas.</p><p>Målet med projektet är att kommunen skall få nytta av inmätningarna i framtiden för olika projekteringar och att jag skall få mer erfarenhet av både mätning och kartframställning. Jag får även kunskaper om hur det går till på arbetsplatsen, tankegångar kring ett projekt och lärdomar av att arbeta självständigt.</p>

Detta projekt har genomförts på mark- och mätningsavdelningen i Hudiksvalls kommun och projektets område är beläget norr om Hudiksvall, ca 6 km från centrala Hudiksvall vid norra infarten till E4:an. I området ligger en friskola, en gymnasieskola som heter ”Glada Hudik-skolan”. I skolans lokaler har det tidigare bedrivits hotellverksamhet i många år, f.d. Hammering Hotell. Hösten 2006 öppnade skolan sina portar och de räknar med att öka antalet elever varje läsår. I närheten av skolan finns den kända travbanan, Hagmyren. Syftet med arbetet var att göra en inmätning av fastigheten Hållsta 2:3, eftersom det inte fanns några inmätningar där tidigare. Stompunkter mättes in både i plan och höjd, därefter gjordes det detaljmätningar. Koordinatsystemet i plan i Hudiksvall är RTR10 2.5 gon V 0:- 15 och i höjd RH 70. Efter stom- och detaljmätningarna konstruerades en primärkarta i Geosecma som är ett kartprogram. I den här rapporten kommer mätmetoder, beräkningar, dokumentation och kartframställning att redovisas. Målet med projektet är att kommunen skall få nytta av inmätningarna i framtiden för olika projekteringar och att jag skall få mer erfarenhet av både mätning och kartframställning. Jag får även kunskaper om hur det går till på arbetsplatsen, tankegångar kring ett projekt och lärdomar av att arbeta självständigt.

Geoidmodellen NKG2015 (Nordiska kommissionen för geodesi) är den senaste geoidmodellen över Norden. Det har inte publicerats någon forskning om kvaliteten på den här nya modellen, därför kan den här studien bidra till forskningen inom ämnet. Det är viktigt att vara medveten om begränsningarna och kvaliteten på den geoidmodell som används vid mätning av höjder. Om kvaliteten på geoidmodellen inte är känd så kommer kvaliteten på höjdmätningarna inte heller att vara känd. Detta kan skapa problem när mätningarna används i projekt där precision är viktigt. För att undersöka kvaliteten på geoidmodellen NKG2015 har geoidhöjderna beräknade från modellen jämförts med geoidhöjder som fås från mätning med metoden GNSS (Global Navigation Satellite Systems) /avvägning vid samma punkter. Slutningsfelet mellan geoidhöjderna från geoidmodellen och geoidhöjderna från mätningarna har analyserats med statistiska metoder. Slutningsfelens normalitet testas och analysen utförs på ofiltrerad data samt data som filtrerats med två olika konfidensintervall, 95% och 99,7%. Detta för att filtrera bort eventuella avvikande värden. Eventuella trender i datan jämnas ut med en metod baserad på minsta kvadratmetoden. Studiens resultat visar att filtrering av slutningsfelen generellt gör datan mer normalfördelad, men så är inte fallet för alla länder. I de flesta fall förbättras normaliteten även genom att jämna ut trender i datan. I processen med att jämna ut trender används en korrigerande yta med ett specificerat antal parametrar. Topografin i varje land spelar en stor roll när beslut ska fattas om hur många parametrar som behövs i den korrigerande ytan. Länder med höga berg och stora höjdskillnader så som Norge har en större osäkerhet i datan och kräver fler parametrar i den korrigerande ytan. Danmark är ett land med relativ platt topografi och behöver inte lika många parametrar i den korrigerande ytan som Norge för att effektivt jämna ut trender. Det finns givna värden på felen för datan som är uppmätt med GNSS/avvägning, dessa fel stämmer generellt inte överens med slutningsfelen. För Finland är det givna felet för GNSS/avvägning större än det borde vara medan felen för GNSS/avvägning i de andra länderna är något mindre än vad slutningsfelen antyder. De givna, uppskattade felen för geoidmodellen NKG2015 är 10 mm för Sverige och Danmark, 22 mm för Norge och 12 mm för Finland. Dessa fel är rimliga men stämmer inte helt överens med de givna felen för GNSS/avvägning i relation till slutningsfelen. Under antagandet att de givna felen för GNSS/avvägning är korrekta kan följande konfidensintervall uppskattas för geoidfelen; 06,5mm för Sverige, 1,8-5,2mm för Danmark, 14,8-17,7mm för Norge och 0-0mm för Finland. / The NKG2015 (Nordic Geodetic Commission) geoid model is the most recent official geoid model over the Nordic countries. There has been no previous research published on the quality of this model, therefore, this study may be a valuable contribution to the research in this area. It is important to be aware of the limitations and quality of the geoid model used when measuring heights. If the quality of the geoid is not known, the quality of the measured heights will also be uncertain. This might cause problems when the measured heights are used in projects where great precision is vital. Measured GNSS (Global Navigation Satellite Systems)/levelling data has been compared to the computed geoid heights from the NKG2015 geoid model at the corresponding points to investigate the quality of this model. The misclosures between the geoid height, obtained from the GNSS/levelling data and the geoid heights from the NKG2015 geoid model have been analysed by statistical methods. The normality of the misclosures is tested, and the analysis is performed on unfiltered and filtered misclosures with confidence intervals (CIs) of 95% and 99.7% to remove probable outliers. Trends in the misclosures are removed with a least-squares detrending method. The result of the study shows that filtering the misclosures generally makes them more normally distributed, but this is not the case for all countries. Detrending the misclosures improves the normality in most cases. In this process, a corrective surface with a specified number of parameters is fitted to the misclosures to remove trends. The topography of each country is very important when deciding which corrective surface that should be used in the detrending process. Countries with rough topography such as Norway has greater uncertainty in its heights and needs a corrective surface with more parameters than flatter countries such as Denmark. There are some estimates for the errors for the GNSS/levelling data which are not all in agreement with the misclosures. The GNSS/levelling error in Finland is greater than it should be. The given, estimated errors of the NKG2015 geoid model are 10 mm for Sweden and Denmark, 22 mm for Norway and 12 mm for Finland. These errors are reasonable, but not in perfect agreement with the given errors of the GNSS/levelling measurements in relation to the misclosures. Based on the assumption that the GNSS/levelling errors are correct, confidence intervals of the geoid error can be estimated. These estimated intervals are 0-6.5mm for Sweden, 1.8-5.2mm for Denmark, 14.8-17.7mm for Norway and 0-0mm for Finland. The confidence interval for Finland is not realistic because it is based on the assumption that the GNSS/levelling error is correct.

<p>Genom århundradena har teknikerna och mätinstrumenten för geodetisk mätning utvecklats mycket, från att ha utförts med enkla redskap som t ex kedja och kompass, till avancerade instrument som GPS och totalstation. I dagsläget finns flera datorbaserade tekniker tillgängliga och möjligheterna att integrera olika system ökar hela tiden.</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter som idag finns tillgängliga för att integrera totalstation och GPS med digitala kartdata vid geodetisk mätning i fält. En kravspecifikation har upprättats baserat på önskemålen från en kommunal kart- och mätavdelning, där ett av de viktigaste önskemålen var att kunna ta med en omfattande kartdatabas ut i fält. Möjliga leverantörer har sökts och utvärderats, och därefter har fältdatorer och programvaror lånats för att genomför praktiska tester.</p><p>Resultatet visar att utbudet av heltäckande lösningar är litet, men det finns fungerande system som täcker in de behov som var utgångspunkten i denna undersökning. Det kan finnas en kunskapslucka mellan mätning och GIS, geografiska informationssystem, att överbrygga vid införandet, men det finns också en stor potential i användningen och utvecklingen av tekniken.</p> / <p>Through the centuries the techniques and equipment for geodetic measuring have developed greatly, from simple tools like chain and compass, to advanced instruments like GPS and total stations. Today there are several computer based techniques available and the possibilities to integrate different systems increase all the time.</p><p>The purpose of this work has been to investigate which possibilities that are available today to integrate GPS and total stations with geographical information in geodetic field work. A requirement specification has been made based on the requirements of a division for mapping and surveying in a Swedish municipality, where one of the major wishes was to be able to bring an extensive geographical database out into the field. A search has been performed to find possible suppliers, their products have been evaluated, and finally software and a couple of field computers have been borrowed for practical tests.</p><p>The result shows that there are few exhaustive solutions available, but there exists solutions suitable for the requirements in this investigation. There might exist a gap in knowledge between geodetic measuring and GIS, geographical information systems, that need to be bridged at implementation, but there also exist a great potential in the use and development of this technique.</p>

<p>Vi har gjort en studie om hur vi kan förbättra registerkartan med hjälp av mätning med GPS och transformation i området Tobyn i Årjängs kommun. Arbetet innehåller fastighetsbildning förr i tiden och även om hur fastighetsbildning går till i dag. Vidare har vi skrivit om olika mätningsmetoder och fakta om GPS-systemet, exempelvis NRTK, fasmätning, absolutmätning och kort om olika transformationsmetoder. Vi har också skrivit om hur vi gick tillväga när vi först mätte och sedan transformerade. Till detta har vi olika bilagor med jämförelse mellan inmätta och transformerade punkter och kartor som visar hur mycket som skilde mellan transformerade gränser och den befintliga registerkartan. Det finns också en bilaga med flygbild över Tobyn som visar något av hur mätförhållandena är. Vår slutsats är att det gick väldigt smidigt att mäta och transformera och tidsåtgången var inte så stor. Det skilde upp till 75 centimeter mellan transformerad och inmätt punkt på vissa ställen. De största avvikelserna fanns i utkanterna av området Tobyn.</p>

Vi har gjort en studie om hur vi kan förbättra registerkartan med hjälp av mätning med GPS och transformation i området Tobyn i Årjängs kommun. Arbetet innehåller fastighetsbildning förr i tiden och även om hur fastighetsbildning går till i dag. Vidare har vi skrivit om olika mätningsmetoder och fakta om GPS-systemet, exempelvis NRTK, fasmätning, absolutmätning och kort om olika transformationsmetoder. Vi har också skrivit om hur vi gick tillväga när vi först mätte och sedan transformerade. Till detta har vi olika bilagor med jämförelse mellan inmätta och transformerade punkter och kartor som visar hur mycket som skilde mellan transformerade gränser och den befintliga registerkartan. Det finns också en bilaga med flygbild över Tobyn som visar något av hur mätförhållandena är. Vår slutsats är att det gick väldigt smidigt att mäta och transformera och tidsåtgången var inte så stor. Det skilde upp till 75 centimeter mellan transformerad och inmätt punkt på vissa ställen. De största avvikelserna fanns i utkanterna av området Tobyn.

Genom århundradena har teknikerna och mätinstrumenten för geodetisk mätning utvecklats mycket, från att ha utförts med enkla redskap som t ex kedja och kompass, till avancerade instrument som GPS och totalstation. I dagsläget finns flera datorbaserade tekniker tillgängliga och möjligheterna att integrera olika system ökar hela tiden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter som idag finns tillgängliga för att integrera totalstation och GPS med digitala kartdata vid geodetisk mätning i fält. En kravspecifikation har upprättats baserat på önskemålen från en kommunal kart- och mätavdelning, där ett av de viktigaste önskemålen var att kunna ta med en omfattande kartdatabas ut i fält. Möjliga leverantörer har sökts och utvärderats, och därefter har fältdatorer och programvaror lånats för att genomför praktiska tester. Resultatet visar att utbudet av heltäckande lösningar är litet, men det finns fungerande system som täcker in de behov som var utgångspunkten i denna undersökning. Det kan finnas en kunskapslucka mellan mätning och GIS, geografiska informationssystem, att överbrygga vid införandet, men det finns också en stor potential i användningen och utvecklingen av tekniken. / Through the centuries the techniques and equipment for geodetic measuring have developed greatly, from simple tools like chain and compass, to advanced instruments like GPS and total stations. Today there are several computer based techniques available and the possibilities to integrate different systems increase all the time. The purpose of this work has been to investigate which possibilities that are available today to integrate GPS and total stations with geographical information in geodetic field work. A requirement specification has been made based on the requirements of a division for mapping and surveying in a Swedish municipality, where one of the major wishes was to be able to bring an extensive geographical database out into the field. A search has been performed to find possible suppliers, their products have been evaluated, and finally software and a couple of field computers have been borrowed for practical tests. The result shows that there are few exhaustive solutions available, but there exists solutions suitable for the requirements in this investigation. There might exist a gap in knowledge between geodetic measuring and GIS, geographical information systems, that need to be bridged at implementation, but there also exist a great potential in the use and development of this technique.

Syftet med denna rapport var att utvärdera hur det på ett enkelt sätt och med hög tillförlitlighet går att kontrollera flygmätningar med UAV. Frågeställningarna som undersöktes var: Hur många kontrollpunkter krävs det för att kunna uppvisa en viss kvalité vid mätning i flygbilder tagna med UAV? Hur förändras kvalitén beroende på antalet kontrollpunkter? Hur ska en marksignal se ut för bästa synlighet i en bild? I den första delen av studien diskuterades olika varianter på hur en kontrollpunkt kan se ut. Sex stycken olika varianter tillverkades och testades på gamla flygfältet i Karlstad. Dessa granskades sedan okulärt, de två bästa valdes ut som sedan undersöktes i Global Mapper och beräknades i Excel. Den bästa kontrollpunkten erhölls och ytterligare signaler av den utformningen tillverkades, totalt 21 stycken. Den valda utformningen provades och flögs över en bergtäkt i Sandseryd utanför Jönköping. Data från flygningen beräknades och ett resultat erhölls. Resultatet visade på att man med ett par väl definierade kontrollpunkter, kan uppnå ett värde på under 25 mm radiellt i plan, ett medelfel under 10 mm i plan och drygt 15 mm i höjd. Det räcker således med ett par punkter men ett par extra rekommenderas, två punkter kan lika väl användas som tjugo punkter. En marksignal ska för bästa synlighet ha ett schackrutigt mönster i svart och vitt.