I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt. De empiriska metoderna var dokumentation i form av systembeskrivningar, dagboks anteckningar samt deltagande observationer. Utifrån data gällande befolkning och sjukskrivningar utformades en prototyp för analyser av sjukskrivningsmönster. Slutsatser som dragits utifrån arbetet är att det viktigt att alla berörda samarbetar för att de resurser som satsas ska komma till nytta. De som utvecklar systemet bör, tillsammans med användarna, utarbeta en gemensam begreppsapparat. Systemutveckling i GIS är fortfarande ett nytt område vilket medför att ett experimentellt tillvägagångssätt ibland kan vara nödvändigt. Grundkunskaper om allmänt vedertagna metoder är dock nödvändiga, för att kunna välja det tillvägagångssätt som är lämpligt i en viss situation. Ett GIS är ett nödvändigt verktyg för att skapa en databas som innehåller individinformation kopplad till olika spatiala data. Färger och mönster samt klassificering bör användas med omsorg. GIS styrka är att det går att visualisera komplex information, vilket kan underlätta analyser av denna typ av material.

Det är ofta ett svårt beslut för en kommun att ur ett ekonomiskt perspektiv bestämma om gamla skolor ska renoveras eller om det ska byggas nya. Om kommunen väljer att bygga en ny skola är det många olika kriterier och intressen som ska beaktas. Utbildning är även en mänsklig rättighet och det är av stor vikt att alla barn har tillgång till grundskoleutbildning. Därför är placeringen av skolan ett av de viktigaste besluten en myndighet ska fatta. Geografisk informationsteknik (GIT) är ett snabbt, behändigt och ekonomiskt verktyg för att analysera den variation av problem som kan uppstå inom samhällsplanering. GIT kan även hantera stora mängder av rumsliga och attributdata som är hämtade från flera olika källor. Kombinationen av geografiska informationssystem (GIS) med multikriterieanalyser (MKA) används ofta för att lösa problem inom flera olika områden. Denna studie har som mål att lokalisera en plats i Mora tätort där det är lämpligt att uppföra en högstadieskola. Studien strävar efter att exemplifiera hur MKA kan användas av kommuner för att lokalisera lämpliga områden för nya skolor inom småstäder. För att kunna genomföra studien har intervjuer med lärare och en sakkunnig genomförts för att få olika synvinklar på rangordningen av för studien relevanta kriterier. Detta har sedan legat som grund för viktningen av samtliga faktorkartor för att kunna identifiera vilka som har en större eller mindre betydelse för skolans plats i staden. Resultatet från intervjuerna och MKA visar att de tillfrågade generellt ger demografiska förhållanden en stor betydelse och samtidigt ger jordarter samt marklutning en lägre prioritering. Vad gäller övriga kriterier varierar prioriteringen mellan respondenterna, men resultatet från MKA utpekar trots meningsskiljaktigheterna ut samma område som det mest lämpliga för en högstadieskola. Förutom den mest lämpliga platsen presenteras även två alternativa lokaliseringar för en ny skola i varje resultatkarta. Den ena alternativa platsen lokaliseras till samma område oavsett individuell viktning, det andra alternativet lokaliseras till olika platser beroende på vilken viktning som använts i MKA. En känslighetsanalys har genomförts i studien för att undersöka om resultatet kan anses vara robust. Detta har genomförts genom att invertera vikterna som inhämtats från intervjuerna och sedan genomföra ytterligare MKA. Känslighetsanalysen visade att resultatet är robust eftersom områdena med högsta värdet i resultat kartan även har högsta värdena i känslighetsanalysen. / It is common that municipalities find it difficult to decide if an old school should be renovated or if it is more economically sustainable to build a new school. If the municipality decides to build a new school, several different criteria and interests must be considered. Education is a human right and children's access to primary education is very important. Therefore, the decision of where to locate a school is one of the most important decisions authorities can make. Geographical information technology (GIT) is a fast, convenient and economical tool that can be used to analyse a variation of different problems that may occur in spatial planning. GIT can store great numbers of spatial and attribute data that are collected from different sources. The combination of geographical information systems (GIS) and multi-criteria decision analysis (MCDA) is often used to solve different kind’s problems that occur in many fields. GIS-based MCDA can be applied to the planning of garbage disposal and transports. The aim of this study is to locate an area within the urbanarea of Mora that is suita- ble for a new school. The study strives to set an example of how MCDA can be used by municipalities to find suitable locations for schools in a small city. To implement this study interviews with teachers and an expert was performed. This resulted in different perspectives on the ranking of relevant criteria. The answers from the interviews have then been used to the weighting of every factor map to identify which should have a greater or less importance for the school's location in the city. The result from the interviews and MCDA shows that generally the respondents give the demographical relations a great importance meanwhile soils and ground elevation usually receive a lesser importance. The priority of the other factors differed between the respondents, but the resulting MCDA still identifies the same area as most suitable for a new school. Also, two alternative localizations were located and presented. The first alternative location was located to the same area even though the weights were different. But the second alternative was located to different areas depending on which weights that were used in the MCDA. A sensitivity analysis was performed in the study to test if the results are robust. This is done by inverting the weights that was obtained from the interviews and doing another MCDA. The sensitivity analysis showed that the result was robust because the same areas as in the main result is presented as appropriate.

<p>Uppsatsen behandlar användandet av geografiska informationssystem (GIS) i två kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och Trollhättans kommun, på grund av att de använder GIS olika mycket och har kommit olika lång i utvecklingen av GIS-användandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskällorna är intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken användning två olika kommuner har av GIS. GIS började användas i större utsträckning under 1980- och 1990-talen och med hjälp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svåra att ta fram. Det finns undersökningar som visar på att investeringar i GIS ofta kan generera vinster som är fyra gånger större än det investerade kapitalet. För att GIS ska fungera väl i en organisation måste lika mycket tid, planering och kapital läggas på expertis, data, organisation samt hård och mjukvara. Uppsatsen beskriver vad GIS är, består av och vad som kan åstadkommas med hjälp av GIS. Uppsatsen visar att GIS bör integreras väl i en organisation för att fungera tillfredställande.</p>

<p>Detta arbete handlar om hur man visuellt kan påvisa samband mellan händelser i rum och tid. I rapporten redovisas en funktionsmodell för analys av händelser i rum och tid i syfte att se eventuella mönster. </p><p>Jag anser att de problem som i första hand behöver lösas för att kunna automatisera analysstegen är vetenskaplig forskning som handlar om att formulera, modellera och lösa problem av liknande art, vilkas informationsstruktur än så länge är otillräckligt känd. </p><p>Framtagen funktionsmodell bygger därför på en interaktion mellan en erfaren analytiker och ett begränsat verktygsstöd. Detta betyder inte att konkreta delproblem inte kunnat lösas, vilket är vad denna rapport redovisar. </p><p>Växelvisa urval (kluster) i tid och rum kombinerat med manuell värdering av sammanhang ökar förmågan att göra utsagor om position, identitet, omfattning och verksamhet för stora mängder underrättelsedata. </p><p>I en vidareutveckling av analyser i rum och tid, med tillhörande programvarustöd, förutsätts kravställning av: </p><p>· Rapportdata - mätvärdesnoggrannhet, kvalitet och referenssystem </p><p>· Mätsystem och rapportering – tillgänglighet och tillförlitlighet </p><p>· Modeller av relevanta företeelser som skall kunna analyseras </p><p>· Åtgärdsalternativ för kompletterande underrättelsefrågor </p><p>De händelsedata som analyserats i detta arbete kommer från Rikskriminalpolisen och består av mobiltelefonsamtal. Mobiltelefonsamtalen har analyserats med hjälp av CrimeStat och PredictIT där resultatet, som består av samband mellan samtalen i rum och tid, kan presenteras visuellt i ArcView. Kombinationen av programvarorna ger positiva resultat då man med rätt kunskap och erfarenhet om händelserna kan urskilja samband på ett relativt snabbt sätt.</p>

<p>Undersökningen behandlar hur kriminella personer och polisen använder sig av geografiska förutsättningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlägger objekt i sin omgivning för att sedan välja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, på olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsättningar fast upplever dem på olika sätt. Avslutningsvis återges deras inställning till att först kartlägga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremål i sin omgivning på olika sätt, beroende på deras avsikter. </p><p>Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlägga sin omgivning. Det leder till att de sedan kan avgöra hur de ska agera på brottsplatsen. De beger sig till brottsplatsen en tid innan brottet ska utföras. På brottsplatsen undersöker de människors dagliga rutiner och hur objekt som exempelvis byggnader är placerade, för att kunna underlätta deras brott.  De kriminella har angett vilken tid på dygnet ett brott är som mest gynnsamt för dem. Om de inte kan utföra ett brott under en särskild tid ökar risken för att gripas. Objekt i en omgivning kan skapa tillfällen och försvåra för kriminella att genomföra brott. Deras erfarenhet bidrar till att hitta tillfällen som lämpar sig för brott i en omgivning. Svårigheter anser de vara andra människor som befinner sig på en brottsplats och väderförhållanden.</p><p>I polisens arbete kartläggs objekt i omgivningen utförligt, eftersom de inte vill riskera att skada andra poliser, misstänkta eller allmänheten, när de ska agera i arbetet. På en brottsplats försöker de säkra bevismaterial beroende på brottsplatsens förutsättningar. Polisen vill göra ett gripande på säkrast möjliga sätt, i annat fall kan en polisaktion komma att avbrytas. Det kan handla om att gripa en misstänkt under en särskild tid på dygnet. Under ett spaningsarbete ska enskilda poliser själva kartlägga sin omgivning och avgöra hur en förflyttning ska ske. Polisspanare måste ständigt förnya och omvärdera sin omgivning. Både polisen och kriminella anser att de inte kan utföra respektive arbete utan att först ta hänsyn åt de objekt som finns i en omgivning. De resonerar om varandras agerande och uppfattar liknande objekt i omgivningen. Dessa upplever de sedan på olika sätt, till följd av deras avsikter i arbetet.</p>

Undersökningen behandlar hur kriminella personer och polisen använder sig av geografiska förutsättningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlägger objekt i sin omgivning för att sedan välja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, på olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsättningar fast upplever dem på olika sätt. Avslutningsvis återges deras inställning till att först kartlägga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremål i sin omgivning på olika sätt, beroende på deras avsikter.  Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlägga sin omgivning. Det leder till att de sedan kan avgöra hur de ska agera på brottsplatsen. De beger sig till brottsplatsen en tid innan brottet ska utföras. På brottsplatsen undersöker de människors dagliga rutiner och hur objekt som exempelvis byggnader är placerade, för att kunna underlätta deras brott.  De kriminella har angett vilken tid på dygnet ett brott är som mest gynnsamt för dem. Om de inte kan utföra ett brott under en särskild tid ökar risken för att gripas. Objekt i en omgivning kan skapa tillfällen och försvåra för kriminella att genomföra brott. Deras erfarenhet bidrar till att hitta tillfällen som lämpar sig för brott i en omgivning. Svårigheter anser de vara andra människor som befinner sig på en brottsplats och väderförhållanden. I polisens arbete kartläggs objekt i omgivningen utförligt, eftersom de inte vill riskera att skada andra poliser, misstänkta eller allmänheten, när de ska agera i arbetet. På en brottsplats försöker de säkra bevismaterial beroende på brottsplatsens förutsättningar. Polisen vill göra ett gripande på säkrast möjliga sätt, i annat fall kan en polisaktion komma att avbrytas. Det kan handla om att gripa en misstänkt under en särskild tid på dygnet. Under ett spaningsarbete ska enskilda poliser själva kartlägga sin omgivning och avgöra hur en förflyttning ska ske. Polisspanare måste ständigt förnya och omvärdera sin omgivning. Både polisen och kriminella anser att de inte kan utföra respektive arbete utan att först ta hänsyn åt de objekt som finns i en omgivning. De resonerar om varandras agerande och uppfattar liknande objekt i omgivningen. Dessa upplever de sedan på olika sätt, till följd av deras avsikter i arbetet.

I studien har gymnasielärares didaktiska val för implementering av geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras på intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhållit sina erfarenheter, tillämpnings- och förhållningssätt till GIS. De slutsatser som framkommer är att respondenterna enbart använder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillämpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frågor i undervisningen, och därmed är det undervisning, med hjälp av GIS, som karakteriserar respondenternas användning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhållanden, såsom landformer. Vissa respondenter använder också GIS till att behandla frågor med utgångspunkt i kulturgeografiska förhållanden, till exempel olika typer av befolkningsfrågor. Att arbeta tvärvetenskapligt i GIS, således mot ämnets två vetenskapliga discipliner, är inte karakteristiskt för alla respondenter. Dessutom använder ett fåtal respondenter fortfarande kartboken, eller låter eleverna rita kartor för hand.   Nästan alla respondenter anser att de vill, och behöver, öka användningen av GIS i och med utformningen av de nya kursplanerna för geografiämnet i Gy11. Emellertid hämmas respondenternas möjligheter att undervisa i geografiska informationssystem av en kombination av brist på tid, resurser och kunskap.

Detta arbete handlar om hur man visuellt kan påvisa samband mellan händelser i rum och tid. I rapporten redovisas en funktionsmodell för analys av händelser i rum och tid i syfte att se eventuella mönster. Jag anser att de problem som i första hand behöver lösas för att kunna automatisera analysstegen är vetenskaplig forskning som handlar om att formulera, modellera och lösa problem av liknande art, vilkas informationsstruktur än så länge är otillräckligt känd. Framtagen funktionsmodell bygger därför på en interaktion mellan en erfaren analytiker och ett begränsat verktygsstöd. Detta betyder inte att konkreta delproblem inte kunnat lösas, vilket är vad denna rapport redovisar. Växelvisa urval (kluster) i tid och rum kombinerat med manuell värdering av sammanhang ökar förmågan att göra utsagor om position, identitet, omfattning och verksamhet för stora mängder underrättelsedata. I en vidareutveckling av analyser i rum och tid, med tillhörande programvarustöd, förutsätts kravställning av: · Rapportdata - mätvärdesnoggrannhet, kvalitet och referenssystem · Mätsystem och rapportering – tillgänglighet och tillförlitlighet · Modeller av relevanta företeelser som skall kunna analyseras · Åtgärdsalternativ för kompletterande underrättelsefrågor De händelsedata som analyserats i detta arbete kommer från Rikskriminalpolisen och består av mobiltelefonsamtal. Mobiltelefonsamtalen har analyserats med hjälp av CrimeStat och PredictIT där resultatet, som består av samband mellan samtalen i rum och tid, kan presenteras visuellt i ArcView. Kombinationen av programvarorna ger positiva resultat då man med rätt kunskap och erfarenhet om händelserna kan urskilja samband på ett relativt snabbt sätt.

Den här uppsatsen behandlar och jämför användandet av geografiska informationssystem (GIS) i några utvalda förvaltningar i Borlänge kommun. Anledningen till detta ämnesval är att uppsatsförfattaren och Stadsbyggnadskontoret i Borlänge kommun delar samma uppfattning om intresset för att undersöka vilka skillnader det råder inom de utvalda förvaltningarna. Studien som gjorts är en pilotstudie då det inte gjorts någon liknande studie tidigare i kommunen. Grunden för undersökningen har baserats av en enkätundersökning, med kompletterande intervjuer samt en stor samling litteratur. Det den här undersökningen syftar till att visa är att utvecklingen av ny teknik, däribland GIS, har medfört att allt fler organisationer formas om av införandet av den nya tekniken. Den nya tekniken sätter en del krav på att lära sig att hantera de nya verktygen och hur dessa ser ut, samt vilka problem som kan komma att uppstå tas även upp i uppsatsen. Tillämpningsområdena för användandet av GIS är många och därmed har spridningen av tidigare kartografiskt material ökat och börjat användas inom ett flertal olika sektorer. Syftet med den här uppsatsen är att ge svar på de frågor som berör användandet av GIS i Borlänge kommun samt att även peka på vad dessa skillnader kan bero på.

<p>Den här uppsatsen behandlar och jämför användandet av geografiska informationssystem (GIS) i några utvalda förvaltningar i Borlänge kommun. Anledningen till detta ämnesval är att uppsatsförfattaren och Stadsbyggnadskontoret i Borlänge kommun delar samma uppfattning om intresset för att undersöka vilka skillnader det råder inom de utvalda förvaltningarna. Studien som gjorts är en pilotstudie då det inte gjorts någon liknande studie tidigare i kommunen. Grunden för undersökningen har baserats av en enkätundersökning, med kompletterande intervjuer samt en stor samling litteratur. Det den här undersökningen syftar till att visa är att utvecklingen av ny teknik, däribland GIS, har medfört att allt fler organisationer formas om av införandet av den nya tekniken. Den nya tekniken sätter en del krav på att lära sig att hantera de nya verktygen och hur dessa ser ut, samt vilka problem som kan komma att uppstå tas även upp i uppsatsen. Tillämpningsområdena för användandet av GIS är många och därmed har spridningen av tidigare kartografiskt material ökat och börjat användas inom ett flertal olika sektorer. Syftet med den här uppsatsen är att ge svar på de frågor som berör användandet av GIS i Borlänge kommun samt att även peka på vad dessa skillnader kan bero på.</p>