Goods that children come in contact with on a daily basis for example toys, electronics, textiles, household items, have attracted an increased attention in recent years because of a common occurrence of residues of potentially hazardous chemical substances. Some municipalities in Stockholm have developed plans for managing chemical risks and work systematically to phase out products containing hazardous substances. This thesis aims to contribute to an improved knowledge base for any future work with non-toxic nursery schools in Haninge. The study's focus is on the challenges encountered by conditions and problems of preschool personnel to manage chemical risks in early childhood environments. Primary data was collected through a qualitative approach based on semi-structured interviews with both the preschool staff and practitioners working in the central organization of the municipality. Identified key scientific studies and theories related to the concepts of risk management, risk perception and risk communication were used to put the results of the study in a larger context. A thematic analysis was then performed using developed indicators of effective risk management related to, for example, risk perception, accountability and internal and external risk communication. The results from this study show that most of the indicators of effective risk management are not met in the current situation. For example, the communication failure and pre-school staff's discretion is limited by budget, procurement contracts and imperfect knowledge while there is no routine monitoring work to follow up requirements associated with procurement. Haninge municipality can improve the pre-school staff conditions including setting higher standards in procurement, focus on communication and information, be clearer in its guidelines on hazardous chemicals in children's everyday lives and develop follow-up work around the requirements.

De svenska miljömålen är framtagna till följd av Agenda 2030 och de globala målen som FN har beslutat om. Miljömålen ska verka som den centrala utgångspunkten i det allmänna arbetet med miljöfrågor i samhället. Giftfri miljö är en av de 16 framtagna miljökvalitetsmål, inom den fysiska planeringen innebär detta främst ett arbete med förorenad mark vid exploatering och stadsomvandling. De senaste årens ökade urbanisering samt viljan att förtäta våra städer, gör att många kommuner omvandlar äldre industriområden och industrihamnar till bostadsområden. Följderna blir att frågor kring föroreningar blir allt vanligare i planeringsprocessen. Arbetet med att farliga ämnen inte ska utgöra något hot mot människors hälsa och miljö kräver ofta ett brett samarbete. Detta sker såväl mellan konsulter, länsstyrelser och statliga förvaltningar, som förvaltningsövergripande inom en kommun. Vägen från politiskt beslut till genomförande i praktiken är lång och det är många parter som ska bidra med sin del under vägens gång. Författaren har i denna uppsats undersökt implementeringsprocessen av miljömålet Giftfri miljö, med ett fokus på förorenad mark. Detta har utförts genom fallstudier av två planeringsprojekt i två olika kommuner, Kilströmskaj i Karlskrona kommun samt kvarteret Kilen i Ronneby kommun. Empirin som har granskats är kommunala antagandehandlingar samt markutredningar utförda av konsultföretag. För att studera empirin har argumentationsanalys använts, för att sedan analysera resultatet och kunskapsöversikten utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv. Generellt sätt så kan implementeringen av miljömålet Giftfri miljö, utifrån denna fallstudie, anses som en fungerande process men med möjlighet till förbättring. Trots en fungerande implementering så kommer vi, i dagens takt, inte uppnå miljömålet. De huvudsakliga aspekterna som är i behov av bearbetning och förtydligande är prioriteringsordning vid statligt bidrag samt avvägandet mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Undersökningen visar också på ett behov kring tydligare vägledning för planerare på kommunal nivå.