Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen. Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät. Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik. / Purpose: The purpose was to examine the reasons for inadequacies and how an organization can solve problems that arise due to them. Based on this the study has formulated recommendations for how acquisition organizations can overcome and prevent the inadequacies through internal communication. Method: A case study was based on a deductive research process. The empirical data was tested through the use of propositions derived from theory. Data was collected through qualitative interviews and a quantitative survey. Conclusion: Inadequacies that arise through communication have an impact on the financial results and performance, of the organization as a whole. By engaging in communication an acquisition organization could become more successful.

Sweden has an enormous treasure in its vast number of large-scale historical maps from a period of 400 years made for different purposes, that we call map series. The maps are also very time and regional dependent with respect to their concepts. A large scanning project by Lantmäteriverket will make most of these maps available as raster images. In many disciplines in the humanities and social sciences, like history, human geography and archaeology, historical maps are of great importance as a source of information. They are used frequently in different studies for a variety of problems. A full and systematic analyse of this material from a database perspective has so far not been conducted. During the last decade or two, it has been more and more common to use data from historical maps in GIS-analysis. In this thesis a novel approach to model these maps is tested. The method is based on the modelling of each map series as its own ontology, thus focusing on the unique concepts of each map series. The scope of this work is a map series covering the province of Gotland produced during the period 1693-1705. These maps have extensive text descriptions concerned with different aspects of the mapped features. Via a code marking system they are attached to the maps. In this thesis a semantic analysis and an ontology over all the concepts found in the maps and text descriptions are presented. In our project we model the maps as close to the original structure as possible with a very data oriented view. Furthermore; we demonstrate how this ontology can be used as a conceptual schema for a logical E/R database schema. The Ontology is described in terms of the Protégé meta-model and the E/R schema in UML. The mapping between the two is a set of elementary rules, which are easy for a human to comprehend, but hard to automate. The E/R schema is implemented in a demonstration system. Examples of some different applications which are feasibly to perform by the system are presented. These examples go beyond the traditional use of historical maps in GIS today

De senaste årens krav på hållbarhet, har tillsammans med en önskan att göra städerna renare, tystare och mer tillgängliga, resulterat i att cykeln kommit att prioriteras inom samhällsplaneringen. I syfte att främja en hållbar stadsutveckling och uppmuntra fler människor att cykla har allt fler städer valt att upprätta hyrcykelsystem. En av dessa städer är Gävle som under våren 2016 genomför en pilotstudie för att undersöka möjligheten att införa ett regionalt hyrcykelsystem riktat till pendlare. Syftet med denna studie är därför att applicera en metod för att optimera lokaliseringen av cykelstationer i ett hyrcykelsystem i Gävle. För att uppnå detta har en GIS-baserad multikriterieanalys (MKA) upprättats. Multikriterieanalysen resulterade i att ett antal platser pekades ut som lämpliga för etablering av hyrcykelsstationer. Genom vidare analys och diskussion av resultatet prioriterades antalet platser ned ytterligare. Detta mynnade ut i en rekommendation över de två lämpligaste platserna i Gävle för etablering av hyrcykelstationer. Dessa platser är Södermalm och Rådhustorget. / The desire to make our cities cleaner, quieter and more accessible has given the bicycle a higher priority in urban planning in recent years. In order to promote sustainable urban development and encourage people to cycle an increasing number of cities have chosen to set up bike-share systems. During the spring of 2016 the city of Gävle is conducting a pilot study to examine the possibility of introducing a bike-share system. The purpose of this study is therefore to apply a method to optimize the location of bike stations in a bike-share system in Gävle. To achieve this, a GIS-based multi-criteria analysis (MCA) was established. The MCA resulted in a number of sites identified as suitable for the establishment of bike-share stations. Through further analysis and discussion the number of stations was prioritized even further. This resulted in a recommendation of the two most suitable locations for establishment of bike-share stations in Gävle. These places are Södermalm and Rådhustorget.

Detta utvecklingsarbete betraktar formativ undervisning för GIS-projektarbeten från insamlingav data till användbar karta inom geografiundervisning på gymnasieskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt lärandeperspektiv där kommunikation mellan lärare och elever har en nyckelroll. Problem och frågor blir därmed utgångspunkt för lärandet och kan initiera formativ agerande av läraren. Under lektionsseriens gång har läraren försökt att hela tiden reflektera över vad den ser och vad som kan göras annorlunda i undervisningssyfte. Utifrån det har läraren bestämt sig för metoder och vägar för att sprida geografins kunskap till elever och samtidigt granska sitt agerande. En kategorisering av lärarens agerande visar att diskussioner med eleverna har en central roll inom formativ undervisning. Att diskutera med eleverna är det främsta undervisningssätt som används tillsammans med att ge instruktioner, motivera elever eller erbjuda eleverna material att arbeta vidare med. Motiv till att läraren väljer agera formativt kan uppstå i en samtalssituation med elever, i läsning av elevers skrivna material eller genom att iaktta elevernas ageranden respektive lyssnandet till deras egna diskussioner. Det visar sig att inom en lektionsserie om och med GIS ges stor möjlighet att elevers utvecklingsprocess gynnas när de gemensam utför praktiska uppgifter där de är tvungna att kommunicera och på olika sätt delar erfarenheter med varandra. Samtidigt ger det läraren chansen till att observera och reflektera med möjlighet att agera formativt. Att mäta själva effekten genom formativt agerande har förblivit svårbedömt men utifrån de gjorda erfarenheterna uppmuntras till att använda sig och pröva formativ undervisning särskilt i ramar av projektarbeten.

Denna uppsats ämnar studera miljörättvisa i Stockholms län genom att undersöka om det finns skillnader inom länet gällande miljökvalitet, och huruvida det i så fall finns ett samband mellan miljökvalitetsfaktorer och socioekonomiska faktorer. En GIS-baserad metod i kombination med statistiska analyser användes för att besvara frågeställningarna. Parametrarna bullernivåer, kvävedioxid- samt partikelhalter och närhet till grön- och vattenområden studerades i relation till inkomst, sysselsättning och utbildning i korrelationsanalyser. Observationerna bestod av Stockholms läns 1287 demografiska statistikområden. Analyserna utfördes på hela länet samt kompletterades av analyser där observationerna i Stockholms innerstad exkluderades. Relativa miljökvalitetsrankingar och socioekonomiska rankingar skapades och visualiserades med kartor. Studien visar en mycket svag korrelation mellan låg socioekonomisk status och sämre miljökvalitet, ett samband som blir starkare när innerstaden exkluderas. Alla studerade socioekonomiska variabler korrelerade med avstånd till vatten, ett resultat som indikerar att avståndet till vattenområden är längre i socioekonomiskt svaga områden. Undersökningen påvisar även att socioekonomiskt svaga områden har högre bullernivåer men en större närhet till grönområden jämfört med socioekonomiskt starka områden. Exkluderandet av Stockholms innerstad påverkade sambandsstyrkan för samtliga variabler vilket indikerar att inom innerstaden är den socioekonomiska nivån generellt hög medan den miljömässiga generellt är låg. / This paper aims to study environmental justice in the Stockholm region by examining whether there are differences concerning environmental quality within the region and, if so, whether there is a correlation between the socioeconomic variables and the variables of environmental quality. A GIS-based method in combination with statistical analyses has been used to answer the research questions. Noise pollution, levels of nitrogen dioxide and particles, as well as distance to greenspace and waterbodies were studied in relation to income, employment and education in correlation analyses. The observations consisted of the 1287 demographic statistic areas in Stockholm region. The analyses were made on the entire region as well as complemented by analyses where the inner city of Stockholm had been excluded. Relative rankings of the areas based on environmental quality as well as socioeconomic standard were made and visualised with maps. The study shows a very weak correlation between lower socioeconomic standard and worse environmental quality, a correlation that strengthens when the inner city is excluded. All examined socioeconomic variables correlated positively with distance to water, indicating that the distance to water is greater in areas with lower socioeconomic standard. The study also shows that areas with lower socioeconomic standard have higher levels of noise pollution but a shorter distance to greenspace compared to areas with a higher socioeconomic standard. The exclusion of Stockholm inner city affected the correlation for all examined variables, indicating that socioeconomic standard within the inner city is generally high, while the environmental quality is generally low.

The rapid growth of Internet Traffic has emerged as a major issue due to the rapid development of various network applications and Internet services. One of the challenges facing Internet Service Providers (ISPs) is to optimize the performance of their networks in the face of continuously increasing amounts of IP traffic while guaranteeing some specific Quality of Services (QoS). Therefore it is necessary for ISPs to study the traffic patterns and user behaviors in different localities, to estimate the application usage trends, and thereby to come up with solutions that can effectively, efficiently, and economically support their users’ traffic. The main objective of this thesis is to analyze and characterize traffic in a local multi-service residential IP network in Sweden (referred to in this report as “Network North”). The data about the amount of traffic was measured using a real-time traffic-monitoring tool from PacketLogic. Traffic from the monitored network to various destinations was captured and classified into 5 ring-wise locality levels in accordance with the traffic’s geographic destinations: traffic within Network North and traffic to the remainder of the North of Sweden, Sweden, Europe, and World. Parameters such as traffic patterns (e.g., traffic volume distribution, application usage, and application popularity) and user behavior (e.g., usage habits, user interests, etc.) at different geographic localities were studied in this project. As a result of a systematic and in-depth measurement and the fact that the number of content servers at the World, Europe, and Sweden levels are quite large, we recommend that an intelligent content distribution system be positioned at Level 1 localities in order to reduce the amount of duplicate traffic in the network and thereby removing this traffic load from the core network. The results of these measurements provide a temporal reference for ISPs of their present traffic and should allow them to better manage their network. However, due to certain circumstances the analysis was limited due to the set of available daily traffic traces. To provide a more trustworthy solution, a relatively longer-term, periodic, and seasonal traffic analysis could be done in the future based on the established measurement framework. / Den ökande tillväxten av Internet Trafik har blivit en viktig fråga med anledning av den snabba utvecklingen av olika internetbaserade applikationer och tjänster. En av utmaningarna för Internet leverantörerna är att optimera prestandan i sina nät inför de ständigt ökande datamängderna och samtidigt garantera kvalitet på tjänsterna (QoS). Därför är det nödvändigt för Internetleverantörer att studera trafikmönster och lokala differentierade användarbeteenden, för att uppskatta trender av nyttjande av internettjänster, och därmed komma med lösningar som effektivt och ekonomiskt stödja deras kunders trafik. Det främsta syftet med denna avhandling är att analysera och karaktärisera internettrafiken i ett lokalt IP baserat multiservicenätverk i Sverige (i denna rapport avseende "Network North"). Uppgifterna om trafikmängden mättes i realtid med ett övervakningsverktyg från PacketLogic. Trafik till och från det övervakade nätverkets olika destinationer fångades upp och delades in i 5 cirkelliknande lokaliseringsnivåer i enlighet med geografiska trafikdestinationer: trafik inom nätverket North och till resten av norra Sverige, Sverige, Europa och världen. Parametrar som trafikmönster (t.ex. distribuerad internettrafik mängd, användning av olika tjänster och applikationer med dess popularitet) och användarbeteenden (t.ex. användar-vanor och intressen, etc.) på olika geografiska lokaliseringsnivåer har studerades i inom projekt. Som ett resultat av de systematiska och djupgående internetmätningar med det faktum av det stora antalet existerande tjänsteinnehållsservrar som ofta finns placerad långt ifrån slutanvändaren, ute i världen eller i Europa som är ganska så många till antalet. Rekommenderar vi att ett intelligent tjänstedistributionssystem appliceras närmre slutanvändaren på en regional nivå, för att minska på dagens onödiga omfattande duplicerande internettrafik i nom stamnäteten. Resultaten av dessa trafikmätningar av internettrafik ger en tidsmässig referens för Internetleverantörerna av deras nuvarande trafik och bör göra det möjligt för dem att bättre hantera sin nätverksinfrastruktur. Men på grund av vissa omständigheter begränsades mätanalysen på grund av möjliga och tillgängliga tidrammar att utföra dagliga trafikmätningsuppsättningen. För att ge en mer tillförlitlig lösning kan en på en längre sikt, periodisk och säsongsbunden trafikanalys göras i framtiden, baserat på den etablerade mätinfrastrukturen.

I Sverige finns idag (2016) inget gemensamt standardiserat sätt för att insamla, benämna eller lagra geodata, Regeringen bestämde därför hösten 2013 att en svensk standard för geodata skulle börja att införas. Arbetet med Svensk geoprocess påbörjades samma år. Projektet med att ta fram en Svensk geodatastandard har nu pågått i tre år och till halvårsskiftet 2016 avslutas projektet Svensk geoprocess för att övergå i implementation av standarden. Svensk geoprocess drivs som ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och Sveriges Kommuner. Rapporten syftar till att undersöka vilka avgörande faktorer som kan ha inverkan vid implementation av en nationell infrastruktur för geodata i kommunal verksamhet. För att undersöka området genomförs rapportarbetet med en trestegsmetod där varje steg bygger på föregående. I det första steget genomförs en omvärldsanalys där arbetet med en nationell infrastruktur för geodata studeras i de nordiska länderna. Rapporten behandlar även det gemensamma EU-arbetet som har genomförts inom området. I det andra steget baserat på den framkomna informationen genomfördes ett enkätutskick till alla Sveriges kommuner med frågor kring arbetet med Svensk geoprocess. I det sista steget baserat på genomförd enkät, har en intervjuer med sex utvalda personer genomförts för att förfina och utvidga svaren från enkäten. Dessa tre steg har slutligen gemensamt mynnat ut i de viktigaste faktorerna för en implementering av Svensk geoprocess. Dessa sex faktorer är: Kommunikation, Huvudaktörer (i detta fall kommuner, systemleverantörer och Lantmäteriet), Förvaltning, Tid, Ekonomi och Personal. Resultatet kan komma till nytta för projektet Svensk geoprocess och alla verksamheter som kommer att behöva ta beslut i frågan om implementering av Svensk geoprocess.

Strandskyddet upprättades för att trygga tillgången till strandområden för allmänheten och för att skydda djur- och växtliv från exploatering. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) togs fram för att inom ramen av översiktsplanering ge kommuner möjlighet till utveckling av landsbygden. LIS har dock visat sig otillräckligt i vissa avseenden och många kommuner i Sverige har uttryckt missnöje med strandskyddslagen. Syftet med studien är att bidra till en bättre landsbygdsutveckling genom att undersöka hur kommunernas framtagande av LIS-områden ser ut i Dalarnas län. Förslag på förändringar pågår i en strandskyddsutredning och därför ska studien även undersöka hur kommunerna i fortsättningen tänker arbeta med strandskyddsutredningen. Studien använder sig av tre olika metoder. Inledningsvis granskades miljöbalken, översiktsplaner samt strandskyddsutredningen. Vidare genomfördes intervjuer och enkäter, som besvarades av utvalda personer på kommunerna. Kommunerna använder sig av ytterligare kriterier i deras översiktsplaner som inte förekommer i lagtexten. Exempel på dessa kriterier är vatten och avlopp, infrastruktur, service och attraktivt område. Dessa kriterier är mer av betydelse för de ekonomiska faktorerna. Kommunerna i denna studie är positiva till att strandskyddslagstiftningen ses över, eftersom de anser att LIS-tillägget är svårtolkat. Kommunerna har däremot många åsikter om strandskyddsutredningen och menar att den fokuserar på fel saker. Länsstyrelsen kommer fortfarande ha stort inflytande och kommunerna menar att beslut om att helt eller delvis upphäva strandskydd i stället bör ske på en kommunal nivå eftersom lokalkännedomen är högre hos kommunerna. Resultatet av studien är en mall med kriterier för kommunerna i Dalarnas län som kan användas vid utpekning av LIS-områden och fungerar som underlag för kommuner att använda i geografiska informationssystem samt multikriterieanalyser för att utveckla landsbygden. Mallen visar att kriterier som biologisk mångfald; riksintresse naturvärden; landsbygdsutveckling samt befintlig bebyggelse värderas högt av kommunerna. / The Swedish shore protection law aims to make shores accessible to the public and provide good conditions for plants and animals. Therefore, a shore protection law was established that protects against exploitation. Rural development in shore sites (LIS) was implemented within the boundaries of city planning, as a tool for the Swedish municipalities to develop the countryside. LIS has proven to be insufficient, and a lot of the Swedish municipalities have expressed dissatisfaction with the LIS addition. The purpose of this study is to contribute to an improved rural development by examining the process behind the selected rural development sites (LIS) by the municipalities. The Swedish government is currently investigating the public shore protection laws, and the investigation might lead to significant changes to the laws. This study will also compile the municipalities view on the ongoing investigation and how it might impact rural development in the future. This study utilizes three different methods. Initially a document study was performed in order to gain knowledge on the subject, followed by an interview and survey by the participating municipalities. When suggesting suitable locations for LIS, the municipalities use some criteria beyond the ones addressed by the Shore Protection laws. Examples of these type of criteria are sewer systems, infrastructure, service, and attractiveness of the area. These criteria are highly valued because of the economic opportunities that they provide. Every municipality’s overall perception of which areas that are suitable for LIS, is based on a selection of different criteria. These areas are further investigated to decide whether exploitation is possible. This investigation is done with different aspects in mind, such as, natural values, cultural environment and flooding. The municipalities in this study are all in favor of changing the public shore protection laws because the execution is problematic and difficult to interpret. However, they proclaim that the ongoing investigation by the government is focusing on the wrong areas and that the suggested law changes are not enough to further enhance the development of the Swedish countryside. The result of this study is a table containing different criteria that the municipalities in Dalarna county can use when designating their rural development shore sites (LIS) in geographical information systems. The criteria table shows that public health, biodiversity, rural development, natural values and existing buildings, are highly valued by the municipalities.

An important question in determining species composition in a lake is what species has had the chance to reach the lake in the first place. The aim of this study was to examine natural stream connectivity limitations for whitefish (Coregonus lavaretus) between lakes, and to contribute to the development and evaluation of GIS-based methods to answer this question. 497 lakes with identified downstream source lakes, were classified as naturally colonized or introduced whitefish populations, reflecting the possibilities for whitefish to reach the lake naturally. Data of maximum stream slope and stream length between each lake pair was generated by Stefan Blumentrath, NINA. Maximum stream slope was measured on two different resolutions of stream length for comparison, one on slope over 10 m and one over 150m. A subset of lakes was manually examined in geographic information systems and compared to maps and aerial photos to evaluate the data and compare the results with the full dataset. False slope maximums were corrected and streams with much human alteration around a possible natural slope maximum was removed from the small dataset. The two datasets were analyzed using logistic regression models. Akaikes information criterion (AIC) showed that the optimal model, for both datasets, was the one using only slope maximum as predictor, and slope over 150m gave better results than 10m. A k50-coefficient, the value of a predictor that results in 50% probability of colonization, was introduced as an approximate of when the predictor forms a connectivity hinder. The k50-corefficient was estimated to 2,08±0,22° (±standard error) for slope over 150m for the big dataset and 2,58±0,20 for the small. Weaknesses in the data were distinguished and improvements for future fish connectivity studies are suggested.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar. Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80. Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Även om lärarna undervisade i och runtomkring samma centralort blev resultatet att synen skiljer sig från person till person. Dock utmärkte sig vissa traditioner mer än andra. En tradition med stor närvaro var människa-natur traditionen, även den naturgeografiska traditionen var väl representerad i lärarnas syn.