Abstract Från och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier eller värdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS 36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivas av löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ett nedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdet med tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade. Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet om den representerar en stor andel av företagets totala tillgångar. Nedskrivningstestet utgör följaktligen en viktig del i värderingsprocessen, eftersom felaktig redovisningsinformation kan vilseleda investerare och andra intressenter. En tidigare undersökning visar att många företag brister med avseende på de upplysningskrav som ska lämnas angående testet. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera nedskrivningstest av goodwill samt ur ett revisorsperspektiv beskriva de eventuella problem som uppstår i själva granskningsprocessen. För att uppfylla syftet ligger ett hermeneutiskt synsätt till grund för undersökningen. Vidare har en abduktiv ansats samt en kvalitativ metod valts, eftersom teori och empiri undersökts växlande och syftet är att beskriva och förklara ett fenomen. Uppsatsens empiriska material har samlats in genom intervjuer med tre respondenter som alla är verksamma inom IFRS samt en dokumentstudie av åtta företags årsredovisningar. Resultatet av min undersökning visar att det svåraste med revisorns granskning utav nedskrivningstest, är att bedöma rimligheten i de antaganden som företaget har gjort. Likaså försvåras granskningen vid förekomsten av synergieffekter, när goodwillposten ska fördelas per kassagenererande enheter. Vad gäller upplysningskraven har det generellt skett en viss förbättring i de undersökta företagen. Informationskraven som berör kassagenererande enheter och återvinningsvärde efterföljs i samtliga av de granskade bolagen, medan tillväxttakten är det upplysningskrav som innehåller flest brister. Om nedskrivningstestet utförs på ett korrekt sätt bör det enligt studien ge en mer rättvisande bild av företaget, men då nedskrivningsprövningen bygger på delvis subjektiva antaganden, som många gånger är svåra att rimlighetsbedöma, kan utfallet bli ett annat i praktiken. Avslutningsvis visar undersökningen att standarden fortfarande medför vissa tolkningsproblem. I dagsläget finns ingen myndighet som kan utfärda sanktioner när inte bestämmelserna följs, vilket innebär att både kvaliteten på testets utförande och mängden information varierar mellan olika företag.

The purpose with this final assignment is to find out how the old and the new regulations about Goodwill affect the Swedish companies, how their results and value of Goodwill changed since the regulation from IFRS took place. We will attempt to find out if the companies are better of with a yearly write-off or an impairment test every year to see if a write-down is necessary.

1 januari 2005 infördes nya redovisningsstandarder enligt IFRS/IAS. Alla börsnoterade bolag inom EU skall tillämpa de nya redovisningsreglerna. Syftet med införandet av de internationella redovisningsreglerna var att göra de finansiella rapporterna mer internationellt gångbara och jämförbara samt bidra till en mer rättvisande bild av företagets tillgångar. Uppsatsen granskar om företag uppfyller upplysningskraven enligt IAS 36 punkt 134 rörande att immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte längre skrivs av utan årligen nedskrivningsprövas. Vi genomförde en undersökning av totalt tjugo företag från IT- och läkemedelsbranschen med redovisad goodwillpost. Vi granskade företagens årsredovisningar utifrån vår tolkningsmall av IAS 36 punkt 134. Baserat på resultatet av vår empiriska studie har vi bildat oss uppfattningen att det förekommer brister i företagens upplysningar. Vi har även genomfört samma undersökning på företagens årsredovisningar för 2005. Syftet var att ta reda på om någon förbättring gick att se då tidigare publicerad undersökning och artikel förutspått detta. Enligt vår studie har ingen märkbar förändring skett. Anledningen till att kraven inte uppfylls i större utsträckning tror vi kan vara en kombination av okunskap och svårigheter att tolka regelverket samt i vissa fall ovilja att lämna ut känslig information. Vår bedömning är att syftet med införandet av de nya standarderna inte uppnås i den utsträckning som vore önskvärd. Vi anser att de nya reglerna medför en mer subjektiv redovisning vilket minskar trovärdigheten och jämförbarheten. Målet med en mer rättvisande bild menar vi i vissa fall får stå tillbaka för försiktighetsprincipen.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden. Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden.   Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009.   Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vi samlade in data från respektive bolags hemsida och sammanställde dessa rådata i statistiska diagram. Dessa diagram blev sedan en grund för vår analys.   Resultat & Slutsatser: Resultatet för undersökningen visade på att vi inte kunde se någon större ökning i nedskrivningar av koncernmässig goodwill som direkt kunde förknippas med den finansiella krisen. En möjlig orsak kan vara att effekterna av krisen ej visat sig fullt ut ännu, en annan kan vara att det finns andra orsaker till att bolagsledningen väljer att inte göra nedskrivning av koncernmässig goodwill.   Förslag på vidare forskning: Att undersöka samma urval när konjunkturen börjar vända uppåt igen eller att genom en kvalitativ undersökning studera de exakta orsakerna bakom bolagens agerande i frågan om nedskrivning av koncernmässig goodwill. En annan intressant aspekt är att undersöka revisorernas roll i detta informationsflöde.

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 punkt 134 och vilka faktorer som påverkar hur mycket information företagen lämnar.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 – rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört. Vi vill med hjälp av information från årsredovisningar undersöka hur redovisningen av goodwill förändrats och vilka effekter det fått på företagens resultat på grund av införandet av IFRS. Vi vill också förklara och analysera effekterna av införandet av IFRS 3 för de svenska företagen på Large Cap. Vår teoretiska referensram grundar sig på rekommendationer, RR, och standarder, IFRS, inom ämnet redovisning. De för oss aktuella reglerna studeras och jämförs för att se hur redovisningen förändrats och vilka effekter som kan ha uppkommit. En stor förändring av införandet av IFRS 3 är att goodwill årligen ska vara föremål för nedskrivningstest istället för de avskrivningar som tidigare gjorts. Identifiering av immateriella tillgångar har förändrats och kan i större utsträckning avskiljas från goodwill. Vi har utgått ifrån aktieägarnas perspektiv och har efter ett antal bortfall undersökt 41 företags årsredovisningar på Large Cap-listan. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vårt angreppssätt har varit deduktivt. Vidare har vi utgått ifrån positivismen och ett analytiskt synsätt. Värdet på goodwill ökade vid övergången på grund av att inga avskrivningar gjorts och att väldigt få och små nedskrivningar genomförts. Resultatet kommer att ligga på en högre nivå så länge inte företagen gör omfattande nedskrivningar. Vi drar slutsatsen att företagens resultat kommer att bli mer skiftande och oförutsägbart på grund av att nedskrivningstest ersatt årliga avskrivningar. Aktieägarna bör vara medvetna om detta och anpassa sin syn på företagens värde efter detta. Vi har också dragit slutsatsen att införandet av IFRS 3 har haft olika stora effekter på olika branscher då de branscherna med stor goodwill påverkats i högre grad.

I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag. Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning. Vi har valt att studera följande problem ”Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster?”. Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill. Detta kommer att genomföras med en kvantitativ studie baserad på 30 börsnoterade bolag på den svenska aktiemarknaden. Då detta är en studie på redan vedertagna rekommendationer var det för oss en självklarhet att studien genomfördes med en deduktiv ansats och en positivistisk kunskapssyn. Det teoretiska ramverk som presenteras baseras på de internationella redovisningsstandarderna angående immateriella tillgångar och goodwill, samt ett urval av redovisningsprinciper, bland annat försiktighetsprincipen och principen om en rättvisande bild. Efter att ha studerat vårt empiriska material blev resultatet att det går att se en tendens till att goodwill minskat under den studerade perioden, men att det inte går att utläsa till vilken grad och hur det kommer att utveckla sig i framtiden. Gällande förändringen i värdeminskning visar vårt material att efter ändringen av metod redovisade bolagen en betydligt mindre värdeminskning jämfört med tidigare år.

Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet.   IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden.   Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen. Med bakgrund av debatter och forskningslitteratur kan därför sådana påverkningsvariabler till nedskrivning av goodwill vara intressanta att studera. Utifrån Agency theory och Stakeholder theory har vi som författare angripit detta område och försökt förklara om nedskrivning av goodwill kan förklaras via ett urval av styrelse – och kapitalvariabler.   Genom en deduktiv forskningsansats har vi genomfört en kvantitativ studie där samtliga bolag på Stockholmsbörsens Large - och Mid Cap har ingått. 6 stycken utvalda påverknings-variabler har testats på 104 bolag. Syftet är att undersöka vilka variabler som påverkar nedskrivning av goodwill. Våra hypoteser där dessa variabler ingår, har formulerats för att dels undersöka (a) om nedskrivning sker eller inte och (b) i vilken storleksordning som nedskrivningar sker.   Studiens påverkningsvariabler har analyserats utifrån två olika regressionsmodeller, binär logistisk regression och linjär multipelregression. Binär logistisk regression har använts för att kunna visa om de identifierade variablerna kan påverka om en nedskrivning av goodwill sker eller ej. En linjär multipelregression har använts för att kunna påvisa om påverkningsvariablerna påverkar storleken på nedskrivning av goodwill.   Studiens resultat visar enligt binär logistisk regression att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek förefaller att ha betydelse om nedskrivning av goodwill sker. Linjär multipelregression visar att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek har en signifikant påverkan samt att skuldsättningsgrad gränsar till att vara signifikant i förhållande till nedskrivning av goodwill.   Några av de viktigaste slutsatserna är att de påverkningsvariabler som förefaller att förklara vad som påverkar nedskrivningsstorlek av goodwill är avkastning på eget kapital och styrelsestorlek. Samma påverkningsvariabler påverkar om nedskrivning av goodwill sker eller inte, dock med lägre signifikansnivå.   En annan slutsats är att de valda teoretiskt identifierade påverkningsvariablerna har en starkare påverkan kring hur stor nedskrivning av goodwill blir än om en nedskrivning av goodwill skall ske.

Uppsatsen syftar till att undersöka om redovisningsstandarden IAS 36 efterföljs i Sverige samt om det finns indikationer på att resultatmanipulering förekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att företag utnyttjar den subjektiva bedömningen av goodwill som standarden ger utrymme för, genom att antingen skriva ned för mycket eller avsiktlig fördröja och skriva ned för lite. Genom ett Mann-Whitney U-test påvisades att IAS 36 efterföljs av företag på Stockholmsbörsen. Vidare utfördes två multipla regressionsanalyser för att undersöka skuldsättningens påverkan på överdrivet stora goodwillnedskrivningar. Resultaten av regressionsanalyserna påvisar att skuldsättning inte har en signifikant påverkan på överdrivet stora nedskrivningar. Ett samband fanns dock mellan skuldsättning och samtliga goodwillnedskrivningar, vilket kan indikera att resultatmanipulering i form av för små nedskrivningar kan förekomma.