Att finna den mest effektiva strategin för att maximera sin avkastning på aktiemarknaden har varit en fråga som har intresserat investerare i hundratals år. Denna studie avser att undersöka vilken av investeringsstrategierna, Gyllene korset eller Buy and hold som är mest lönsam under perioden 2004 - 2022 på Stockholmsbörsen för att dra slutsatser om marknadens effektivitet. Genom att mäta avkastningen av tio aktier från large-cap listan och tio aktier från mid-cap-listan visade studiens resultat att Buy and hold under perioden gav en högre genomsnittlig avkastning relativt Gyllene korset under parametrarna glidande medelvärde 50, 200. Detta ger stöd för den effektiva marknadshypotesen som säger att det inte går att få överavkastning genom teknisk analys. Studien finner dock stöd för att köpsignalen som gavs vid Gyllene korset skapade stora vinster, och att det snarare var en försenad säljsignal, dödskorset, som var huvudanledningen till att Buy and hold var överlägsen Gyllene korset-strategin. / Finding the most effective strategy to maximize returns in the stock market has been a question that has interested investors for hundreds of years. This study aims to see which of the investment strategies, Golden cross or Buy and hold that is most profitable during the period 2004 - 2022 on the Stockholm Stock Exchange to draw conclusions about the efficiency of the market. By measuring the return of ten stocks from the large-cap list and ten stocks from the mid-cap list, the study's results showed that during the period, Buy and hold gave a higher average return than the Golden cross under the parameters moving average 50, 200. This supports the efficient market hypothesis, which states that it is not possible to obtain excess returns through technical analysis. However, the study finds support that the buy signal given at the Golden cross created large returns, and that it was rather a delayed sell signal, the death cross, that was the reason why Buy and hold was superior to the Golden cross strategy.

På bullriga arbetsplatser använder personal ofta hörselskydd med inbyggda högtalare för att lyssna på exempelvis musik i underhållningssyfte. Om användaren lyssnar på höga ljudnivåer under långa perioder kan bullerskador uppstå i dennes öron. Enligt lagstiftning måste nivån därför begränsas i förebyggande syfte. Bullernivån är ett genomsnitt av de ljudnivåer användaren exponerats för under en arbetsdag. Användaren måste vila öronen om gränsvärdet för bullernivån nås.Om man utnyttjar att det är ett genomsnitt kan användaren tillåtas lyssna på en hög ljudnivå under en begränsad tid för att sedan sänka den. Det går att bevara både säkerheten och lyssningsupplevelsen om en sänkning införs långsamt. Detta arbete beskriver hur en algoritm till en digital signalprocessor kan konstrueras för att reglera ljudnivån.Målsättningen var att algoritmen skulle skydda användarens hörsel utan att försämra lyssningsupplevelsen, och utan att förbruka mer energi än nödvändigt. I algoritmen ingick en prediktor som predikterar mängden buller användaren riskerar att utsättas för, om denne fortsätter lyssna på samma nivå.Långsamma sänkningar av ljudnivån kan då utföras i tid innan gränsvärdet nås. Det visade sig att algoritmen endast behövde ett fåtal samplingar per sekund för att skatta och reglera ljudnivån tillräckligt precist, vilket reducerade energiförbrukningen.Resultatet visar möjligheten att kombinera målen för säkerhet, lyssningsupplevelse och energieffektivitet i hörselskydd. Algoritmen implementerades inte på ett skarpt system.Den hade enbart tillgång till ljudsignalen användaren ämnade lyssna på i underhållningssyfte. / In noisy workplaces the staff are often using hearing protectors with built-in speakers for entertainment purposes. Prolonged exposure to loud sound levels can cause damage to the user’s ears. The legislation requires therefore a limiting mechanism for the speakers. The noise level is defined as the average of the sound levels the user has been exposed to during a working day. If the noise threshold is reached the user has to rest his ears. This definition can be exploited to allow the user to listen to a loud sound level for a limited time and then lowering it. If the sound level is lowered slowly, it is possible to preserve both safety and listening experience. This work describes how an algorithm can be designed for a digital signal processor with the purpose of controlling the sound level. The aim was to protect the user's hearing without spoiling the listening experience, and without consuming more power than necessary. The algorithm design included a predictor that predicts the amount of noise the user risk being subjected to, if he continues to listen at the same level. Slow reduction of the sound level can then be carried out in time before the noise threshold is reached. It turned out that the algorithm only needed a few samples per second to estimate and control the sound level sufficiently precisely, this reduced the power consumption. The results show that it is possible to combine the objectives for safety, listening experience and power consumption in hearing protectors. The algorithm was not implemented in a real system. The algorithm had only access to the audio signal which the user intended to listen to for entertainment purposes.

This study aims to see if it is possible to generate abnormal returns in the Swedishstock market through the use of three different trading strategies based on technicalindicators. As the indicators are based on historical price data only, the study assumesweak market efficiency according to the efficient market hypothesis. The study isconducted using daily prices for OMX Stockholm PI and STOXX 600 Europe from theperiod between 1 January 2010 and 31 December 2019. Trading positions has beentaken in the OMX Stockholm PI index while STOXX 600 Europe has been used torepresent the market portfolio. Abnormal returns has been defined as the Jensen’s αin a Fama French three factor model with Carhart ­extension. This period has beencharacterised by increasing prices (a bull market) which may have had an impact onthe results. Furthermore, a higher frequency of rebalancing for the Fama ­French andCarhart model could also increase the quality of the results. The results indicate thatall three strategies has generated abnormal returns during the period. / Denna studie syftar till att se om det är möjligt att generera överavkastning på densvenska aktiemarknaden genom att använda tre olika handelsstrategier baserade påtekniska indikatorer. Eftersom indikatorerna endast baseras på historiska prisdataantar studien svag marknadseffektivitet enligt den effektiva marknadshypotesen.Studien genomförs med hjälp av dagliga priser för OMX Stockholm PI och STOXX 600Europe från perioden 1 januari 2010 till 31 december 2019. Positionerna i studien hartagits i OMX Stockholm PI medan STOXX 600 Europe har använts för att representeramarknadsportföljen . Överavkastning har definierats som Jensens α i en Fama French trefaktormodell med Carhart-­utvidgning. Perioden som används i studien har präglatsav stigande priser (en bull market) som kan ha påverkat resultatet. Dessutom skulleen högre frekvens av ombalansering av Fama ­French och Carhart-­modellen ocksåkunna öka kvaliteten på resultaten. Resultaten visar att alla tre strategier har genereratonormal avkastning under perioden.