Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2004.

Licenciatavhandling Luleå : Luleå tekniska universitet, 2005.

I denna uppsats analyseras realityserierna Rebecca & Fiona samt Danne & Bleckan med syftet att undersöka hur några av de geografiska platser, så som städer, orter och stadsdelar, där dessa serier utspelar sig är representerade. Bägge serierna är gjorda av produktionsbolaget Art89 för SVTs webbkanal SVT-play och sändes mellan 2010 och 2012.De områden som tas upp i analysen är Hornstull, Östermalm, Örebro samt Östberga i Rebecca & Fiona, och Högdalen samt Henriksdalsberget i Danne & Bleckan. Som metod har vi använt en kombination av semiotisk och narrativ analys. Med hjälp av detta har vi tittat på hur serierna konstruerats narratologiskt och vad som konnoteras från det man får se och höra. Detta har gjorts med fokus på de olika områden som serierna i huvudsak utspelar sig i, återkommer till under seriens gång eller får betydelsebärande roll i serien.Uppsatsen utgår från teorier kring genren reality, dess relation med dokumentär film och problematiken kring det sanningsanspråk som finns inom dessa. Vi använder oss även av teorier kring representation, kultur och identitet. Detta för att kunna reflektera kring hur områdens representation bygger på den annorlundahet som finns inom olika kulturer och identiteter.Som jämförelse mot tidigare forskning har vi tittat på rapporten Miljonprogram & Media från 2002 där man har undersökt mediebevakningen kring ett par förorter kring Stockholm sedan 1960-talet. Resultat blev att man har skapat en andrefiering kring människorna och livet i dessa förorter genom att utgå från en normalisering kring “svenskhet”.Resultatet i denna uppsats liknar till viss denna rapport när det kommer till representationen av framförallt Högdalen. Bägge serierna ger en generell bild av att livet för människor är mer avvikande och problematiskt desto längre ifrån de centrala delarna i en större stad man kommer. Serierna skiljer sig åt i att Danne & Bleckan blir mer diskuterande om synen på områdena än vad Rebecca & Fiona är. Den senare utgår nästan uteslutande från huvudkaraktärernas egna åsikter vilket resulterar i att sanningsanspråket som kommer med genren blir den som uttrycks av två subjekt.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2005. / Härtill 8 uppsatser.

Den här uppsatsen analyserar hur geografiämnets identitet framträder i den svenska gymnasieskolans geografiundervisning i syfte att studera på vilket sätt skolämnet geografi har förändrats över tid. Undersökningens fokus har riktats mot de statliga styrdokument som innehåller skrivningar om skolämnens syften, innehåll och kunskapskrav, nämligen kursplanerna. Det empiriska material som använts för att studera förändringen av skolgeografin är alltså de tre senaste kursplanerna för geografi på gymnasienivå sedan ämnet återintroducerades i och med 1994 års läroplansreformer. För att analysera materialet har jag tagit hjälp av den tidigare forskningens teoretiska utgångspunkter gällande begrepp som didaktik, läroplansteori och geografiska traditioner. Jag har sedan använt mig av en kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Resultaten av studien visar att det skett förändringar men att det dominerande syftet med geografiundervisningen kan kopplas till den samhällsvetenskapliga traditionen av geografi. Jag finner därmed att skolgeografin har en sammanhållen identitet.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) finna ett område i närheten av Borensberg tätort som är lämplig för utökning av tomter för friliggande enfamiljshus. Inom det valda området ska sedan ett vägnät tas fram för trafikförsörjning. Vägnätet ska dras där lutningen är som lägst, binda samman det befintliga vägnätet och ge ett bra relationstal baserat på antal meter ny väg per antal nya tomter. Borensberg är en boendeort med ett ökande antal invånare. Därför har Motala kommun i en översiktsplan fastställt att det minst ska finnas tio byggnadsklara tomter för fristående villor i beredskap för försäljning varje år och även tomter för flerbostadshus med ett genomsnitt av fem lägenheter per år. Data som har använts för att genomföra analysen består av ortofoton, digital höjdmodell, ArcGIS data i vektorformat och egenhändigt tagna digitala fotografier. För att hitta ett lämpligt område användes sex restriktionskriterier och två ickerestriktionskriterier. För att konstruera ett vägnät med en så låg lutning som möjligt användes funktioner i spatial analysis tool i ArcMap. Resultatet visar att det, utifrån de angivna kriterierna, finns områden lämpliga för en utökning av samhället. Det ger även två alternativ för nytt vägnät för det utvalda området, planeringsområdet. Vad som dock kan sägas är att det är svårt att hålla vägnätet under de givna lutningskriterierna med de förhållanden som landskapet erbjuder. Kriteriet där tomtmark inte får överstiga 25 grader utgör inte några hinder. Hela området kan anläggas med tomter.