<p>The technical administration in Örebro municipality is responsible of water, sewage, refuse collection, roads, traffic and park care. Nowadays no one has the responsibility of the coordination between the departments. The administration is therefore in need of proposals on new applications and to be compared to other municipalities. The objective of this project was to examine the administration and locate possible problems. It was then to define those problems and give proposals on how to solve them. There wasn’t enough time to examine the whole administration and the project was concentrated to the area of roads and traffic. To be able to investigate the function of the coordination between the departments, it did require interviews with a selected amount of employees. Background material was collected and the questionnaires were created in consultation with the tutor.</p><p>During the interviews, the using of GIS amongst the departments became clear. It occurred that there where some differences of opinions, mainly about a certain node and link – system (each node is a crossroad and each link is a block). One department that is in need of the node and link – system claimed that they didn’t get it and by that means it complicated their work. On the other hand, the department that is responsible of the node and link – system, maintained that the update of the system was well functioning.</p><p>In several interviews it became clear that there was a requirement of a common system to store GIS-data, more education in GIS and a detached group to handle GIS-matters. There were also a lot of other needs within the departments. The conclusion was that the updating of the nodes and links got the highest priority, because the lack of these created most difficulties. A detached GIS-group was suggested to be responsible of the coordination in the departments. This group should get a hold of the education, investigate the possibilities of a common GIS-system, take care of the update process and other matters.</p> / <p>Tekniska förvaltningen i Örebro kommun ansvarar för bl.a. vatten, avlopp, renhållning, vägar, trafik samt parkskötsel. De har i nuläget inget uttalat samordningsansvar mellan de olika avdelningarna och syftet var därför att ge förslag på nya tillämpningar och jämföra med andra kommuner. Målet var att efter undersökningar hitta eventuella problem, definiera dessa och sedan ge förslag på lösningar. Att undersöka hela förvaltningen fanns ej tid till och arbetet koncentrerades till områden som rör trafik och gator. För att kunna undersöka hur samordningen fungerade inom avdelningarna för processen Gata och trafik krävdes intervjuer med utvalda personer. För att få förkunskaper till utformningen av intervjufrågorna till dessa personer fick en förundersökning göras. Bakgrundsinformation insamlades och sedan utarbetades frågeformulär efter samråd med handledaren.</p><p>Det framkom vid flertalet intervjuer att det fanns behov av ett gemensamt system för lagring av data som rör GIS, mer utbildning inom GIS, uppdatering av gatulänkar samt en egen funktion för hantering av GIS-frågor. Det fanns även åtskilliga andra behov inom de olika avdelningarna. Slutsatsen blev att det var högsta prioritet att få en fungerande uppdatering av noderna och länkarna då avsaknaden av dessa skapade flest svårigheter. En egen GIS-funktion föreslogs även för att ha ett samordningsansvar. Denna skulle ta tag i utbildningsfrågor, utreda möjligheterna om ett gemensamt system för lagring av data, sköta uppdateringen av noderna och länkarna samt andra frågor.</p>

No description available.

No description available.

The technical administration in Örebro municipality is responsible of water, sewage, refuse collection, roads, traffic and park care. Nowadays no one has the responsibility of the coordination between the departments. The administration is therefore in need of proposals on new applications and to be compared to other municipalities. The objective of this project was to examine the administration and locate possible problems. It was then to define those problems and give proposals on how to solve them. There wasn’t enough time to examine the whole administration and the project was concentrated to the area of roads and traffic. To be able to investigate the function of the coordination between the departments, it did require interviews with a selected amount of employees. Background material was collected and the questionnaires were created in consultation with the tutor. During the interviews, the using of GIS amongst the departments became clear. It occurred that there where some differences of opinions, mainly about a certain node and link – system (each node is a crossroad and each link is a block). One department that is in need of the node and link – system claimed that they didn’t get it and by that means it complicated their work. On the other hand, the department that is responsible of the node and link – system, maintained that the update of the system was well functioning. In several interviews it became clear that there was a requirement of a common system to store GIS-data, more education in GIS and a detached group to handle GIS-matters. There were also a lot of other needs within the departments. The conclusion was that the updating of the nodes and links got the highest priority, because the lack of these created most difficulties. A detached GIS-group was suggested to be responsible of the coordination in the departments. This group should get a hold of the education, investigate the possibilities of a common GIS-system, take care of the update process and other matters. / Tekniska förvaltningen i Örebro kommun ansvarar för bl.a. vatten, avlopp, renhållning, vägar, trafik samt parkskötsel. De har i nuläget inget uttalat samordningsansvar mellan de olika avdelningarna och syftet var därför att ge förslag på nya tillämpningar och jämföra med andra kommuner. Målet var att efter undersökningar hitta eventuella problem, definiera dessa och sedan ge förslag på lösningar. Att undersöka hela förvaltningen fanns ej tid till och arbetet koncentrerades till områden som rör trafik och gator. För att kunna undersöka hur samordningen fungerade inom avdelningarna för processen Gata och trafik krävdes intervjuer med utvalda personer. För att få förkunskaper till utformningen av intervjufrågorna till dessa personer fick en förundersökning göras. Bakgrundsinformation insamlades och sedan utarbetades frågeformulär efter samråd med handledaren. Det framkom vid flertalet intervjuer att det fanns behov av ett gemensamt system för lagring av data som rör GIS, mer utbildning inom GIS, uppdatering av gatulänkar samt en egen funktion för hantering av GIS-frågor. Det fanns även åtskilliga andra behov inom de olika avdelningarna. Slutsatsen blev att det var högsta prioritet att få en fungerande uppdatering av noderna och länkarna då avsaknaden av dessa skapade flest svårigheter. En egen GIS-funktion föreslogs även för att ha ett samordningsansvar. Denna skulle ta tag i utbildningsfrågor, utreda möjligheterna om ett gemensamt system för lagring av data, sköta uppdateringen av noderna och länkarna samt andra frågor.

När orsakerna till brottslighet har studerats har kriminologisk forskning och teori traditionellt fokuserat på individuella egenskaper och på riskfaktorer hos brottslingar, eller på olika socioekonomiska faktorer. Kriminologisk forskning om brottslighetens geografiska fördelning har dock ökat och fått större utrymme och acceptans både bland forskare och bland de samhällsinstanser som arbetar mot brottslighet. Hot spots utgörs av små områden där det sker mycket fler brott än i omgivande områden. Flera studier har visat att några få områden står för merparten av brottsligheten när enskilda brottstyper studeras. Syftet med denna studie var att analysera hur brottsligheten koncentrerar sig geografiskt i Sundsvall, samt att jämföra hur brottslighetens fördelning har förändrats mellan åren 2010 och 2015. Studien bygger på en analys av anmälningar inkomna till polisen i Sundsvall under perioderna 1 januari till 31 december 2010 samt 1 januari till 31 december 2015. Anmälningarna som studerades delades sedan upp i de fyra brottstyperna våldsbrott, narkotikabrott, inbrott samt tillgreppsbrott. Resultatet visade att brottsanmälningarna i Sundsvall koncentrerade sig till hot spots. Var dessa hot spots var placerade geografiskt skiljer sig åt mellan olika brottstyper, men en viss överrepresentation av anmälningar kunde ses på ett antal platser oavsett brottstyp. Varje undersökt brottstyp diskuteras utifrån socialekologisk teori och Crime pattern theory. I diskussionen ges även förslag på i vilka situationer det kan vara effektivt att använda sig av platsbaserat polisiärt arbete och i vilka situationer andra preventiva åtgärder kan vara mer effektiva. / <p>2016-06-01</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och lärare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen på gymnasieskolor i Uppsala. Två separata studier har genomförts, en med tydligare fokus på lärares undervisning med GIS samt en elevstudie där deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in från semistrukturerade intervjuer där elever och lärare på fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel på hur lärare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat. Studiens resultat påvisar att de geografiska informationssystemen inte har någon dominerande roll i undervisningen och kunskaper kring detta område är inte alltid tillräckliga för att nå målen som finns i kursplanen för geografi. De slutsatser man kan dra av det empiriska materialet är att GIS ofta marginaliseras då lärare ifrågasätter de geografiska informationssystemens funktion i geografiundervisningens centrala innehåll.

Ett förekommande problem i den svenska varumärkesrätten rör bedömning av särskiljningsförmåga för vissa varumärken. I fråga om ordmärken som består av en sammansättning av beskrivande beteckningar och geografiska namn tycks Patent- och Registreringsverket och Patentbesvärsrätten ha olika uppfattningar om hur särskiljningsförmåga för sådana ska bedömas. I och med att det finnas en meningsskillnad får det sägas att rättsläget är oklart i frågan och därigenom något som behöver redas ut.      Med utgångspunkt i en rättsdogmatisk metod görs en utredning av problemet. Det redogörs för vissa av varumärkets funktioner som exempelvis att garantera ett visst ursprung för de varor som bär det. Ordvarumärket som sådant behandlas med utgångspunkt i dess uppbyggnad. Särskiljningsförmåga som begrepp behandlas och det redogörs för de två kriterier som ställs upp; förmågan att kunna särskilja varor och tjänster i en näringsverksamhet från en annan och en avsaknad av frihållningsbehov. Med utgångspunkt i det resoneras sedan kring särskiljningsförmåga kopplat till beskrivande beteckningar, till geografiska beteckningar och till sammansatta varumärken. En genomgång görs därefter av den aktuella bestämmelsen 1 kap 5 § i varumärkeslagen som behandlar särskiljningsförmåga, bestämmelsen jämförs också med motsvarande bestämmelse i varumärkesdirektivets artikel 3.1 b och c.      Därefter görs en genomgång av Patent- och Registreringsverkets och Patentbesvärsrättens praxis på området. Det konstateras att ett speciellt fall, PBR 10-292 (Nacka Forum), har påverkat fler bedömningar därefter. Det visas också hur svensk praxis skiljer sig mellan de båda instanserna.      En genomgång görs sedan av framförallt EUDs praxis. Där dras riktlinjer upp för hur en bedömning ska gå till. Två fall redogörs för i större utsträcking, de förenade målen C-108/97 och C-109/97 (Chiemsee) och C-304/06 P (Eurohypo). Som avslutning på uppsatsen presenteras sedan en bedömning som i huvudsak ska utgå från de varor och tjänster som en varumärkesansökan gäller och baseras på omsättningskretsens uppfattning av varumärket. Sammansättningen ska bedömas, inte delarna var för sig. Bedömningen ska också göras utifrån varumärkets förmåga att särskilja varor och tjänster i en näringsverksamhet från en annan. Det ska tas hänsyn till att det kan finnas ett frihållningsbehov för beskrivande beteckningar. Varumärket ska prövas mot såväl den särskiljande funktionen som eventuellt frihållningsbehov. Det är tillräckligt att märket brister i en av dessa aspekter för att det ska kunna anses sakna särskiljningsförmåga. Med det sagt innebär det dock inte att avsaknaden av exempelvis frihållningsbehov betyder att varumärket har särskiljande förmåga.

<p>I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt. De empiriska metoderna var dokumentation i form av systembeskrivningar, dagboks anteckningar samt deltagande observationer. Utifrån data gällande befolkning och sjukskrivningar utformades en prototyp för analyser av sjukskrivningsmönster. Slutsatser som dragits utifrån arbetet är att det viktigt att alla berörda samarbetar för att de resurser som satsas ska komma till nytta. De som utvecklar systemet bör, tillsammans med användarna, utarbeta en gemensam begreppsapparat. Systemutveckling i GIS är fortfarande ett nytt område vilket medför att ett experimentellt tillvägagångssätt ibland kan vara nödvändigt. Grundkunskaper om allmänt vedertagna metoder är dock nödvändiga, för att kunna välja det tillvägagångssätt som är lämpligt i en viss situation. Ett GIS är ett nödvändigt verktyg för att skapa en databas som innehåller individinformation kopplad till olika spatiala data. Färger och mönster samt klassificering bör användas med omsorg. GIS styrka är att det går att visualisera komplex information, vilket kan underlätta analyser av denna typ av material.</p>