De senaste åren har befolkningen i Stockholms län ökat med ungefär 35 000 personer årligen (Statistiska centralbyrån, 2013). En snabb befolkningsökning ställer krav på dagens samhälle och av den anledningen krävs förutom fler bostäder en utökad kollektivtrafik. Av denna anledning föreslog Socialdemokraterna skapandet av en helt ny tunnelbanelinje, den Lila linjen. Syftet med detta arbete är att bidra med fakta och undersöka stadsutvecklingspotentialen för tre utvalda områden (Hagsätra, Älvsjö och Årstafältet) längs den föreslagna tunnelbanelinjen och vilka av dessa som lämpar sig bäst för exploatering utifrån uppställda kriterier. Vi vill även med detta arbete belysa hur viktig spårinfrastrukturen har varit och är för bostadsbyggandet i Sverige. Studien inleddes med intervjuer och ett urval av aktörer relevanta för Lila linjen. En stor del av det kvalitativa materialet i rapporten baseras på områdesanalyser och på ett fältarbete av områdena berörda av Lila linjen. Besöken har innefattat en typmorfologisk undersökning, där identifiering och definition av bebyggelse skett med syftet att undersöka lämplighet för nyexploatering. Rapporten baseras även på analyser i datorprogrammet Geografiska informationssystem (GIS). Den teoretiska ansatsen bygger dessutom på det amerikanska konceptet Transit Oriented Development (TOD). Det empiriska materialet grundar sig framförallt på tidigare och nuvarande styr- och strategidokument för Stockholm med fokus på transportutveckling och bostadsbyggande. Vår analys bekräftar faktumet att spårinfrastruktur är och har varit viktig för bostadsbyggande i Stockholm. Vi drar av den anledningen slutsatsen att det är av yttersta vikt att trafik- och stadsplanering inte bedrivs som separata element. Slutsaten visar även att de tre utvalda områdena har en potential för stadsutveckling. Avgränsade områden har pekats ut med olika lämplighet för exploatering, detta kan ske dels genom förtätning, nyexploatering och genom transformation. / The population in Stockholm Country has increased by 35 000 inhabitants annually (Statistiska centralbyrån, 2013).  Rapid population growth demands except more housing an expanded public transport. The Social Democrats has therefore proposed a new metro line, also called the Purple line.   The purpose of this master’s thesis is to contribute and examine the potential for urban development in three selected areas (Hagsätra, Älvjsö and Årstafältet) along with the proposed Purple line. The study will examine which of the areas are best suited for exploitation based on a set of criteria’s. We also want to highlight how important transport infrastructure has been for the housing construction in Sweden.   The study began with interviews including a range of stakeholders relevant to the Purple line. The qualitative material in this report is based on an examination of the areas affected by the new metro line. It included a typo morphological study, where we have identified different neighborhood types in order to explore opportunities for new development. The analysis is executed in Geographic Information Systems (GIS). The theoretical approach is based on the American concept Transit Oriented Development (TOD) and urban morphology. The conclusion shows that the three selected areas have the potential for urban development. Each area has been identified and suited with different levels of exploitation which can be done through densification, new development and transformation. Our analysis confirms how important the transportation infrastructure has been and still is for housing in Stockholm, it is therefore crucial not to separate traffic and city planning.

Avfallshämtningen är ett komplext problem som ställer mängder av logistiska krav och bör tillgodose kundens behov om att få sina sopor upphämtade och tömda i rätt tid. Samtidigt bör onödigt trafikarbete minskas för att uppnå en mer hållbar avfallshämtning. Nodra AB sköter avfallshämtningen av det kommunala avfallet i Norrköpings kommun. I dagsläget finns olika abonnemang för Nodra ABs kunder att välja på där avfallet hämtas enligt schemalagda rutter med fasta intervall. Nodra AB vet dock att behovet hos kunderna kan skilja sig från det standardiserade behovet, vilket riskerar att leda till att halvtomma eller överfulla kärl töms. För att se om denna risk går att minimera driver Nodra AB nu ett projekt, Behovsbaserad insamling, där syftet är att utreda om Norrköpings kommun ska gå mot en mer behovsbaserad avfallshämtning. Detta examensarbete avsåg att analysera effekterna på trafikarbetet av att gå från traditionell avfallshämtning med fasta intervall till en behovsbaserad avfallshämtning. Tidsåtgången och koldioxidutsläppen för trafikarbetet ämnades också att analyseras. Målet med examensarbetet var att det skulle fungera som ett komplement till Nodra ABs projektarbete och deras beslutsunderlag inför ett eventuellt införande av behovsbaserad avfallshämtning från fritidshus. Examensarbetet har innefattat både kvalitativa och kvantitativa metoder. En litteraturstudie har genomförts i syfte att få mer kunskap gällande transportplanering och logistiken kring avfallshämtning samt de miljömässiga effekterna transporter ger upphov till idag. Information kring hur Nodra AB arbetar i nuläget har samlats in i form av en intervju med berörd projektledare samt utredningsingenjör och även en observation för att skapa en bättre förståelse. Analysen i examensarbetet grundades på två olika scenarier för en behovsbaserad avfallshämtning. Båda utgick ifrån att ordinarie rutter och intervall bibehölls, men att i det första scenariot endast tömma de kärl som ställts fram vid hämtstället och i det andra scenariot endast tömma de kärl där kunden beställt hämtning via en app. Analysen utgick från att behovet bland fritidshus minskade med 25% under veckorna 24–33 och 50% under veckorna 19–23 samt 34– 38. Inför analysen har data från Nodra AB tillhandahållits, i syfte att kunna beräkna en förändring i körlistorna. För att få fram förändringen i körtid och körsträcka har programvaran ArcMap använts. Resultatet har sedan sammanställts med övriga data i en beräkningsmodell i Microsoft Excel. Resultatet visade på att en behovsbaserad avfallshämtning med minskat behov ger en minskad körsträcka, som leder till tidsbesparingar samt ett minskat koldioxidutsläpp. Resultatet visar dock inte vilka effekter ett ökat behov ger och de finns även övriga aspekter som inte tagits med i detta arbete, som kan påverka trafikarbetet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Studien syftar till att undersöka hur den svenska polismyndigheten använder sig av Geografiska informationssystem (GIS). Den digitala förändringen är intensiv vilket leder till möjligheter och utmaningar gällande den brottsbekämpning som råder i Sverige. För att vara följsam i den förändring som sker behövs det nya och fler effektiva metoder. GIS inom polisen är förekommande i länder som bland annat USA, England och Nederländerna, medan Sveriges arbete med GIS inom polismyndigheten är allt mer diffust. De slutsatser som har kunnat dras är att GIS kan innebära stora möjligheter för polisen, de står dock inför utmaningar för att på ett effektivt sätt utnyttja GIS. För att GIS ska användas på ett effektivt sätt inom polisen krävs det att det finns kunskap, samverkan och datakvalité. Datainsamlingen som studien bygger på är semistrukturerade intervjuer, surveyundersökningar och vetenskapliga texter. Intervjuerna innefattar personer inom polismyndigheten som ansvarar över IT-stöd samt personer som tekniskt behandlar GIS. Forskningen är utformad som en case studie där intervjuer, surveyundersökningar och vetenskapliga texter ska ge stöd för att besvara studiens forskningsfrågor. / This study is based on how the Swedish police use the geographical information system (GIS). The digital transformation is intense which leads to a lot of opportunities and challenges regarding the law enforcement for the Swedish police. To follow the big change it needs new and more effective methods. For the police in other countries, for example, USA, Canada, and the Netherlands it is common to use GIS as a tool, and to see how the Swedish police are working it all comes unclear. The conclusion that can be made from the study is that GIS can be great opportunities for the police, but they face challenges to use GIS effectively. In order for GIS to be used effectively in the police, there is a need for knowledge, collaboration and data quality. The data collection on which the study is based is semi-structured interviews, survey studies and scientific texts. The interviews include people in the police department who are in charge of IT and people who are technically working with GIS. The research is designed as a case study in which interviews, survey studies and scientific texts will provide support to answer the study's research questions.

Piste maps have been used as navigational aids by winter sports enthusiasts for decades. These maps are often hand drawn and are designed to be visually pleasing while still providing an overview of the terrain of a ski resort. As smartphones have become the go-to tool when satisfying our daily navigational needs, the expectations of a digital map have changed. One of these expectations is being able to position yourself and others on the map. With the existing GPS functionality of smartphones, there is a great potential for bringing classical piste maps into the digital age. This project proposes a solution which can position a user given their geographical position on a piste map. The solution includes a process for identifying anchor points which tie geographical coordinates to piste map coordinates, a suitable method of triangulating these points, combined with an algorithm that finds the most suitable triangle to use for finding the transformation parameters, and finally an affine transformation that yields the corresponding piste map coordinates for a given geographical position. The solution also proposes a method to find the smallest but sufficient set size of anchor points for a resort to create a useful and cost efficient model of transformation. The thesis work also presents possible implementations of the positioning algorithm, such as creating a smooth transition between a piste map view and a satellite map view in an Android device. This includes automatic panning and rotation of the satellite map in response to the centering of the piste map on the device screen. Geo-enabling piste maps enables many more interesting applications, such as recording and displaying skiing statistics, providing suggestions of new unexplored areas, keeping track of family or friends, selective location sharing, location-tagged weather and disaster information, and in the wake of the COVID-19 pandemic, providing a user- friendly interface for displaying localized congestion levels. / Skidåkare och andra vintersportsentusiaster har använt pistkartor som standarden för navigering i skidorter i flera decennier. Dessa kartor är ofta handritade av en konstnär, och är designade för att vara visuellt tilltalande samtidigt som de förser användaren med en abstraherad översikt av skidanläggningen. När mobiltelefonen tog över våra dagliga navigeringsbehov har också förväntningarna av en digital karta förändrats. En av dessa förväntningar är att kunna positionera sig själv och andra på kartan. Med hjälp av den nuvarande GPS teknologin som finns tillgänglig i mobiltelefoner finns ett stort potential för att vidareutveckling och digitalisering av den klassiska pistkartan. Detta projekt beskriver en digital lösning som kan positionera en användare givet deras geografiska koordinater på en pistkarta. Lösningen består av en process för att identifiera ankarpunkter som binder samman geografiska koordinater och pistkarte-koordinater, samt en metod för att triangulera dessa punkter. Detta är kombinerat med en algoritm som hittar den mest passande triangeln vars transformationsmatris kan användas för att transformera de givna geografiska koordinaterna till pistkarte-koordinater. Lösningen föreslår också en metod för att hitta det minsta tillräckliga antalet ankarpunkter som krävs för att skapa en användbar och kostnadseffektiv transformationsmodell. Examensarbetet föreslår också möjliga implementationer av positioneringslösningen, som att skapa en sammanhängande transition mellan pistkarta och satellit-vy i en Android app. Detta innefattar automatiska förflyttningar och rotationer av satellit-kartan beroende på hur pistkartan är positionerad i relation till skärmens centrum. Positioneringsalgoritmen möjliggör flera andra intressanta tillämpningar, som att visualisera inspelade åk-statistik, ge förslag på tidigare outforskade backar och skidområden, visa upp var vänner och familj befinner sig, selektiv platsdelning, platsrelaterad väder- och snödata, samt förutsättningar för att skapa en användarvänlig visualisering av områdesspecifika trängselnivåer.

Ekosystemen bidrar med många olika tjänster som är en förutsättning för att människans och samhällets behov ska kunna tillgodoses. Av den anledningen är det av största vikt att hänsyn tas till ekosystemtjänsterna och att de planernas för i stads- och samhällsplaneringen. Bland Sveriges miljömål finns ett par etappmål som handlar specifikt om ekosystemtjänster. Där framgår att vikten av ekosystemtjänsterna samt vad de påverkas av ska identifieras. Ekosystemtjänster kan delas in i fyra olika kategorier: Reglerande-, försörjande-, kulturella-, och stödjande ekosystemtjänster. De stödjande tjänsterna är en förutsättning för övriga tjänster och kan vara till exempel jordmånsbildning och geokemiska kretslopp. De kulturella tjänsterna är tjänster som bidrar till människans välbefinnande och hälsa, såsom friluftsliv och estetiska värden. De reglerande tjänsterna fås från naturens reglering vilket kan vara reglering av vattenflöden eller klimat. De försörjande tjänsterna är produkter som fås av naturen såsom livsmedel och vatten. Ekosystemtjänsterna påverkas av klimatförändringarna som innebär varmare och torrare klimat med risk för mer extrem nederbörd, exempelvis våtmarker riskerar att torka ut. Samtidigt är ekosystemtjänster viktiga då de motverkar effekter av klimatförändringarna. Bland annat minskar risken för översvämningar på grund av naturens förmåga att reglera vattenflöden och även hindra vatten från att nå markytan.   Syftet med rapporten är att identifiera ekosystemtjänster i Flen samt beskriva dess koppling till klimatförändringar. Resultatet kommer att fokusera på reglerande och kulturella ekosystemtjänster vilka har en stor betydelse i den bebyggda miljön. Resultatet fås och presenteras genom en litteraturstudie och inspiration från Metrias, Naturvårdsverkets, Huddinge kommuns och Högskolan i Gävles arbete med identifiering av ekosystemtjänster genom att studera ett områdes marktäcke. En karta tas fram över marktäcket i Flen och ekosystemtjänsterna presenteras sedan i en tabell, kopplande till marktäcke. Flens kommun består av mycket skog och sjöar. Där finns även åkermark och våtmark. Dessa marktäcken bidrar med många viktiga ekosystemtjänster från samtliga kategorier. / Ecosystems provide many different services that are essential for meeting human and social needs. For this reason, it is very important that ecosystem services are taken into account and are an important part of the urban planning. Among Sweden's environmental goals, there are two goals to achieve, that deal specifically with ecosystem services. The goals describe that the importance of ecosystem services and what they are affected by should be identified. Ecosystem services can be divided into four categories: regulating services, provisioning services, cultural services, and supporting ecosystem services. Supporting services are essential for the three other services. Two different supporting services is for example soil formation and geochemical cycles. The cultural services are services that contribute to well-being and health, such as outdoor activities and aesthetic values. The regulating services are obtained from nature’s natural regulations, which can be for example the regulation of water flows or the climate. The supply services are products obtained from nature such as food and water. Ecosystem services are affected by climate change, which means warmer and drier climate with the risk of more extreme precipitation, for example wetlands risk to become dry. At the same time, ecosystem services are important as they prevent the effects of climate change. For example, the risk of flooding is reduced due to the nature's ability to control water flows and also prevent water from reaching the ground surface.   The purpose of the report is to identify ecosystem services in Flen and describe its connection to climate change. The result will focus on regulating and cultural ecosystem services which are of great importance in the built environment. The result is obtained and presented through a literature study and inspiration from Metria, the Swedish Environmental Protection Agency, the town of Huddinge and the University of Gävle's work on identifying ecosystem services by studying an area's ground cover. A map is drawn over the covered area in Flen, and ecosystem services are then presented in a table linking to the ground cover. Flen consists of a lot of forests and lakes. There are also farmland and wetlands. These ground covers contribute many important ecosystem services from all four categories.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk upplever ett språkutvecklande arbetssätt i geografi. Jag ville vidare undersöka hur eleverna upplevde att arbeta med det som kallas Denvermetoden inom geografiundervisning. Denna metod går ut på att med hjälp av de olika kartorna i kartboken beskriva en plats ellerett område. Detta ville jag ställa i relation till elevernas upplevelse av att arbeta med en lärobok i geografi. Vidare ville jag också undersöka deras upplevelse av förståelse för geografiska begrepp när de arbetat med Denvermetoden istället för att arbeta med läroboken. Eleverna går på språkintroduktionsprogramet och har ingen tidigare skolerfarenhet. De är alla mellan 18 till 20 år gamla. De har gått på detta program i cirka två år och nått upp till kunskapskraven för årskurs 6i svenska som andraspråk och läser mot målen för årskurs 9 i svenska som andraspråk. Eleverna har deltagit i sex lektioner, där två lektioner var en introduktion till Denvermetoden och fyra lektioner var själva uppgiften. I undersökningen har jag använt mig avhalvstrukturerade gruppintervjueroch uppföljning med enskilda intervjuer med varje informant, för att ta del av elevens upplevelseav arbetsättetoch sinupplevelse avutveckladbegreppsförståelse. Resultatetpåvisar att elevernaärpositivatill arbetssättet men att de inte enbart vill arbeta med Denvermetoden. Forskning i språkutvecklande arbetssätt bekräftar att en varierande interaktiv arbetsgång med både öppna frågor och textbearbetning är en framgångsfaktor för elever med svenskasom andraspråk. Vidare upplevdeeleverna att de har lättare att förstå de geografiska begrepp som ingick i studien, då de kunde visualisera begreppen med hjälp av kartboken. Detta gällde för alla begrepputom för längd-och bredgrad. Dessa begrepp kan vara svåraatt förstå utifrån plana kartor som finns i en kartbok. Studien påvisar att de begrepp som konkret kan förstås med stöd av kartbilderoch som eleverna har viss förförståelse för,är lättare att använda. Slutsatsen av min studie är att elever medsvenska som andraspråk behöver arbeta med både öppna uppgifter, textuppgifter med arbetsbok och att kartboken är ett viktigt redskap i geografiundervisningen. Grundläggande är dock att elevenförstår de geografiska begrepp som är kopplade till kartboken samt kananvända den på ett bra sätt. Eleverna i min studie upplevde det lättare att använda kartboken när de väl förstått exempelvis begreppet tematisk karta.

Vattenkraftens ska förses med moderna miljövillkor i linje med miljöbalken. Ett av underlagen som föreslås vara nödvändigt inför prövningen är kännedom var det finns strömmande vatten och olika typer av habitat, något som inte finns i alla avrinningsområden. Arbetets syfte var därför att testa och utvärdera metoder som med begränsat underlag kan användas för att identifiera lax- och öringshabitat samt utreda sträckornas habitatskvaliteten.  För att genomföra detta genomfördes först en lutningsanalys där vattendragets strömsträckor identifierades genom att utifrån lantmäteriets höjdmodell, bestämma lutningen i vattendraget. Därefter bestämdes beskuggningsgraden vid strömsträckorna genom att studera flygbilder följt av parametrarna vattenhastighet, bredd och djup beräknades med MSB:s hydrauliska modell. På detta applicerades trout habitat score och laxhabitatklass, två bedömningssystem som används för att kvalitetsbestämma habitat utifrån fiskens habitatspreferenser för ovannämnda parametrar. Den predikterade habitatskvaliteten validerades sedan mot redan kända habitat som karterats i fält då vattendraget biotopkarterades.  Med lutningsanalysen identifierades strömsträckor där samtliga kända habitat som karterats som bra eller mycket bra identifierades. Metoden fungerade således bra för att identifiera strömmande vatten. Det finns dock svagheter eftersom metoden inte nödvändigtvis säger något direkt om strömsträckornas habitatskvalitet, men tillsammans med andra metoder så som lokalkännedom kan borde den vara till nytta att på ett enkelt sätt få en bra bild över utbredningen av vattendragets strömsträckor. När habitatskvaliteten beräknades vid strömsträckorna underskattades i de flesta fall. Vad detta beror på går inte att svara på utan vidare undersökning, men det finns mycket som pekar på att det är till följd av att den hydrauliska modellens rumsliga skala samt kalibrering. Det finns således stora osäkerheter med att använda MSB:s hydrauliska modell i habitatkarteringssyfte. / Hydropower is vital for Sweden. Not only does it provide Sweden with around 40% of the annual electricity production and supply the electric grid with system services, but the energy is also to be concerned as renewable with no greenhouse gas emissions. However, the hydropower plants and its dams create environmental problems for the aquatic life in the lake and streams. Moreover, little to no measures have been implemented as most powerplants come from a time where the concern and requirements for environmental mitigation measures were considered. Sweden’s hydropower is therefore to apply for new water permits in line with the Swedish environmental code, likely to result in many powerplants having to implement mitigation measures to lower their impact on the aquatic life. In this work, data on river habitats must compiled, however, the extent to which this data exists varies between different river basins. In river basins where the level of this kind of knowledge is low there is a need for cost-effective ways to investigate this matter.  The aim of the thesis was to test and evaluate methods that can be used to identify in stream habitats for trout and salmon parr and assess the quality of these habitats using data which is highly available for many river basins.  First a slope analysis was conducted in GIS, to identify rapids in the study area. The method is based on calculating the average slope along the river using the national terrain model. Once rapids were identified, aerial footage was studied to determine the rate of shadow cast on the watercourse and a free to use hydraulic model was used to calculate water velocity, depth, and top width at the rapid locations. Later, the above-mentioned parameters were combined using two methods, trout habitat score and salmon habitat class, to rate the rapids’ functionality as habitat for salmon and trout parr. Finally, the habitat location and quality of the identified rapids were validated against already known habitats, mapped with conventional habitat mapping methods.  Using the slope analysis, all known habitats were identified. However, there were a few uncertainties as several river stretches, not mapped as habitat, also were identified. These wrongly identified rapids were for the most part to be regarded as moderately flat and could be excluded using aerial photographs. When it comes to the predicted habitat quality, it can be concluded that it generally was underestimated when compared to the habitat quality from the habitat mapping. The reasons for this were not fully investigated in this thesis, however much points towards weaknesses related to the hydraulic model as it primarily was hydraulic parameters such as depth and top width that was underestimated.  The thesis conclude that the slope analysis is a strong tool when it comes to locating in stream habitats using sparse data and has good potential as a screening tool, but one must be aware of the method’s short comings. The hydraulic model on the other hand, shouldn’t be used in its original form to investigate habitat quality.

This thesis has been written on behalf of Västerås stad with the purpose to test and evaluate methods for automatic classification of land use from orthophotos. Today, only manual classification of land use based on orthophotos is used, which is a time-consuming task. Västerås stad therefore want to find a method to use in the future that is more efficient and provides equal quality. The land use classes used today, and which will also be used for the automatic classification, are: ●      Green area ●      Asphalt ●      Gravel ●      Sand ●      Other hard surfaces ●      Building In the project, two different methods for automatic classification were tested: classification algorithms and deep learning. Deep learning was used to train a model to classify land use from orthophotos according to the previously mentioned classes. The same set of training samples was used for all classification algorithms and for the training of the deep learning model. Accuracy calculations were performed for all classifications. The trained deep learning model achieved an accuracy of 0.843284. The classification algorithms tested were Support Vector Machine, Random Trees, K-Nearest Neighbor, and Maximum Likelihood. These were tested with different sets of input data. The results showed that Support Vector Machine with a normalized Digital Surface Model (nDSM) and Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) as supplementary input data to the orthophoto provided the highest accuracy, with an overall accuracy of 0.852886, which is also better than the result from the deep learning model. After the best result was identified, it was generalized to remove small, misclassified segments. After generalization, the overall accuracy increased to 0.882682. The classes gravel and other hard surfaces stood out with particularly low accuracy in all classifications. When comparing the manually performed classification with the automatically created classifications, clear interruptions in the road network are noticeable. This has been identified as being due to trees and vegetation obscuring the ground beneath. This is a problem that seems difficult to solve with current automatic classification methods. / Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Västerås stad med syftet att testa och utvärdera metoder för automatisk klassificering av markanvändning från ortofoton. Idag används endast manuell klassificering av ortofoton, vilket är ett tidskrävande arbete. Västerås stad önskar därför hitta en metod att använda i framtiden som är effektivare men som ger en motsvarande kvalitet. Klasserna som används idag och som ska användas även för den automatiska klassificeringen är: ●      Grönyta ●      Asfalt ●      Grus ●      Sand ●      Övriga hårda ytor ●      Byggnad  I projektet testades två olika metoder för automatisk klassificering: klassificeringsalgoritmer och djupinlärning. Djupinlärning har använts till att träna upp en modell till att klassificera markanvändning från ortofoton enligt de tidigare nämnda klasserna. För alla klassificeringsalgoritmer samt för träningen av djupinlärningsmodellen har samma uppsättning träningsprov använts. Noggrannhetsberäkningar har gjorts för samtliga klassificeringar. Den egentränade djupinlärningsmodellen gav en noggrannhet på 0,843284.  Klassificeringsalgoritmerna som testades var Support Vector Machine, Random Trees, K-Nearest Neighbor och Maximum Likelihood. Dessa har testats med olika uppsättningar av indata. Resultatet visade att Support Vector Machine med en normaliserad digital ytmodell (nDSM) och normaliserat vegetationsindex (NDVI) som kompletterande indata till ortofotot gav den högsta noggrannheten med en övergripande noggrannhet på 0,852886, vilket även är bättre än resultatet från djupinlärningsmodellen. Efter att det bästa resultatet identifierats generaliserades det för att få bort små felklassificerade segment. Efter generaliseringen steg den övergripande noggrannheten till 0,882682.   Klasserna grus och övriga hårda ytor stack ut med särskilt låg noggrannhet i samtliga klassificeringar. Vid jämförelse mellan den klassificering som gjorts manuellt och de klassificeringar som skapats automatiskt märks tydliga avbrott i vägnätet. Detta har identifierats bero på att träd och växtlighet skymmer marken under. Detta är ett problem som tycks svårt att lösa med nuvarande automatiska klassificeringsmetoder.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera hur undervisningen i friluftsliv kan skilja sig beroende på vart i Sverige det sker samt hur idrottslärare ser på utmaningar och möjligheter för att bedriva friluftsliv inom idrott och hälsa. För att analysera resultatet valdes ramfaktorer som teoretisk grund för att få en förståelse av hur externa influenser som läraren inte har kontroll över har en påverkan på undervisningen i skolan. En kvalitativ metod valdes genom intervjuer med fem lärare från olika delar av Sverige, tre idrottslärare från Skåne och två idrottslärare från Norrbotten. Intervjuerna spelades in med hjälp av zoom efter att samtliga lärare gav sitt samtycke att delta i studien. Namnen som nämns i studien är pseudonymer för att behålla deltagarnas anonymitet. Resultatet visade på faktorer som antingen stärker eller försämrar idrottslärares undervisning i friluftsliv. Flera likheter mellan lärares syn och sätt att arbeta med friluftsliv visar sig men även skillnader, där de största skillnaderna beror på det geografiska läget. Slutsatsen blev att det finns yttre faktorer som idrottslärare har svårt att påverka som styr undervisningen i friluftsliv, däremot uppfattas inte dessa faktorer som avgörande för att bedriva friluftsliv enligt den nationella läroplanen.

Urbanisering i kombination med miljöfarliga utsläpp från fordonstrafiken ställer högre krav på bostadsplaneringen i städer. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur multikriterieanalyser inom geografiska informationssystem kan tillämpas i den översiktliga planeringen för att bidra till ett hållbarare samhälle. En effektivare strategisk bostadsplanering med anslutning till befintliga samhällsfunktioner kan bidra till att miljövänligare transportalternativ prioriteras före bilen. Med hjälp av intervjuer från två tjänstemän inom offentlig och privat sektor har ett antal kriterier tagits fram till analysen. Utifrån befintliga samhällsfunktioner var målet med studien att lokalisera nya områden för bostadsutveckling med hjälp av en multikriterieanalys. Detta kan bidra till att miljövänligare transportmedel kan prioriteras före bilen eftersom avstånden till samhällsfunktionerna blir kortare. Utöver detta var även målet att undersöka hur politiska intressen skiljer sig åt med hjälp av en rangordning utifrån de framtagna kriterierna. Resultatet visar att representanterna från de två största politiska partierna i en svensk småstad rangordnar kriterierna olika gällande vilka samhällsfunktioner som bör finnas i närhet till nya bostadsområden. Däremot visar slutresultatet att de lokaliserade områdena för bostadsutveckling inte skiljer sig nämnvärt mycket ifrån varandra, trots politikernas varierande bostadspolitik. Studien kan bidra till en effektivare politisk hantering av ärenden eftersom politiska skiljaktigheter i slutändan inte alltid visar skillnader i vilka aktiviteter eller objekt som bör placeras var. / Urbanization combined with toxic emissions from motor traffic calls forhigher demands when house planning in cities. The purpose of this study is toincrease understanding about how to apply multi criteria analyses whenmaster planning to contribute to a more sustainable society. A more effectivehouse planning connected to existing societal functions might add to the usageof more sustainable transportation alternatives rather than that of cars. Using the input from interviews with representatives from both the privateand the public sector, a number of criterias have been developed for theanalysis. Considering existing societal functions, this study was intended toidentify new areas for housing development using a multi criterial analysis.This might contribute to more sustainable transportation because of thedistance to the societal functions. In addition to this, the intention extended tothe investigation of how political interests differs from one another, using aranking system based on the developed criterias. The results show that representatives from the two largest political parties in asmall town in Sweden rank the criterias different when it comes to whatsocietal functions a new housing area should have in close proximity. On theother hand, the end results show that the areas chosen for housingdevelopment have similar qualities, in spite of varying housing politics amongthe politicians. This study might contribute to a more effective politicalhandling of business, since political differences does not ultimately showdifferences in where activities or objects should be placed.